Behöver man verkligen "trycka" ner sin hund?

Nej, jag tycker inte det. Kan man gå runt det så bör man göra det. En hund med klent psyke kan lätt knäckas av en sådan handling, och en hund med plåtpsyke låter dig aldrig vinna den "fighten". Varför ta sig vatten över huvudet?! Individanpassad träning och positiv förstärkning kommer man långt med, även om det inte passar alla hundar.
Att jämföra hundar med vargar fortfarande finner jag aningen långsökt. Aveln har kommit långt sedan de första tamhundarna kom till, även om några av instinkterna finns kvar. Slåss vargar - vilket är ytterst sällan och än mer sällan att alfa ger sig in i det - så betyder det att det är något som är fel i flocken. En aggressiv hund/varg blir snabbt 'avsatt' som ledare då den inte har rätt psyke för att leda en flock. Gruff vid mat blir det oavsett vilket rovdjur det än må vara som delar på bytet (har ni inte sett hyenor dela på ett nyfällt stycke?), rätt vad det är hamnar de fel i rangordningen brevid varann och det måste såklart rättas till.
Inte heller jag har sett hundar lägga ner varann i fostringssyfte, däremot har jag sett hur tikar fostrar sina valpar - utan att "lägga ner". Jag har sett hundar slåss, men att kalla det för att de försöker "lägga ner" varann? Nej. Inte där heller. Möjligtvis att den svagaste slänger sig på rygg, men vill ändå inte kalla det för att "lägga ner".

Nu virrade jag in mig mitt i huvudvärken och tappade vart jag ville komma

Bemma skrev 2008-12-29 17:57:44 följande:

Jag tror hon menade det här med att CM formar fingrarna som en hunds bett och håller mot strupen. Varifrån hon fått att man ska trycka vet jag däremot inte eftersom det inte behövs. Dock kan många hundar uppfatta detta som otroligt hotfullt och inte alls vara redo att "ge upp" och därmed vända på steken och ge sin in i en fight man som förare sällan vinner, (om man inte vet exakt vad man gör, men å andra sidan sett så använder man då inte denna metoden ).

Bemma skrev 2008-12-29 18:08:21 följande:

Jag blir så trött när jag ser folk tipsa med källan "Har jag sett i CMs program". Ingen egen erfarenhet mer än det de kanske har testat på sin egen hund och möjligtvis - av en ren slump - lyckats få ett hyfsat resultat. Handlar det om stora bekymmer bör man hänvisa direkt till en instruktör, är det små grejer så finns det väldigt många nadra och bättre metoder man kan använda sig av än att bli fysisk.
Att CM inte brukar våld vet jag inte riktigt vart jag ska förhålla mig till. Elhalsband, stackel och det egendesignade "CM-halsbandet" är inget jag kan stå upp för och säga att jag accepterar. Där gör han ett rejält överklamp över min gräns. Han påstår sig vara "född med en gåva", men om så vore hade han aldrig behövt använda annat än ett vanligt koppel. Folk brukar svara med att "Men det är ägaren som satt på hunden det!" och jag känner då att om han nu är så bra som alla säger att han är, varför tar han då inte av det? Nåja, hur som helst
Att folk använder sig av olika metoder har jag ingenting emot, jag har själv fått prova mig fram till metoder jag tycker funkar bäst. Och man blir heller aldrig fullärd. Däremot så måste man alltid vara på det klara att alla förare tycker olika (därav allt tjafs i dessa trådar), och att hundar är olika individer som kräver olika typer av träning. Sånt folk verkar glömma alldeles för ofta tyvärr.

Hinner aldrig läsa den där skitlilla texten, men de säger iaf "Do not attempt this at home!"

Desperata efter att få den perfekta hunden?.. Nä, jag vet inte. Okunskap och nonchalans skulle jag tippa på.

Bemma skrev 2008-12-29 18:33:05 följande:

Fast jag såg faktiskt även allas vår CM tappa tålamodet i ett avsnitt (minns ej vilket då det var ett bra tag sedan) och la ner hunden väldigt bryskt. Efter det blev hunden otroligt skygg för honom, men fortsatte sitt beteende mot ägarna som till slut valde att sälja hunden.

Bara måste berätta om en grej som hände för ett par år sedan

En fd väninna till mig ville träna in sin hund på inkallning då hon tyckte att hunden var urusel på detta. Så vi satte igång. Hon skulle visa hur det gick till, och jag skulle observera.

Hon platsar hunden 25 m bort och kommer tillbaka. Ropar in - och hunden far iväg åt motsatt håll. Efter 10 minuter har hunden spårat klart på ängen och kommer till matte - som trycker ner hunden samtidigt som hon skäller (läs; skriker).

Vi kör med ombytta roller och jag gör samma procedur med hunden. Platsar 25 m bort och ropar in. Hunden kommer ögonblickligen och sätter sig fot och får belöning med viftande svans. Väninnan vansinnig.

Så jag frågade om hon verkligen ville köra ombytta roller för att se vart det brast mellan henne och hund. Och ja, det ville hon.
Jag tar då henne (väninnan) och "platsar" henne 25 m bort. Hon ska bete sig mot mig som hennes hund gör mot henne i detta moment. Ropar in, och hon springer - som hunden - åt andra hållet. När hon kommer in till mig gör jag precis som hon gjort med hunden, krokar benet så hon dimper i backen samtidigt som jag trycker ner henne och skriker skällsord, (samma som hon använde på hunden som nu står och viftar på svansen en bit bort).

Leendet hon hade när hon kom in på inkallningen igen försvann ganska fort från läpparna, m till slut hade poletten trillat ner. Tänk att man måste vara "fysisk" med ägarna för att en del av dem ska fatta vart felet ligger... *Suckar*

Och så undrar folk varför jag inte vill bli instruktör... Jag hade ju aldrig haft några kursare som hade velat träna efter min behandling av dem

Hundtok skrev 2009-01-01 21:19:22 följande:

Testa min "ägarmetod", den funkar klockrent var gång Och det allra bästa är att man gör det på ägarens initiativ eftersom man hela tiden frågar om de verkligen vill Så går det när man låter sig luras av meatballs *Mohahaha!*

mamman06 skrev 2009-01-01 21:23:04 följande:

Sen handlar det ju om man är där och "tar tag" i hunden i exakt rätt sekund så att den hajjar sammanhanget, eller om man kommer 3 sek efteråt när ngt hänt och hunden inte fattar ett jota av vad den gjort för fel och allting blir pannkaka. Nej, bättre att satsa på positiv förstärkning många gånger.

Hundtok skrev 2009-01-01 21:25:03 följande:

Ey! Allt ska vara med glimten i ögat, precis som med hundarna Det enda man egentligen behöver säga till ägaren är "Jag ser problemet, gör du?" När de sedan säger "Nej" (vilket de i stort sett alltid gör) frågar man bara lite snälllt "Vill ni att jag ska visa? Ni kan låtsas vara er hund så låtsas jag vara er" Hur farligt låter det på en skala liksom?

magikatt skrev 2009-01-01 21:56:54 följande:

*Skratt* Nej, det var andra omständigheter i hennes hundhållning som jag inte fann mig i som orsakade att vänskapen sas upp

Hundtok skrev 2009-01-02 10:05:01 följande:

Det finns inga raser som är "mer" dominerande än andra. Det sitter i skallen på dem. Däremot har raserna olika skärpa som kräver olika sätt att hanteras och olika erfarenhetsgrader på sin förare. Men! Bara för att en hund är av en vass ras, t ex malle, så kan den vara otroligt undergiven.

Och varför har ordet "dominant" blivit ett skällsord?! Min förra hund var otroligt dominant, och den jag har nu är inte så värst långt ifrån han heller, trots att det är två helt olika rasgrupper det handlar om. Men jag har aldrig sett det som något negativt. Det är för mig positivt att det är starka individer, och det sporrar mig att träna med dem. De ger mig dagligen nya utmaningar att suga tag i och ser till så att jag alltid håller mig ájour med nyheter inom träningen. De har sett till så att jag inte blir indammad och faller för massan och dömer ut vissa raser, och ja, jag älskar dessa _dominanta_ hundar

mamman06 skrev 2009-01-02 10:14:34 följande:

Men tänk så många gånger det faktiskt hade hjälpt bättre än när "Svensson" tappar tålamodet med sin unghund och dänger den i backen och knäcker hundens förtroende fullständigt för både mänskligheten och händer. Man får se det från alla vinklar

Joppis skrev 2009-01-02 15:23:24 följande:

Jo, jag vet. Fick inte fram det jag ville ha sagt vidare bra... Inte på humör idag.

mamman06 skrev 2009-01-02 20:08:41 följande:

Naturligtvis är det individanpassning på allt vad hundträning heter, men att försöka tala om det för någon som snöat in på t ex herr Cesar - det är inte lätt. "Han gör ju så och det funkar!"
Jag bryr mig inte om ifall t ex en kursare till mig väljer att lägga ner sin hund om situationen kräver det. De jag tränar med brukar ha koll på det där, (har de inte haft koll har de heller inte valt den metoden). Har heller aldrig brytt mig om när min instruktör korrigerat sin schäferhane ganska bryskt, eftersom jag vet att det är individanpassat, hon har koll och hunden har "krävt" det. Det jag reagerar på är alla dessa som tror att de gör rätt men inte har en aning om vad det är de pysslar med. Varje dag möter man någon som sett något på TV, läst i en bok eller hört någon berätta och naturligtvis själv måste prova på sin hund som far runt som en skållad råtta i kopplet - istället för att söka sig till en instruktör som kan hjälpa. De stjälper sig själva - för att inte tala om hunden! - utan att förstå bättre. Tokfrustrerande!
Det är ytterst få hundar som behöver läggas ner (om man nu gör det som en typ av "korrigering" som jag är inne på), om man jämför med hur många hundar det är som svarar enormt bra på köttbullelydnad, klicker, etc. Och det är alldeles för få av alla dessa frustrerade hundägare som faktiskt kan läsa av sin hund rätt.

Och som vanligt - min nya vana trogen - är det för mycket som vill ut så jag målar in mig själv i hörn och blir obegriplig och inte vet vad jag skulle komma fram till längre *suckar*

mamman06 skrev 2009-01-02 22:00:54 följande:

Hm... Blir fundersam. Har sett i flera trådar nu att folk tror att jag är instruktör, så det känns som om jag får gå ut med en publik dementi snart.
Men! Jag har läst igenom det du skrivit på din fina sida, och det enda jag kände kanske "saknades" var angående inkallning och möten.
* Vid inskolning av inkallning (oavsett hundens ålder) brukar det bästa vara att ha hunden i spårlina för att den ska vara kopplad med "frihetskänsla". En bra garanti på att man verkligen har kontakt med hunden hela tiden om något oväntat skulle dyka upp.
* Vid möten är det viktigt att man tar hundens kontakt innan hunden upptäcker att det är någon typ 800m bort som man kanske ska möta och börjar fixera sig.
Men det är ju sånt där som egentligen inte behöver tas upp om man inte vill, bara tankar som slog mig

mamman06 skrev 2009-01-03 16:25:10 följande:

Sunt bonnförnuft kommer man långt med när det gäller hundar. Med folk har jag min tvivel Lät bra det du hade skrivit och ser ut att vara 2 helmysiga hundar du har, så bara tuta och kör
Man slutar aldrig lära sig, och det gäller att ha ett öppet sinne

Tonårstrams - lätt att jobba bort med 'lite' tålamod och tydligt ledarskap.
Dominans - man får att bita i.

Skillnaden mellan de båda är stooor

Hundar är dock inte varg. Då hade de ju kallats varg... Rent logiskt
Hundar är dessutom såpass långt bortavlade från vargen att flertalet av vargens instinkter inte längre finns hos hunden, eller är väldigt, väldigt försvagade. Jag menar, på ca 20,000 års avel har det hänt en hel del. Till exempel har hundens hjärna krympt i förhållande till vargens, tänderna flyttats närmre varann.
Läser man noga finns det även texter som säger att den morderna hunden inte delar särskilt mycket med sitt ursprung med den nordamerikanska vargen eller ens med europeiska vargar. Ny forskning visar att hunden utvecklades i Ostasien, och både där och fram till den arabiska halvön finns det fortfarande ett fåtal relativt små, sällskapliga och väldigt anpassningsbara vargar.
Att vargen skulle vara farlig stämmer inte riktigt heller, då flertalet forskare anser att vargen valde att leva nära oss, liksom att den valde att bli tam - alltså var det inte vi som tvingade oss på dem så som vi gjort med så många andra djur, t ex hästarna. Vargarna lärde sig snabbt att de fick fördel av att bo nära människans bosättningar, att det var lätt att få tag på föda. Och eftersom det är ett flockdjur skyddade de även männikskornas bosättningar från diverse rovdjur. Hurvida människan valde att "fånga in" valparna från dessa vargar är ju lite difust, men man kan ju bara ana att valpar var lika populära då som idag.