Att vara en tönt

Eisa skrev 2008-12-30 23:42:41 följande:

Jag var nog en tönt tills jag var ca 15-16.

I min tolkning är töntar först och främst i grunden introverta. Inte sällan barn till självständiga, intelligenta föräldrar som står för sina egna värderingar och därför inte tycker att det är viktigt att stöpa och klä avkomman enligt det standardsvenska normen utan tom. uppmuntrar de stackars barnen att utveckla alternativa intressen... Knappast ett recept för att bli en i gruppen i grundskolan en svensk håla.

Har också diskuterat det där med töntar och innepersoner med mina syskon, och de som var riktigt häftiga på mellan- och höstadietiden är de som idag sitter i fängelse, jobbar pð verkstadsgolvet eller sitter i kassan på SJ, medan töntarna har välutbildade och högavlönade yrken, bättre materiell standard och gör roligare utlandsresor. De genuina töntarna skiter förstås fortfarande i mode...

is och eld,

det där var riktigt intressant!

Under hela min skolgång var jag skolans största tönt. Rädd, undergiven (hårt mobbad), inte de hippaste kläderna, etc. Mamma och pappa ville att jag skulle få vara den jag är, en estet, men det ville inte skol'kamraterna' acceptera.
När jag sedan var singel innan jag träffade sambon (2½ år sen) försökte flera av de killarna som mobbat mig värst dejta mig, så uppenbarligen har det hänt något med "töntstämpeln". De "tuffa" tjejerna som också mobbade mig sitter idag som 2-3barnsmammor med olika pappor till barnen, inga fasta jobb, någon har dekat ner sig i knarkträsket, ser ut som skatbon (en tjej ser faktiskt _exakt_ likadan ut nu som i högstadiet!), några av killarna sitter i fängelse, en har problem med anabolaanvändning, och så vidare, och så vidare.
Min bror var en "tönt" även han, dataintresserad, blyg, mobbad och så i skolan. Nu sitter han på högavlönad tjänst inom Sony Ericsson och är hur social som helst. Undra vad hans mobbare tänker när de ser honom? För de jobbar på Willy's, Maxi, som sopåkare, och så vidare.

Funkyiore, jag skrev "stackars barn" för att det tyvärr är inte alla barn som går fria från plågor av känslan av utanförskap, även om man senare i livet förstår att innanförskapet på grundskolan kanske inte var värt att sträva efter. Vi är ju alla olika och har olika sociala behov. Jättekul att du fått en stark och orginell dotter och att hon inte bryr sig ett dugg om vad andra tycker och tänker om henne!

Era inlägg blir bara intressantare och intressantare.

Undrar nu över en annan grej: varför verkar det gå så dåligt för de som var populära under skoltiden?

Velour skrev 2009-01-02 12:00:21 följande:

OK,

jag syftade väl på de historier som skrivits i tråden. Men ligger det inte lite sanning i det också?

Jag anser att en tönt är någon som inte har en aning om hur han eller hon framstår inför andra människor, och som inte heller vet hur man uppför sig socialt.

Och ja, jag tycker det är dåligt att vara en tönt. Man måste ju kunna föra en vettig konversation och man måste ju kunna fungera socialt.

Fördelar? Nej det tror jag inte.

Men töntar brukar ju framställas som stora tänkare, djupa och mycket intelligenta.

Jag tycker att det finns olika sorts töntar när man snackar om barn och ungdomar.

En bild man har av en tönt är ju den av en plugghäst som tycker att det är mycket viktigare att man klarar skolan med högsta betyg än att ha ett socialt liv. Lyssnar på mamma mer än på de jämnåriga.

Sedan finns det väl töntar som är töntar därför att de är lite socialt missanpassade. Är handfallna och har dålig självkänsla. Är efterhängsna och vill bara vara alla till lags eller bara sitter och surar (som det ser ut för omvärlden)och inte vill prata med någon annan (törs väl inte).

Eller så kan man vara töntig för att man inte klär sig moderiktigt eller är någon som någon annan ser upp till. Att man är lite barnslig och inte bryr sig om det andra könet direkt.

Tycker inte att alla töntar blir utsatta för mobbning i skolan, det fanns i alla fall en hel grupp i min klass med ganska töntiga tjejer som jag tillhörde och vi var ett helt gäng som hade roligt och fnissade åt allt. Visst var det skillnad på oss och de som var poppis i klassen, och vi blev ju aldrig frågade chans på av killarna, men det gick inte någon nöd på oss ändå.

Add3 skrev 2009-01-01 01:18:19 följande:

Intressanta tankar!

Velour skrev 2009-01-02 18:28:20 följande:

OK, vill du utveckla lite mer?

Jag hävdar att töntstämpel på andra sätts av omogna töntar Dvs människor som dömer andra efter ytliga saker som tex utseende och karriär. "döm mig icke, jag säger bara sanningen"

Jag hade kunnat vara skadeglad i och med att mina klasskamrater från grundskolan som var coola sitter fast i lågavlönade jobb, med fyrtinutton kidz och otrogna parters, medan jag har tagit del av livet. Men det är jag inte. Jag tänker inte slösa mitt liv på skadeglädje för andras "olycka" (i mina ögon), de är inte värda det. Jag är lycklig och jag tänker fortsätta med det