• Anonym (Uppgiven)

    Hur ska en sexåring bete sig??

    Vår dotter ska utredas för nån typ av NPF, troligen Asperger... det är vi själva som begärt detta.

    Men samtidigt som man är övertygad om att nåt inte stämmer, samtidigt velar man och tänker att man överdriver... hon är första barnet (har ett syskon) och man har ju inget annat än kompisarnas barn att jämföra med. Kanske är det normalt med vissa saker...?

    Är det normalt när man är nästan sex år att:

    -fråga samma sak tusen gånger: Hur många sekunder är det tills i morgon, hur många dagar är det till våren, hur många sekunder är det... 20 ggr om dagen, minst... fastän jag klargör att jag inte vet ur många sekunder och att hon inte behöver fråga det nåt mer eftersom jag inte vet svaret...

    -man ska säga till 30 ggr på samma förmiddag att man iNTE får hoppa i sängen (det är inga laglösa fri-upfostran-barn vi har) och ÄNDÅ hoppas det igen efter en halv minut...

    -hon skrattar hysteriskt, överdrivet, tillgjort, efter att alla andra slutat skratta, när man ser en barnfilm
    och sen sitter och säger åt oss: skratta då, skratta då... fast det inte är nåt roligt.

    -inte kunna sitta ordentligt vid matbordet, utan helst försöka stå, åla under bordet, stå på huvudet...

    Jag vill inte ha nåt annat än ett ärligt svar: är detta normala företeelser? Är alla barn så? Överdriver vi eller är vår känsla rätt... (det är fler saker som gjort att vi sökt hjälp, inte bara dessa...)

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-01-02 22:27
    Fler grejor:

    Fixerar sig vid pyssel. Leker i stort sett inte med nåt annat och vill gärna att kompisarna ska vilja göra samma sak. Hela tiden.

    Livrädd för höga ljud. Avskyr om man tar i henne med våta händer. Avskyr att bli kammad. Svår att se i ögonen, men är hon berättar om nåt hon gillar så är hon jättestirrig (vilken även BUP-psykologen påpekade)

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-01-05 17:09
    Förresten: borde ine en sexåring förstå att gubbarna på TV inte kommer ut om man öppnar TV:n??

  • Svar på tråden Hur ska en sexåring bete sig??
  • Anonym (lilla jag)

    Jag tror att ni har rätt i era misstankar. Alla barn är olika, men det känns som hon är lite för gammal för att uppträda så här. Jag känner igen symptomen från 2 pojkar jag känner som har diagnosen Asperger.Den ena är 12 den andra 7

  • Snooze

    Jag kan inte jämföra med en ev. diagnos då jag inte känner några men kan säga att de två av mina barn som passerat 6 årsgränsen har inte "betett" sej som du beskriver (dom är långt ifrån perfekt väluppfostrade men ändå...)
    Och det är inte direkt något beteende jag känner igen hos kompisars barn/barnens kompisar.
    Så du gör nog helt rätt i att söka hjälp. Är något fel får ni ju hjälp i tid och är det bara ett "normalt åldersbeteende" så har ni ju fått det bekräftat....

    Hur ni än väljer att göra och hur det än går så....Lycka till!
    Kram Maria

  • lövet2

    Det är normalt för en 6-åring bl a att:
    Få raseriutbrott
    Smälla i dörrar
    Svära
    Vara uppkäftig
    Vara elak mot djur och mindre barn
    Tippa ut ett mjölkglas om dagen
    Trilla av stolar
    Inte kunna sitta stilla
    Knuffa andra barn för att väcka deras uppmärksamhet
    Bete sig som en annan person än den rara 5-åring som fanns ett år tidigare

  • ludenben

    Min son gör allt det utom det med skrattet... han har svår ADHD... soffan har vi tjatat oss blåa om i minst 4 år nu. frågar samma frågor 1000 ggr men här gäller frågan tex : vad ska vi ha till middag. Bordskicket är dåligt och han har svårt att sitta på stolen som vi andra. När han medicinerar för sin ADHD är det bättre men innan hoppade han på stolen, la sig över den och skruvade på sig...

  • Anonym (mamma)

    Jag tror att min 7-åring är helt normal. Hon uppför sej ungefär som din sexåring. Alla barn utvecklas däremot väldigt olika. Jag tror inte att du behöver bekymra dej.

  • Anonym (me too)

    Sexåringar har svårt att sitta stilla.
    Har en sexåring själv hemma som oxå har svårt att sitta still vid maten tex.
    Han tjatar om en del frågor och hoppar i sängen även fast han inte får. Även efter tillsägelse. Har inget laglöst friuppfostran här hemma heller.
    Det är inga som hellst fel på min pojke.
    Barn är olika, vissa är mer livliga och krävande än andra.
    Har många vänner med sexåringar och de flesta av dem kryper det i kroppen på.Dvs kan inte sitta still,gör om saker även efter tillsägelse mm. Sedan finns det de som har super lugna barn.
    Kan tillägga att min son har aldrig varit något lugnt barn i någon ålder, alltid varit livlig.Men nu vid sex års ålder så är det mer än vanligt.

  • Anonym (Uppgiven)

    lövet2 skrev 2009-01-02 22:12:51 följande:


    Det är normalt för en 6-åring bl a att:Få raseriutbrottSmälla i dörrarSväraVara uppkäftigVara elak mot djur och mindre barnTippa ut ett mjölkglas om dagenTrilla av stolarInte kunna sitta stillaKnuffa andra barn för att väcka deras uppmärksamhetBete sig som en annan person än den rara 5-åring som fanns ett år tidigare
    Ja.. och vi har tagit med det i beräkningarna så att säga. Jag tror också att lite av hennes "myror i brallan" kommer sig av den kommande sexårsperioden... men många saker, till exempel alla frågor, alla oprovocerade smällar som hon delade ut när hon var fyra-fem år, fixeringar vid saker, svårigheter med "sunt förnuft" samtidigt som hon är jätteintelligent på vissa områden... det tycker inte vi går att förklara med sexårsbeteendet.
  • Anonym (mamma)

    Anonym (Uppgiven) skrev 2009-01-02 22:22:04 följande:


    lövet2 skrev 2009-01-02 22:12:51 följande:
    Ja.. och vi har tagit med det i beräkningarna så att säga. Jag tror också att lite av hennes "myror i brallan" kommer sig av den kommande sexårsperioden... men många saker, till exempel alla frågor, alla oprovocerade smällar som hon delade ut när hon var fyra-fem år, fixeringar vid saker, svårigheter med "sunt förnuft" samtidigt som hon är jätteintelligent på vissa områden... det tycker inte vi går att förklara med sexårsbeteendet.
    Det tror jag.
    Är du orolig, sök hjälp, men jag tro nog att det handlar om en tjej som inte vet hur hon ska hantera livet ännu.
  • Anonym (hmm)

    Känner igen de där sakerna i mitt syskonbarn och det barnet har blivit utrett, dock har de inte fått något svar ännu.

  • ludenben

    TS: Det du la till med livrädd för höga ljud. Så har min son och det innebär att han har svårt med perceptionen, den audiotiva i detta fall. Nu behöver det inte vara det i ert fall men det är en vanligt symptom tex vid ADHD. Vet inte om det ingår i AS med. Din dotter kan vara rädd av andra orsaker, jag är ingen läkare så jag kan inte bedöma om det är det i ert fall. Men här är det så. Höga eller plötsliga ljud upplevs som obehagliga och det gör ont i öronen.
    Han har även en överkänslighet i huden, det är med en perceptionsstörning. Han har svårt för badvatten som är det minsta för varmt eller för kallt, att man tar i honom med blöta händer, han har svårt för vissa typer av kläder, tvättmärkningslappar, maten ska helst vara kall.
    Han har andra perceptionssvårigheter med som tex ljus. Men skriver det igen, bara för att det är med min son på det viset så behöver det inte vara så med ditt barn, så gå inte och skräm upp dig i onödan. Men det kan vara bra att känna till.

    Hur har skolan/förskolan reagerat?? Tycker de att det finns problem i skolan med? Står de bakom utredningen och tycker att det kan behövas?? I vårt fall hade vi förskolans 100% stöd. De sa att ungefär som att han inte skulle ha nåt, då är det ingen som har nåt.
    Hur har era anhöriga reagerat? Ser de någon extra problematik?

    user.tninet.se/~fxg297r/

    Här är en länk till en bra sida. Diskusionsforumet finns inte kvar men det finns massor med fakta du kan läsa om detta, det är alla NPF diagnoserna som tex AS, ADHD, Tourette mm

  • Anonym (Uppgiven)

    Svar till föregående inlägg:

    Förskolan reagerade med att säga; Ja, när ni säger det, så kanske det ligger en del i det... och så tog de upp flera situationer då de märkt att det varit nåt speciellt...

    När jag sen tog upp det på den avd hon var på som liten (lillasyskonet går där nu) så sa de där: Ja, hon var ju svår att få kontakt med... (och det säger de nu först!!)

    Våra nära kompisar är överens med oss.
    Hennes farmor, som står oss nära har svårt att vilja acceptera detta, hon vill så gärna att allt ska vara ok men även hon har sett dotterns speciella sidor.

    För den oinvigde verkar vår tjej helt vanlig.

  • Anonym

    Det låter som vår pojke. Ibland kan jag tvivla själv på om han verkligen har autism, men han har fått den diagnosen nu. Och jag ser ju att han passar in i den. Andra däremot ser det inte alls, tex min familj.
    Det du beskriver kan helt säkert vara vanligt för barn, men om det upplevs som ett problem/ är i stor utsträckning så är självklart det allra bästa att söka hjälp. Vi valde också själva att få utredning, och på bup såg dem direkt att det var bra att utreda honom.. Men på dagis så de alltså inget.

  • Anonym (Uppgiven)

    Gjorde en uppdatering i trådstarten...

  • Anonym

    Har problem med mitt bonus, tror att h*n också har något. Är aggresiv och hånskrattar när han gör illa sin pappa och när någon säger åt h*n. Är också 6 år och verkar inte utvecklat empati... Har en kompis barn som är 6år som är jätte gullig och snäll , dock så har hon miljoner frågor om allt och det typiska varför då???? tror att det är olika från barn till barn hur de är. Det är ju bra att du går till Bup iaf. Då borde väl de kunna se om det är något. Lycka till

Svar på tråden Hur ska en sexåring bete sig??