För tre och ett halvt år sedan förlorade jag min förstfödde son. Utan min mammas stöd vet jag inte hur eller var jag hade slutat. Nu är hon döende och jag vet faktiskt inte hur jag ska stå ut att förlora även henne. Nu undrar jag bara mitt i allt kaos om det är någon som känner till en dikt som börjar ungefär "när en mamma dör så förlorar man riktning" eller något liknande.
/Anja,mamma till *Bo*, Malte och Elis
Tyvärr så vet jag inte vilken dikt du menar. Men jag ville bara skriva en rad då jag kände igen mig i din historia. För 2.5 år sedan förlorade vi vår förstfödda. I höstas insjuknade min mamma och det visade sig att hon har fem tumörer i kroppen och har hela hösten genomgått behandling. I dagsläget vet vi inte hur det skall gå men just nu är hon mycket svag av all behandling. Idag fick vi reda på att svärfar hittat en knöl på halsen där han tidigare haft cancer. Så jag förstår så väl dina känslor! Vill du ha någon att dela dina känslor med som liksom står på samma fot så är min inbox öppen. Annars vill jag bara skicka en kram från någon som så väl känner igen sig i de känslor du förmedlar.
Stor varm kram
Kan det vara denna
Beklagar verkligen. Livet blir sällan som man tänkt sig, men måste det vara så grymt ibland.
*Kramar om*
Varma kramar om...
Hej anja!
Vill bara ge dig en jätte varm kram och berätta att jag är jätte ledsen över att även förlora din älskade mamma efter Bo!
Kram! /Emmas mamma
sänder dig en kram i din förtvivlan.
Beklagar så. Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att förlora min mamma. Jag önskar att jag kunde skriva något som tar bort din smärta, men jag tror inte de orden finns.
Den vackra dikten är skriven av Göran Tunström
Tack!Ja det är de vackra orden jag letat efter, de säger allt. Vet någon i vilken av Tunströms böcker den står?
Mamma blir allt sämre för varje dag som går. Hon som alltid har gjort allt för oss, och så kan jag inte göra något för henne. Känns som om jag är på väg mot avgrunden... Men jag kan inte ge upp, jag har mina ljus i mörkret, mina barn, som behöver mig. Vet inte hur jag ska hålla ihop...
Kram Anja, mamma till *Bo*, Malte och Elis
Åh jag beklagar verkligen din sorg! Jag har väldigt nära kontakt med min mamma och jag tänker ofta på vad som händer den dag när hon faktiskt ska dö.....är jätterädd för det.
Dikten är verkligen vacker. Är dock osäker på vilken bok det är men juloratoriet handlar väl lite om sorg?
Kram på dig!