Vad gör ni för att koppla bort er oro för missfall?

Jag intalade mig att det ändå var ok om det blev missfall eftersom det i så fall antagligen var något fel på embryot.Det finns ju inget man kan göra för att ändra på det ändå.

Ser att mitt inlägg skiljer sig jättemycket från de andra... Känner mig nästan lite morbid. Men samtidigt, om man vet hur vanligt missfall är kanske man inte oroar sig så mycket för att man aldrig ska kunna få barn...? Det är i alla fall jättevanligt. Var fjärde graviditet eller något sånt. Det är rätt mycket som ska gå rätt precis där i början. De flesta jag känner som har barn har haft minst ett missfall. Det är när man får väldigt många som det kan vara något fel.