Vi som väntar junibebisar del 2!

Mamma har jobbat som uska på BB i 30 år och kan det med profylax rätt bra så hon ska få lära oss. Jag tycker att det är snuskigt dyrt att gå kurser, även om det är värt det.

Jag skulle verkligen vilja gå en profylaxkurs. Men är det nåt man bekostar själv alltså? Jag skulle vilja veta hur man ska försöka tänka mentalt, tycker de låter bra de där me att man ska skilja på varje värk, för tänker man att skit, snart kommer nästa hur ska jag orka, så gör man nog inte det lika bra. Utan just ser till att koncentrera sig på den värken som e nu o sen verkligen passa på att vila ut o slappna av emellan. Men oj så svårt de måste va

Det var just Annas profylax i Lund som vi gick. Kan varmt rekommendera!! Vet även att de har på rund o sund i Malmö (vet dock ej priset). Men du bor lite längre norrut... Kanske finns ngt ställe där med. Det är aldrig för sent att byta BM. Det är viktigt att man känner sig bekväm med sin bm och att hon lyssnar på en tycker jag. Min bm är nog dins motsats. Hon frågar jättemkt och pratar i all oändlighet, ibland undrar man om man kommer att komma därifrån samma dag eller ej. Men hon är trevlig och hjälpsam.

Jag som har fött innan tänker lite så här: Det är bara 1 dag i hela livet som man föder sitt barn, man vet inte hur många timmar det tar osv, men iaf, barnet får 1 födelsedag. Resten av livet ska man ha dem sen och man älskar dem så otroligt mkt så den dagen kan jag ta!

Hyper, Med oss!!! Smärtan är ju svår att föreställa sig när man inte känt den tidigare. Det jag tycker många gör misstaget är att säga att "det var inte så farligt" - för det stämmer ju helt enkelt inte. Däremot kan jag säga att jag som gjort en ganska omfattande knäoperation (dr hyvlade av översta lagret av ledhinnan bla) så föder jag hellre barn 7 dagar i veckan än gör om det

Hyper, Du verkar vara så go' - vi bor ju inte långt ifrån varandra, tycker vi ska ta en fika ngn dag

Man bör dock veta att de tar bort lustgasen när krystvärkarna kommer (det visste inte jag i förväg) så sedan får man ju fixa det utan smärtlindring.

jag tror man kan tänka sig att börja med lustgas, sedan om man har så ont, så känner man nog inte bedövningssprutan, man behöver inte ens se den. lustgas och lokalbedövning om det spricker, klipps, sys är så  jag tänkt mig förlossningen, men sen så litar jag självklart på bm om hon råder mig något annat under tiden och smärtan blir outhärdlig. Men jag försöker förbereda mig redan nu att det kommer göra skitont, men det kommer gå över! Förökser se det som lite av en hedersuppgift att få sätta detta barn till världen, det är inte alla som fakitskt har chansen att göra det. Sen att man är nervös, det är väl naturligt, men jag försöker iaf bara tänka positiva tankar kring förlossningen. Att sy där nere verkar mest läskigt, tänker på smärtan efteråt, men jag komemr ju inte gå sydd hela livet. Det är väl jobbigt ett tag men det finns inget som inte går över. O man behöver inte visa sig stark för någon annan än sig själv och barnet. skrattmajja: krysta, krysta, krysta KAFFEPAUS! ;)   men hur är det egentligen? svälter man under förlossningen eller får man äta/dricka? o tog ni som redan har barn någon form av lavemang innan ni åkte in på lasarettet?