Vi som väntar junibebisar del 2!

uff jag hatar också sjukhus, vill knappt gå in där överhuvudtaget
men man har inte så mycket val, spelar ingen roll vad man känner eller är, för ut ska den:) varsta tiden när det gäller förlossningar är nog tiden innan, man går o funderar o tänker o skrämmer upp sig. När det väl kommer till kritan så har man nog inte så mycket att säga till om, det som måste göras måste göras, och man klarar det nog bättre än vad man tror:) resultatet blir ju underbart iaf ,BEBIS!!!

ja det har du nog rätt i piano, rädslan är nog mest för man inte riktigt vet vad som komma skall. Men man får tänka på att kvinnor har födit barn i alla tider, det är ett av de mest naturliga saker vi kan göra.. men ändå.. jag försöker inte tänka alltför mycket o haka upp mig på någon situtation, som sagt ut ska den, på ett eller annat sätt.
är livrädd för snitt, men måste de göra snitt.. jag kan ju inte direkt komma med resonemanget "jag vågar/vill inte" ... bara gilla läget..

Jag tycker att vänta barn boken man fick på mvc beskriver de olika bedövningarna bra och väger både för och nackdelar med dem.

Försöker tänka att på gammelmormors tid, då fanns det minnsan inga profylaxkurser eller moderna bedövningar och födde unge efter unge (fanns väl inte kondomer heller..) Så kvinnor har klarat det i alla tider i hela världen så klarar jag nog mig också! även om jag inte andas helt rätt hela tiden så kommer ungen tillslut ut:)

tror på modernamodern och mamabean att det säkerligen gör skitont, men samtidigt en fantastisk känsla och när när man väl håller barnet i sin famn så är all smärta bortglömd och även om de huggit av en båda benen på vägen så är det värt det!
För även om det gör skitont och det känns som man ska dö så kommer det gå över tillslut. Det som driver mig, att jag vet att smärtan kommer gå över och glömmas bort när min bebis ligger där i famnen med sitt lilla skrynkliga söta ansikte..

Har ni börjat i föräldrargrupperna? Min skulle börja idag men bm var sjuk. MIn kompis Limpan som är en månad innan säger det är jättebra och de tar upp många funderingar kring förlossningen och visar bildspel.

 det där var inte så dumt tänkt

vi skulle haft första föräldrargrupp igår i v.27-28.

setat nu på morgonkvisten och kollat på kärlekens mirakel, och ett mirakel är det verkligen, vilken process!

dagdrömmare: oh vad spännande med 3d! såg man ansiktsdrag så bra som det sägs? har aldrig sett någon 3d bild inifrån magen:) oh grattis till pojken! har ni tänkt på några namn då?

hm är inte så hemma på profylax, men jag vet att det inte finns någon kurs i min kommun vad jag sett iaf. är det alltså någon form av andningskurs?

Har du börjat satt nå vårblom? dags här med snart nu!

chanell, får också sådana brinnande hugg ibland när jag vänder mig i sängen, tror lite det kan vara nå ligament som är utdragna som man kanske belastar/drar ut lite mer när man reser/vänder på sig.

Ni som fått barn innan, har funderat lite om förlossningsställningar, det kanske kommer naturligt, men att ligga i "gyn" ställning tycker jag verkar göra mer ont, på tjocktarm o svanskota, verkar lättare att stå på knä, både med tanke på tyngdlagen och att det inte trycker "neråt-bakåt" trots det verkar folk mest föda på rygg. Eller vad säger ni?

ja nu när du beskriver det så tekanna, kanske det inte verkar så dumt ändå.
Man lotsas väl runt och hamnar i den ställning som känns bekvämast för för tillfället, kan tänka mig precis som du säger att man helt enkelt inte orkar stå upprätt.

Bedövning då? kanske också svårt att säga i förväg, många verkar ha skrivit en sak i sina brev och sedan har de valt något annat i slutänden ändå. Men jag tycker många, inte alla, men många som tagit epideral haft så himla utdragna och långa förlossningar, där de oftare fårr tagit hjälp av t.ex sugklocka för att krystningarna avtagit. Men det kanske inte alls är så vanligt, kan ju vara i min krets detta oturligt hänt fler per tio än i vanliga fall.

chanell, det snöar som sjutton här också.. ser snarare ut som julafton än mars.
jag som var så sugen på att sätta mina tomater, men det får nog vänta några veckor till, varje år så förväntar man sig vår och blir lika besviken varje gång det snöar in i april:)

Tror iaf vi får våra små i perfekt tid! maj/juni brukar ju vara så varma o sköna och mindre regn än juli. Kan man komma ut o gå, köpa en piggilin...

tekannan:
ja det är mycket funderingar:) men jag försöker också vara så öppen så möjligt, har väl tanke att jag ska se hur det känns alltihop, sen kanske välja till lustgasen och skulle det bli totalt jävla förjäkligt så får jag väl ta någon bedövning. Det är ju inget examensprov man måste visa sig stark, men jag vill ju gärna vara så klar i skallen o kroppen som möjligt och man vet ju att smärtan kommer ju gå över, att smärtan leder till något fantastiskt, försöker ha den inställningen iaf:) man vet ju aldrig hur man reagerar egentligen. Kejsarsnitt är något jag fruktar för också, måste det göras så måste det väl, men jag tror jag skulle känna en uns av besvikelse, man har ju en bild av att föda normalt sen få barnet till bröstet och allt det där. Men sen får de ju hellre göra ett snitt än att riskera barnets liv. Har opererats mycket i mina dagar, brutit många ben och haft en mag/tarm infektion, och jag blir ju så himla dåsig och dålig av bedövning och narkos, helt borta och avtrubbad i en lång tid, varit tillfällen då jag förlorat medvetandet fast jag låg på uppvak. Lustgas fick jag en gång för många år sedan hos tandläkaren, jag fick en ny tid, de kunde inte göra klart, för jag fnittra oavbrutet åt mig själv i takspegeln i en halvtimme.

Men precis som du säger så får man väl se när man väl är där, prata om funderingarna och ta det som det kommer. Ingen förlossning är den andra lik och det är ju som sagt inget examensprov:)