Inget leende, 2 månaders bebis.

Nja, hon skriker både när hon ligger själv och ibland när jag håller i henne, samma med pappa. Det är klart att hon hellre är i min famn än är själv. Enda stället hon gillar att ligga på är skötbordet. Hon tyckte om babygymet i början men nu gråter hon mest när hon ligger där.

När började de le då?

Ok! Men log han mot annat innan eller? Jag tycker det är så märkligt att hon inte vill ha ögonkontakt med oss.

Laila: Hur gjorde du för att få ögonkontakt då? Inte för att jag har nåt emot min Bvc-tant men ibland känns det som att hon inte tror att vi försöker få ögonkontakt med lillan. Hon säger varje gång att vi måste försöka varje dag....öh..Ja, i och med att man är dygnet runt med sitt barn så är det ju lite svårt att INTE försöka.

cosinus: Ja, nog tror jag hon har lite ont i magen i och med att hon är ganska gnällig och kan ha långa skriknätter. Vi ger henne ersättning och i samband med det får hon oxå minifomdroppar. Det kan ju mycket väl vara så att hon inte orkar med att skapa ögonkontakt. Eller...hon verkar ju ha massor med SuperMario, det är en speciell karl det....HAHA....

Ja, jag märker ju att jag blir lite stressad av att hon frågar. Hon tycker att jag ska "ta fast" huvudet...särskilt på morgonen då de har mycket vakentid. Och det har jag väl provat men då flackar ögonen värre än vanligt. Hon undviker verkligen att titta på mig.

Nu tog sambon henne från skötbordet och fy tusan så arg hon blev! Haha...hon har järnvilja lilltjejen. Men hur kul på en skala är det att tillbringa hela dagen på klo??

Vi var hos mina föräldrar nu i helgen och helt plötsligt började dottern le mot oss!! Har fått svarsleende idag oxå så nu kanske det har lossnat.