Hur skulle du lära en katt att inte riva och bita barnen i ansikte/händer?

Man kan INTE lyfta en katt i nackskinnet utan att skada den. Kattmamma lyfter inte sina ungar i nackskinnet utan med ett grepp om halsen på ungen. Stor skillnad.

Det beteende som din katt uppvisar tyder på att den inte blivit uppfosrtad som den ska av sin mamma. Veckorna 8-12 så lär den sig av mamman att det gör ont när man biter eller river någon. Mamma kan verka väldigt hård mot dem men hon vet vad hon gör.

Lek aldrig med katten med händerna.

Sen låter din katt ganska understimulerad så en kompis i i någorlunda samma ålder att busa med skulle nog hjälpa tror jag.

Suck... kattmammorna lyfter INTE sina ungar i nackskinnet. De bär dem i nacken och då väger ungarna mindre än ett kg... jag antar att TS katt väger betydligt mer än så. Ni riskerar att skada era katter när ni lyfter dem i nackskinnet!

Vår hane brukade hoppa på vår hona tills vi sa till honom att han inte fick göra det. Vi förklarade för honom att han får gärna vara med men att han måste vara snäll. Det funkade. De kan nu ligga hos mig båda två i sängen utan att han jagar bort henne. Det handlar om respekt från kattens sida. Vår hane respekterar mig och därför låter han bli att jaga bort honan när jag är där. Istället lägger han sig ner och sover bredvid oss.

Att bli arg på katten hjälper absolut inte! Markera istället att det är inte ok att hoppa på barnet genom att vara där och lägg en hand iå den delen av barnet som är närmast katten (skyddande för barnet och en signal till katten, om den respekterar er dvs, att den inte får hoppa på barnet). Och med andra handen och rösten så uppmuntrar ni katten att komma och vara med er och lägga sig hos er och barnet så att den inte känner sig bortstött. Detta funkade på vår hane när han hoppade på honan.

mamma sabina: Ja, jag lyckades förklara för min ena katt att jag inte tillåter att han hoppar på honan. All kommunikation är inte verbal. När det gäller djur är den bästa kommunikationen den tysta kommunikationen (kroppsspråket, energin och blicken). Läs vad jag skrev i sista stycket i inlägg 12 så hoppas jag att du förstår vad jag menar.

Att skälla på en katt hjälper inte. Det gör dem bara osäkra och rädda och är det så att TS katt gör såhär för att den känner sig bortstött eller osäker så skulle ju TS bara öka känslan av bortstötthet och osäkerhet om hon skällde på den. En trygg katt är en trevlig katt. En osäker och rädd katt KAN vara en katt som uppför sig men vill TS verkligen ha en katt som är osäker och rädd för henne? Jag tror inte det iaf...

mamma sabina: jag tror (pga ditt uttryck "ondaögat" och annat) att det inte är lönt att jag försöker beskriva subtila former av kommunikation och uppfostran av katt för dig via text i ett forum.

Däremot anser jag att man inte ska ge katten chansen att "sätta sig på barnets huvud" eftersom man ska ha varit där innan det hände och avstyrt det och lärt katten korrekt beteende.

Jag tror inte på att bara fya katten utan att samtidigt visa den korrekt beteende och ge den chansen att uppvisa det korrekta beteendet innan den gör fel.

Sen tror jag inte på att skrika och använda fysisk styrka för att uppfostra katten. Jag tror på att berömma när det gör rätt och att vägleda den till att göra rätt vid tillfällen då risken finns att den gör fel. T.ex. katten tycker om att klösa på soffan: när mans er katten gå mot soffan för att klösa så lyfter man lugnt och fint katten till klösbrädan istället och berömmer sen om den klöser där.

Jag fostrar inte mina katter med ord utan med annan typ av kommunikation. Speciellt när det gäller konflikter mellan katterna då jag anser att det är viktigt att båda förstår att de är välkomna men att jag kräver att de uppför sig.

Tyvärr har jag inte fått bevittna en kattmammas uppfostran men även om jag gjort det så tror jag inte att jag vågat anta att jag som människa är kapabel är härma kattmammans tillrättavisningar till sån grad att katten förstått vad jag menade. T.ex. slag med tassen använder kattmamman vid uppfostring men jag skulle aldrig vilja använda mig av detta då jag inte vill att mina katter ska förknippa min hand med något negativt. Istället använder jag mina händer lugnt och stilla för att lyfta bort dem eller bara försiktigt putta bort huvudet från det katten inte får röra.

solskina: jag har två huskatter hemma. Katthemskatter. Den hittades ute när han var ca 10 veckor och den andra skulle avlivas (full frisk och med sina ungar) men djursjukhuset ville inte och gav förre ägaren numret till en tjej som jobbar på ett katthem.

Jag antydde inte att du gör så på dina katter bara att ditt råd till TS var att hon skulle slita bort katten från barnet som första åtgärd. Jag anser då istället att frösta åtgärd ska vara att hindra katten från att hoppa på barnet istället för att vänta tills den faktiskt gör det eftersom skador kan uppstå på barnet. Jag hade försökt välkomna katten till barnet men sett till att den uppförde sig genom att som vuxen och ranghögre än katten visa med bl.a. min närvaro, kroppspråk osv hur man uppför sig och samtidigt hindra katten från att komma nära om avsikterna inte är trevliga. Att slita tag i katten är inget bra sätt att börja med. Naturligtvis måste man om katten väl hoppar på barnet MEN som vixen måste man vara där INNAN katten hoppar på barnet...