Inlägg från: skattsessan |Visa alla inlägg
  • skattsessan

    Fina dikter/texter om adoption

    Jag letar lite efter fina dikter/texter som handlar om adoption. Jag har dessa två...
    Men skulle gärna vilja ha fler texter, någon som har någon eller vet vart jag kan hitta fler?

    "Det var en gång två kvinnor som aldrig lärde känna varandra.
    Den första kommer du inte ihåg; den andra kallar du din mamma.
    Två olika liv skapade för att ge dig ditt.

    En tände en stjärna.
    Den andra blev din sol.

    Den första gav dig livet.
    Den andra lärde dig leva det.

    Den första skapade hos dig behovet av kärlek.
    Den andra fanns där för att ge dig den.

    En gav dig ett ursprung.
    Den andra gav dig en identitet.

    En gav dig en begåvning.
    Den andra ett mål med den.

    En gav dig förmågan att känna.
    Den andra fanns där när du kände dig orolig.

    En sökte åt dig ett hem hon inte kunde ge dig.
    Den andra bad om ett barn, hennes önskan gick i uppfyllelse.

    Och nu ställer du, genom tårarna,
    den urgamla frågan som blivit obesvarad genom alla år?.
    Arv eller miljö; vad är du en produkt av?

    Varken eller raring, varken eller?. Bara två olika sorters kärlek."

    "Inte ett spår av mitt blod flyter i Dig
    Inte en gen i Din kropp kommer från mig
    Men som ett mirakel hör vi ihop,
    Jag med Dig, Du med mig
    Minns, min kära, detta:
    Du växte inte i min mage, utan i mitt hjärta."

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-02-07 15:57
    Jag undrar även vad dikterna och vem det är som har skrivit dom.

  • Svar på tråden Fina dikter/texter om adoption
  • skattsessan

    Hittade denna

    Du nyfådda barn
    i främmande land
    Nu sitter jag här
    med dig i min famn
    Allt har du med dig
    Allt ska du få
    Och solen den är ju
    densamma ändå

    Du nyfådda barn
    jag undrar just nu:
    Är vi som främlingar
    vi - jag och du?
    Nej, dig har jag känt
    i en hel evighet
    Vi delar på nåt vis
    en hemlighet

    Mitt nyfådda barn
    du börjar på nytt
    Din säng och ditt namn
    -allting har du bytt
    Men du är som solen
    du är ju densamma
    och jag är din egen
    nyfådda mamma!

  • skattsessan

    Hittade en till

    Är det du, är det du, allra käraste barn,
    som har kommit till sist ändå.
    Om du kunde begripa, vad jag längtat,
    men det kann du visst aldrig förstå.

    Tänk att du skulle komma till sist
    det vågade jag väl knappast tro,
    fast det var då min enda beständiga dröm
    som aldrig kom till ro.

    Kom och sätt dig hos mig, lilla barn.
    Får jag krama dig sakta ett slag?
    Jag vill känna, att du är mig nära,
    jag vill höra dina andetag.
    Tänk, vad allting konstigt och krångligt
    med ens blivit lätt att förstå.
    Hjärtans allra käraste lilla barn,
    så väl att du kom ändå.

Svar på tråden Fina dikter/texter om adoption