Fy faaan!!!

Det är inte så ovanligt att det blir problem med den där typen av relationer. Jag hade en relation i nästan fyra år med en som ville ha ett öppet förhållande. Jag var kär och ville bara vara med henne men sa att det var okej för att jag inte ville förlora henne. Med andra ord är det inte så säkert att ni är så överens om att ni inte ska bli ett par som du tror. Det är en sak att vilja vara ihop med en man, det är en annan sak att vara kär i en tjej. Vad hon vill och känner KAN vara olika saker. Nu vet jag ju å andra sidan inte om hon ens är kär i dig, det säger du ingenting om.
Hursomhelst är mitt tips att du frågar henne, hon kan nog ge ett mycket bättre svar på varför hon beter sig som hon gör än vi.

Men om du är kär i henne, varför vill du ändå heller vara ihop med din kille?

Fast att du är bisexuell och att du vill ha båda är ju två olika saker. Bara för att man är bisexuell behöver man ju inte vilja ha en av varje. Det är nog tvärtom ganska ovanligt, de flesta är kära i bara en.
Vad menar du med att du vill ha båda? För sexets skull eller är det mer än fråga om att du inte kan tänka dig att göra slut med din kille? Är du kär i honom eller är han primärt trygghet för dig?

Det är nog mycket begärt att de ska finna sig i det i längden. Visst finns det människor som accepterar eller trivs i polyamorösa förhållanden, men de flesta gör nog inte det så jag tror du får vara beredd på att släppa den ena av dem. Deras känslor spelar ju också roll.

Det handlar nog bara om att det trots allt inte är speciellt vanligt. För min del handlar det inte om att jag inte kan förstå det, utan att jag inte räknar med att alla i världen ska känna sig bekväma med att dela sin partners. Jag är lesbisk, och även om jag inte tycker att det är något konstigt med det förstår jag att inte alla är det. Det är ju samma sak med att vara kär i flera.
Även om både ts tjej och pojkvän förstår detta så kanske de inte kan hjälpa att de känner sig sårade. Till exempel.