• Anonym (ledsen)

    HJÄLP! Min sambo är så jäkla respektlös mot mig. Han får mig att må skit.

    Hej hej.

    Jag behöver skriva av mig lite, och få lite råd om hur jag ska göra...

    Jag har en sambo, och vi har en son som är nästan 1 år gammal.
    Sambon och jag, är båda runt 25 år gamla.

    Han är underbar på många sätt, men som jag visserligen inte kan räkna upp nu, för jag är så irriterad och sårad just nu.

    Men han är också ett riktigt svin ibland (ganska ofta), vilket är lättare att räkna upp just nu.

    * Han visar ingen respekt. Exempelvis; innan idag när vi bråkade och han skrek och betedde sig illa, då sa jag till honom; "prata inte så till mig, jag förtjänar respekt" Då svarade han bara kaxigt och hånlog; "Ah, håll truten!"
    Han har FLERA ggr kallat mig psykfall, och en massa andra hemska saker som jag knappt vill ta i min mun.

    * Han tar ingen hänsyn. Exempelvis; Om jag är trött en morgon (när det är helg) och vill ligga kvar i sängen, få lite sov-morgon. Då ställer han aldrig upp med att ta vår son. Det slutar alltid med att vi blir ovänner, jag får masa mig upp ur sängen helt enkelt. Det har hänt ca 3 ggr att han gått upp med vår son och låtit mig få sova en stund till. 3 ggr på nästan 1 år.
    Han tar aldrig hand om vår son i övrigt heller. Han nattar aldrig vår son, han matar aldrig vår son, han badar aldrig vår son, han byter aldrig blöja... Han gör aldrig nåt med vår son! Han tar inget ansvar!

    * Han tjatar alltid om att jag sitter bara hemma på min röv, gör inte ett skit. Fast jag är mamma-ledig och går här hemma och städar och håller på, så duger det inte (när han är arg). Han kan säga att jag inte gör ett skit, att jag bara sitter på min röv medans han är på jobb och tjänar pengar, jag bidrar inte med nåt!

    * Jag får ut 11.000 kr/mån, han får ut 20.000 kr/mån, vilket han menar att HAN försörjer mig. Fast mina pengar går till hela hyran, elräkningen, Internet, telefonen, hemförsäkringen... Plus att det oftast är jag som handlar kläderna till vår son. Han menar att eftersom han har mer pengar, så betalar han ju mest. Jo det har han kanske rätt i, för han har mer pengar, så hans pengar används ju mer. Men mina pengar har väl också ett värde, även fast summan är mindre? Mina pengar används ju också. 

    * Han skriker HÖGT fast vår son är där, ibland när vi bråkar. Jag har förklarat flera ggr att så gör man inte, vår lilla son kan bli skrämd och orolig, det kan sätta spår... Men han fortsätter ändå.

    * Han dricker så fort det blir fredag och blir ofta ganska full. Fast jag själv har varit på behandling för droger m.m. Och både min mamma, pappa och båda mostrar har alltid druckit väldigt mycket, så jag AVSKYR alkohol, och fulla människor. Det har jag förklarat för honom flera ggr, men han bryr sig inte. Han har hamnat i fyllecellen pga att han var för full, han har tappat sin plånbok med 3000 kronor i, han hånglade med en annan tjej när jag var gravid, han har varit jätte-elak mot mig flera ggr när han druckit. ÄNDÅ vägrar han sluta dricka, fast det sårar mig, han säger bara; "jag tänker inte bli nykterist, du bestämmer inte över mig"

    Ja det här var lite om min sambo och hur han behandlar mig.
    Vad tycker ni att jag ska göra??
    Jag förstår att många säkert vill svara; LÄMNA HONOM men om ni kanske hade några andra råd att ge, alltså något annat jag kan prova, innan jag kanske måsta ta det steget, så vore jag väldigt tacksam!??

    Kram på er alla, och TACK!!

  • Svar på tråden HJÄLP! Min sambo är så jäkla respektlös mot mig. Han får mig att må skit.
  • GoldMD

    Urs, vilken jobbig sits...Du har säkert försökt prata med honom om allt men kan du inte försöka ta det igen och verkligen berätta hur mycket han sårar dej och att du inte tänker stå ut med hans elakheter.

    Hoppas det löser sej på något sätt, inge roligt att behöva vara lessen

  • Grönögat

    Det är svårt att ge råd för jag vet ju inte hur båda sidor av myntet ser ut men rent spontant så anser jag att ni ska gå i parrådgivning, där får ni en tredje, oberoende part som inte är på någons sida som kan få er att inse ert beteende, varför ni beter er som ni gör samt erbjuda en lösning på konflikten.

    Det är väldigt lätt att skrika "lämna!" men alla kan låsa sig i olika beteenden som späs på av den andra parten eller som bara är helt enkelt och det är inte alltid så enkelt att bara lämna hux flux.

  • Anonym (prata?)

    Prata med varandra!
    Nu ska ni väl snart byta? Du ska jobba och din sambo ska vara hemma. Inte sant Nu när ert barn är 1 år?

    Kanske att det kan få er ekonomi att bli mer jämlik?
    Och även ert liv i viss mån.. det är ju inte direkt "semester" att gå hemma... Låt din sambo ta hela ansvaret hemma!

    Vad gäller alkohol så går det bort... har man ansvaret för sitt barn så "låter man bli" !

  • Anonym (ledsen)
    GoldMD skrev 2009-02-25 23:07:37 följande:
    Urs, vilken jobbig sits...Du har säkert försökt prata med honom om allt men kan du inte försöka ta det igen och verkligen berätta hur mycket han sårar dej och att du inte tänker stå ut med hans elakheter.Hoppas det löser sej på något sätt, inge roligt att behöva vara lessen
    Ja det är ju det som är problemet, jag har pratat, pratat och åter pratat mig blå i ansiktet, försökt förklara från hjärtat hur jag mår och hur dåligt jag tycker han behandlar mig. Han säger förlåt, vi blir vänner, sen går det en eller två dagar och det är samma visa igen. Det är DET som är problemet.
  • Anonym (ledsen)
    Grönögat skrev 2009-02-25 23:13:25 följande:
    Det är svårt att ge råd för jag vet ju inte hur båda sidor av myntet ser ut men rent spontant så anser jag att ni ska gå i parrådgivning, där får ni en tredje, oberoende part som inte är på någons sida som kan få er att inse ert beteende, varför ni beter er som ni gör samt erbjuda en lösning på konflikten.Det är väldigt lätt att skrika "lämna!" men alla kan låsa sig i olika beteenden som späs på av den andra parten eller som bara är helt enkelt och det är inte alltid så enkelt att bara lämna hux flux.
    Nä det är minsann inte alls lätt att lämna honom, jag vill ju att vi ska vara en familj, och självklart så älskar jag honom. Jag vill ju inte behöva vara ifrån min son varannan vecka för att vi inte bor tillsammans längre. Det är skitjobbigt, jag skulle mått SKIT att vara utan min son en hel vecka. Men samtidigt så mår jag ju skit att bli behandlad såhär.

    Jo jag har bokat tid på familjerådgivningen. De hade ingen tid förään i Maj, tyvärr...  
  • Anonym (ledsen)
    Anonym (prata?) skrev 2009-02-25 23:15:07 följande:
    Prata med varandra!Nu ska ni väl snart byta? Du ska jobba och din sambo ska vara hemma. Inte sant Nu när ert barn är 1 år?Kanske att det kan få er ekonomi att bli mer jämlik? Och även ert liv i viss mån.. det är ju inte direkt "semester" att gå hemma... Låt din sambo ta hela ansvaret hemma!Vad gäller alkohol så går det bort... har man ansvaret för sitt barn så "låter man bli" !
    Han har inga planer på att "gå hemma" och vara pappaledig. Han funderar på att behålla de 60 dagarna, tills vår son är några år gammal. Och dessutom så har jag inget jobb, jag är arbetslös/sjukskriven pga Borderline, går en DBT-behandling. Men ska troligtvis börja arbetsträna, så JOBBA ska jag, men det kommer inte förändra vår ekonomi på ett bra tag.

    Vad gäller alkohol, så kvittar det vad man säger, han vägrar sluta dricka.
  • Anonym (Usch)

    Har inget tips, hoppas att ni kan lösa det!

  • Anonym

    Se till att han blir föräldrledig på heltid en period - det gör under för förståelsen för varandras situation!

  • Anonym (ajaj)

    Om du skulle lämna honom, tror du verkligen att han skulle vilja ha er son vv? Han har ju inte tagit något ansvar hittills...

    Klart han kan hota med att kräva vv om ni bråkar, men tror du innerst inne att han skulle vilja/kunna det?

    Jag har varit i samma sits som dig och det enda jag kan säga är:

    Lämna innan du blir helt förstörd. Man kan inte vilja åt någon annan, man hoppas och hoppas, men det går inte.
    Om du inte visar dig själv respekt, varför ska då någon annan göra det?

  • Anonym (ledsen)
    Anonym (ajaj) skrev 2009-02-25 23:53:49 följande:
    Om du skulle lämna honom, tror du verkligen att han skulle vilja ha er son vv? Han har ju inte tagit något ansvar hittills...Klart han kan hota med att kräva vv om ni bråkar, men tror du innerst inne att han skulle vilja/kunna det?Jag har varit i samma sits som dig och det enda jag kan säga är:Lämna innan du blir helt förstörd. Man kan inte vilja åt någon annan, man hoppas och hoppas, men det går inte.Om du inte visar dig själv respekt, varför ska då någon annan göra det?
    Du har så jäkla RÄTT!

    Jag måste ta mig en riktig funderare, för jag känner verkligen att detta håller på att förstöra mig. Dessutom har jag redan Borderline, vilket har förstört mig en hel del. Så nu när jag går i min DBT-behandling, så raserar han allt jag bygger upp inom mig, styrkan som jag bygger upp inom mig.
Svar på tråden HJÄLP! Min sambo är så jäkla respektlös mot mig. Han får mig att må skit.