Ni med barn i nian...Betyg

Själva lektionsarbetet ska inte betygsättas men bidrar troligtvis ändå till elevens betyg. Jag menar, jobbar man flitigt alla lektioner visar det sig ofta i betyget. Att ha prov, uppsatser, redovisningar mm har många lärare för att känna sig säkra när de väl sätter betyget. Självklart är det lärarens uppgift att bedöma efter Skolverkets kriterier.
Ta hänsyn till svenska språket är man dock tvungen att göra i en del fall då kriterierna säger att språket eleven använder sig av ska vara tydligt, detaljerat, informativt mm. För mycket t ex stavfel står ofta i vägen för detta. Har man en utredning som visar t ex läs- och skrivsvårigheter däremot, ska lärare inte alls bry sig om stavningen.

Min dotter får nästan aldrig prov - hon vet alltså inte hur man ska göra för att plugga till ett prov.
Hon är flitig på lektionerna och diskuterar gärna. Är allmänbildad och vetgirig.
Hon har en del stavfel, men inte i varje mening och ytterst sällan så att man kan missförstå ett ord eller inte alls förstår vad hon menar.
Hon har svårigheter med att skriva "fylliga" uppsatser. MEN - hon har diagnos, högfungerande autism, så då ska man ta hänsyn till svårigheter att uttrycka sig i skrift (enligt Skolverket).
Hennes uppsatser är alltså mer av det slag att de är informativa - mer sällan är de i novellform.
Men det jag reagerar på är att de så sällan får skriftliga prov (inte muntliga läxförhör heller, för den delen).
Hur ska de kunna visa lärarna vad de verkligen kan?
Kan som exempel nämna när dottern och hennes kompis muntligt skulle redovisa ett arbete de gjort till 100 % gemensamt.
Då började kompisen redovisningen - MEN - glömde sluta där hon skulle sluta, utan drog nästan alltihopa själv innan min dotter lyckades få stopp på henne.
Då fick dottern G på redovisningen, men kompisen fick VG!!!

Jag misstänker alltså att dessa lärare är dåliga på att sätta betyg. Förmodligen mest pga att de så sällan satt betyg.
Jag vet ingenting om deras förmåga att lära ut, men har den senaste tiden börjat tvivla (de är dock väldigt trevliga människor att prata med, men det hjälper ju tyvärr inte upp min dotters betyg).

Nu är det nog så att min dotter ändå kommer in på önskat program (tack vara lärare utanför klassen, som sätter högre betyg - jag undrar varför ) - men jag vill ju att hon ska få de betyg hon har möjlighet till. Känns ju inte rätt att hon ska börja gymnasiet med väldigt låga betyg - finns ju risk att självförtroendet blir därefter!

Anledningen till att jag startade denna tråd var egentligen att jag ville höra hur det är i resten av skolorna ute i landet.
Jag vet att på andra skolor i vår hemstad så skiljer det sig rätt mycket.
Jag känner att jag behöver ha lite mer "kött på benen" när jag pratar med rektorn - IGEN!

Här har de vad jag förstår ett antal prov och sedan bidrar det till hur man beter sig på lektioner. Har du ett svagt VG coh aldrig visar några framfötter på lektionerna är risken att du hamnar på G. Och tvärtom, är du skärpt på lektion så är det garanterat VG. Tycker det fungerar bra.
I musik, gymnastik o bild tror jag de har vissa kriterier du måste kunna samt kunna visa framfötter på lektioner, för där är det nog inte så många prov. Min son motionerar ALDRIG men i gymnasikten är han snabbast när de springer, hoppar högst i höjdhopp, vinner orientering mm så han får MVG, medans killar som motioner massor på fritiden kanske bara får G. Det tycker jag är mer konstigt

Det är aldrig fel att ifrågasätta lärare så länge man har konkreta och relevanta frågor. Fortsätt din kamp för din dotter, det är det enda rätta!

abnocto: Jag förstår precis vad du menar. Jättesvårt att förstå sig på ibland hur de tänker när de sätter betyg.
Vad gäller din son så är det ju tur att han är så duktig på idrott - men egentligen så sätter personalen antagligen fel betyg i hans klass. Jag säger inte att din son skulle få sämre betyg, men enligt Skolverkets kriterier så borde hans kompisar som idrottar på fritiden få högre betyg än G, då man ska väga in HELA ens livsstil, vad gäller idrott och hälsa, i idrottsbetyget.

När det gäller min dotter så blir jag så frustrerad av att de inte får några prov att plugga till. Jag misstänker nämligen att de iaf ibland kommer att få prov på gymnasiet och då har hon ingen kunskap i hur man studerar inför ett större prov.
De få prov de haft har hon nästan alltid VG på, men har nästan enbart G i betyg. I de flesta ämnen har de dock inte haft några prov alls. De får istället skriva ner vad de lärt sig i uppsatsform - utan möjlighet att plugga på innan. Lärarna säger bara att de anser att tjejerna ska "lära för livet" och inte "för stunden". Vore ju jättebra om det var så för alla - men så länge som det gäller i stort sett bara dem ,så betyder det ju att de får mycket sämre betyg än andra från andra klasser.

Jag har också frågat runt i bekantskapskretsen hur det är på andra skolor i kommunen och man blir ju mörkrädd när vissa ungar har kanske 220 poäng (min dotter har 185, tack vare höga betyg i musik och slöjd, samt VG i engelska och matte), men man anser att dessa ungar, som man känt sedan de var små, faktiskt inte är särskilt klyftiga! De är inte allmänbildade, de har ingen åsikt om någonting alls (förutom tonårsgrejer), de kan ingen huvudräkning, de kan inte se en engelsk film utan svensk text, etc...MEN - de får skriftliga prov i alla ämnen!

Men jag ska absolut fortsätta att kämpa för min dotter. Hon fick förresten VG+ på läsförståelsen på nationella provet. Det har skakat om både rektorn och lärarna lite eftersom vi hela tiden fått höra att just läsförståelsen är det ämne som dottern är absolut sämst i!!! Konstigt att hon helt plötsligt fick ett betyg som gränsar till MVG? Kan det möjligtvis ha att göra med att det var någon annan som rättade provet?!!
Än är inte sista ordet sagt i betygsfrågan.

Tar gärna emot fler tankar och åsikter i ämnet.

De nationella proven i nian är ett bra redskap som visar om läraren är bra på att sätta rätt betyg. Resultatet av proven i eng, sv och ma ska ju överensstämma med det betyg eleven har. Då känner man sig tillfredsställd som lärare. Det ska egentligen inte spela nån roll vem som rättar de nationella proven eftersom det finns så oerhört tydliga rättningsanvisningar...
I de ämnen som saknar nationella prov är det klart svårt att få sitt betyg "testat" men jag tycket alltid att man kan föreslå läraren ett annat sätt att testa kunskaperna om man anser att läraren "fastnat" i ett system som man inte gynnar ens barn.

Nu är jag inte betygsättande lärare men jobbar med sådana och jag tror man har rätt att få en annan lärare att bedöma också, så kolla upp det.

När sonen gick i nian förra året sattes betygen på den samlade kunskapen. DVS på skriftliga prov, på muntliga kunskapstester, närvaro och engagemang. De såg tillbaka till utveckingen i de olika ämnena osv.

Nu känner jag inte just din dotter, men ett råd är att be läraren bedöma din dotter på de sätt som är lämpliga för just henne så att säga. Så gör jag med elever som av olika skäl har svårt att uttrycka sig på olika sätt (undervisar i både svenska och samhällsorienterande ämnen på högstadiet). En elev som jag vet har svårt att uttrycka sig i skrift har jag ett muntligt samtal med utöver inlämningen exempelvis. "Fyllighet" har ju en viss betydelse, inte som utfyllnad utan för att se om eleven kan analysera, reflektera, dra slutsatser etc. som är vad som krävs för överbetyg....egentligen i alla ämnen. Hur dessa kunskaper/färdigheter kommer fram är ju oväsentligt. Bara eleven visar det på något sätt.

Och visst kan du be en annan lärare att också bedöma. Är förresten ingen anhängare av skriftliga prov av traditionellt slag. Tycker alla sätt där man kommer ifrån utantillinlärning och upprapning (utan att man kanske egentligen förstår) är kanonbra. Skriftliga prov som följer skolverkets kriterier blir också av redogörande/uppsatsliknande slag.

Har ofta elever som också beklagat sig över "orättvisan". Lättare att bara plugga in och svara på kortfrågor utan att reflektera. Lustigt nog har jag inte träffat på någon som inte varit jättepositiv när de väl gått ett tag på gymnasiet. De klarar sig märkligt nog mycket bättre än de som pluggat in enbart till prov.

Tror det passar din dotter bättre också, med tanke på att hon lyckades så bra på nationella i svenska. Vore att underskatta henne tycker jag att ge den typen av uppgifter...det kan hon redan med så god läsförståelse.

Jag har inte barn i nian, men är SO-lärare och jag blir väldigt irriterad när jag hör om lärare som inte kan kommunicera vilka färdigheter de betygsätter och hur de mäter kunskaperna till både eleverna själva och till föräldrarna under utvecklingssamtalen. Det är hur viktigt som helst skulle jag vilja säga för elevernas "rättssäkerhet". Tyvärr vet jag från min egen skoltid att det finns alltför många som sätter betyg på helt lösa grunder.

Jag har gjort så att jag har delat upp kursplanemålen i punkter (dessa finns som löpande text från skolverket). Dessa går jag igenom med eleverna inför varje moment och berättar hur vi ska mäta det. Tex i geografi så mäts kunskap om kartan och naturtyper med ett prov, hållbar utveckling och miljöfrågor med läxförhör och eget arbete.

Inför varje prov eller inlämningsuppgift får de instruktioner om vad som krävs för de olika betygen. Då kan eleven själv bestämma sig om den vill plugga på MVG-frågorna eller skriva uppsats med sikte på MVG. Oftast har de ganska bra självinsikt, men ibland får man peppa någon latmask att kämpa för ett högre betyg.

Dessa punkter går jag också igenom med föräldrarna under utvecklingssamtalet så att de vet vad kursplanen säger, hur vi ska jobba med dessa mål och hur kunskaperna ska mätas.

Oftast kräver jag sedan i princip MVG på tre av fem moment i ett ämne för att betyget ska kunna bli MVG. Jag ger även flera omprov och extralektioner. Jag bedömer ALDRIG grammatik- eller stavfel eller något sådant inom SO, , men naturligtvis måste ju en elev som siktar på de högre betygen kunna kommunicera sina kunskaper.

Vissa lärare kan till exempel ge MVG till elever som har alla rätt på ett prov med kortsvarsfrågor. Det är helt fel enligt skolverkets mål. De högre betygen handlar om att kunna reflektera, sätta kunskaper i samband med andra kunskaper, använda kunskaper i praktisk handling och dra egna slutsatser.

Man ska absolut inte betygsätta hur eleven beter sig socialt, eller om den är otrevlig och störande. Det finns elever som är briljanta i diskussioner och som gör bra ifrån sig på prov men som är otrevliga och alltid kommer försent. De ska bedömas för sina kunskaper och inte för sitt sätt, men om man är mycket frånvarande och sitter och fnissar eller snackar när det är diskussion eller genomgång då missas ju många tillfällen att visa sina kunskaper på, särskilt för dem som inte gör bra ifrån sig i provsituationer.

Jag tycker att du kan be om ett extra utvecklingssamtal om du inte är nöjd med de du haft och be om underlag för varje betyg. Fråga också till exempel hur långt ifrån ett högre betyg din dotter är i respektive ämne, om det finns möjligheter att höja och vad som krävs i så fall.

Hej alla ni snälla som svarat i tråden.

Jag känner mig verkligen styrkt av era svar då det ni säger är precis det jag försöker kommunicera fram till lärarna, men som de har så svårt att ta till sig.

Min dotter har nästan 100%-ig närvaro i skolan, lärarna berömmer henne hela tiden för att hon jobbar så flitigt på lektionerna, hon gör alltid (de få) läxor de får, hon är vetgirig och allmänbildad (jag jämför med hennes kompisar och frågar dessutom andra föräldrar med barn i samma ålder).

Hon har tyska med en vanlig klass. Det är en åttondeklass så min dotter läser in nians årskurs genom att den (supersnälla) tyskaläraren kommer till hennes klassrum en gång i veckan i tjugo minuter och sen får min dotter en extraläxa, förutom den vanliga läxan som åttorna har.
Dottern har själv beskrivit undervisningen i åttondeklassen och det låter som om det är en högst normal klass vad gäller koncentrationsförmåga, småbråk, genomgång vid tavlan, läxor, prov, etc...Det intressanta i sammanhanget är kanske att dottern under sportlovet satt och gjorde nian-läxan till veckan därpå, men pga att hon missförstått läraren så hade hon råkat göra resten av terminens läxa!!! Hon gjorde alltså alldeles för mycket av läxan, men hon påstår att det var pga att det var ungefär så mycket hon hade förväntat sig att det var för det är så hon upplever att arbetsbördan är i hennes vanliga klass där de bara är två elever på en lärare, samt att läraren påstår att de inte hinner med kursplanen!!! Ni kanske förstår att jag undrar?

Det jag blir så förvånad över är ju att de redan på G-nivå måste skriva uppsats, ofta utan att de har haft någon genomgång av ämnet, utan de har bara fått några papper att läsa på själva, medan läraren har suttit tyst i klassrummet (detta har bekräftats av den andra eleven i klassen). Det ni här beskriver som MVG-nivå tycker jag stämmer väldigt väl överens med vad dessa lärare anser vara G-nivå!
Dessutom har en lärare sagt att "ni måste göra så här, för det måste man göra på högskolan" !!! Låter som om de inte riktigt har förstått att detta handlar om högstadienivå! Inte högskolan!

När de sedan inte heller har några vanliga skriftliga prov, samt att dottern visat mig lärarens kommentar (i SO) om att hon MÅSTE rätta stavfelen, så undrar jag ju förstås på vilka grunder de sätter betyg.

Vi hade dessutom ett extra utvecklingssamtal i höstas för att just ta reda på i vilka ämnen det var lönt för min dotter att plugga för att kunna höja betygen. Det var då vi återigen fick höra att hon var så fruktansvärt dålig på läsförståelse och att pga det så fanns det ingen chans alls att höja betyget i svenska (trots att hon bl a på våren i åttan fått VG+ på ett författarporträtt, rättat av en annan lärare på skolan).

Men jag ska prata med rektorn en gång till om ett par veckor (pratade med henne för en vecka sedan och då blev hon alldeles tyst när jag nämnde läsförståelsen...)

Ett annat problem är att denna rektor för ca 1 1/2 år sedan sa till mig att vi i stort sett skulle vara glada som hade barnpassning, för eftersom min dotter går i en liten undervisningsgrupp (det som förr kallades kommungemensam resursgrupp) så hade skolan ingen skyldighet att ge dessa barn någon egentlig undervisning!!!
Kvinnan jag pratade med på Skolverket höll på att flyga i taket och jag förmodar att rektorn också ringde Skolverket, för sedan blev det en hel del förbättringar. Tex fick utbildade lärare lägga upp undervisningsplaner och vi föräldrar fick hem en sorts veckobrev (tyvärr bara under en kortare period, men vi är luttrade. Vi får ta en strid i taget...)
Jag har alltså hela tiden kämpat för att min dotter ska få likvärdig undervisning som de barn som går i en vanlig klass på samma skola, men det innebär tyvärr att både lärarna och rektorn tycker att jag är jättejobbig.

Därför är det så underbart att höra från er andra härinne på forumet att det faktiskt fungerar i andra klasser, på andra skolor.
Jag hoppas och tror att det kommer att bli bättre på gymnasiet för min dotter och att hennes låga betyg inte kommer att knäcka henne alltför mycket. Hon är ju smart så jag har börjat tjata in i henne att hennes erfarenheter från grundskolan kommer att hjälpa henne på gymnasiet och att det kommer att bli mycket värre för alla andra som inte kan skriva uppsats eller klarar av att argumentera.

Tack igen för att ni har velat dela med er av era erfarenheter!