Inlägg från: Anonym (Skåne) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Skåne)

    vuxna med adhd add as

    Det är jag som har skrivit nr 4 inlägget


    Anonym skrev 2009-03-01 20:46:02 följande:
    va fin den nya presentationen är. Den har du gjort bra TS. Jag hoppas att allt är bra med alla i tråden idag. sj är jag helt slut. har varit på resande och städande fot hela dagen...
  • Anonym (Skåne)
    Svar på #7
    jag tycker att det är fantastiskt att du klarar dig utan medicin.. har du några knep för hur du lyckas med din vardag???
  • Anonym (Skåne)
    Svar på #21
    men gisses så tankspridd jag är idag.... GRATTIS.. jag hoppas att du har haft en suverän födelsedag.. kramar i massor
  • Anonym (Skåne)
    Svar på #385
    jag har registrerat mig som anonym(skåne) *ler*
    Nu måste jag bara lära mig hur man gör när man skriver där. Har så svårt för nya saker.
  • Anonym (Skåne)
    Svar på #385
    Ts kan du inte lägga upp länken i trådstarten om det är någon som har råkat missa den? + att det skulle vara mycket lättare att komma ihåg att gå in där. *börjar bli dement känns det som*
  • Anonym (Skåne)
    Svar på #401
    Tack så mycket TS
  • Anonym (Skåne)

    Usch har haft 2 dagar av mer eller mindre helvete.
    Det började igår med att jag satt i en sådan sjukhustransport. Fick världens mega ångestanfall. Kom iaf till stället dit jag och min dotter skulle.
    (Jag går med min dotter till ett ställe som kallas Viktoriagården för att jag vill förbättra mig i min mammaroll. Min mamma var inte världens bästa mamma till mig och jag vill inte upprepa hennes misstag med min dotter)

    När jag kom dit så mådde jättedåligt och var yr och bara satt och grät hela tiden.. jag fick prata med den kuratorn som jag brukar prata med. Jag satt och grät och det kändes som om huvudet skulle explodera av alla tankar och känslor som bara sköljde över mig gång på gång.. Jag sa till henne att jag inte orkar ha det så här, jag fattar inte varför jag måste ha det så här.
    Hon sitter på en stol och tittar totalt nollställt på mig och menar säger.. Har du det så här ofta? Du brukar väl inte ha det så här jobbigt?

    När jag så säger att det är länge sedan jag var så här dålig (brukar klara av att kontrollera mig. Jag hatar att visa känslor för folk som jag inte känner väl för de har en tendens till att dömma mig) så sitter hon ännu en gång totalt nollställd och säger något totalt meningslöst.
    När jag då ironiskt menar det att det bästa hade varit om jag hade hittat någon som kunde hugga huvudet av mig så säger hon... ja du har ju iaf din ironi!!

    jag menar hallå!!! och hon ska vara utbildad.. Sedan fortsätter hon med att säga att ja vi var rätt så oroliga för din dotter nu i höstas då hon var vädligt inåtbunden.

    Min dotter har ALDRIG varit inåtbunden.. hon har varit väldigt lugn och snäll och go och glad. Sedan när hon fyllde 1 år så blev hon ett busfrö.

    Men de menar nu på att ja nu så är hon som hon ska vara.. kanske lite i lugnaste laget!!! jag blev så förbluffad och rent ut sagt förbannad.. de ser bara en sida av henne.. de ser inte de hyss som hon hittar på här hemma. de ser inte hur hon älskar livet. hur glad hon är för allt och alla.. hur social hon är..

    och sen när är det fel att vara lugn i sällskap??

    Nej om det inte hade varit för att jag har lovat min ADHD läkare att jag ska gå dit så hade jag avslutat med dem igår.. jag blev så förbannad..

    När jag då säger till dem att jag inte klarar av att åka med sjuktransporten hem utan ringer min man så han får hämta mig så menar de att jag måste lära mig bli självständig och detta här med att jag ringde efter min man skulle jag då se som ett nederlag.

    Jag var så knäckt när jag kom hem. Så arg, så ledsen, så förtvivlad..
    inte nog med att jag hade mått något så fruktansvärt dåligt och fått noll respons och noll hjälp de satt då dessutom och pratade negativt om mitt barn.

    Idag så ringde min syster och tyckte att vi skulle träffas på ikea så det gjorde vi. Min man följde med och vi hade jättetrevligt. min ångst var på topp men jag lyckades ändå att bemästra den. Men Viktoriagårdens ord ringer ändå i mina öron.

    vilket misslyckande jag är för att jag inte klarar av att ta mig någonstanns utan min man.

    Nej ibland så undrar jag bara hur fan vissa människor tänker.. Vad de får ut av att sitta på sina höga hästar och dömma folk.. Och varför kan de inte få adekvat utbildning.. Om de nu vet om att de kan få mammor/pappor med ADHD problematik varför i helvete ser de då inte till att gå utbildningar så de kan bemöta oss på ett korrekt sätt..

    Nej nu sitter jag här och lipar igen.. *suck*

    Sorry för att det blev långt men jag behövde skriva av mig.

  • Anonym (Skåne)

    Nej jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra. jag har som sagt lovat min ADHD läkare att jag ska gå dit, men just nu känner jag bara att "vad är poängen".
    Att gå dit just nu kommer inte att tillföra mig någonting. De fattar inte mig. Det känns som om de aldrig kommer att göra det heller. Det känns som om de har mallar och normer för hur barn och föräldrar ska vara och de som inte passar in de de ramarna de vet de inte hur de ska hantera så att säga.

    Jag ska träffa min läkare nu på onsdag nästa vecka.. kan ärligt säga att jag längtar dit. Det är SÅ uppfriskande att träffa människor som får mig att känna mig helt normal. Det är så sällan som jag gör det.


    HellviHumle skrev 2009-03-20 23:44:22 följande:
    Anonym (Skåne) skrev 2009-03-20 23:33:13 följande:
    Ja du, jag vet inte vad jag ska säga. Kan egentligen bara hålla med dig i det du skriver. Naturligtvis ska de kunna bemöta alla sorters folk de kan träffa. Kanske speciellt på ett sånt ställe.Kram
  • Anonym (Skåne)

    Det som jag har sagt till min läkare det är det att det känns som om de inte förstår mig, att de dömmer mig.
    Jag har aldrig tidigare känt att det har varit så illa som det var igår. Men jag kommer att ta upp detta med min läkare på onsdag.


    HellviHumle skrev 2009-03-21 00:00:50 följande:
    Anonym (Skåne) skrev 2009-03-20 23:55:41 följande:
    Jag antar att du pratar med din läkare om bemötandet du fått.
  • Anonym (Skåne)

    För att göra en lång historia kort.
    Min mamma var ingen bra mamma och hon har behandlat mig väldigt illa under åren. Och det som jag kände när jag fick reda på att jag väntade barn det var det att jag behövde hjälp för att inte upprepa hennes misstag som hon gjorde med/mot mig. Jag fick genom specialist mödravården kontakt med Viktoriagården som specialiserat sig på att hjälpa speciellt mammor då så att de kan få en bra och hälsosam kontakt med sitt/sina barn. Jag började gå hos dem i februari förra året.. långt innan jag ens började träffa min ADHD läkare. Men jag har hela tiden känt det som om att de inte förstår mig. Jag vet inte hur många gånger som jag uttryckte mig till dem att jag var orolig för att jag skulle skada min dotter. Och då när det nästan hade hänt en gång och min man följde med för att ytterligare förtydliga detta för dem så var det som om det var första gången som de hörde talas om det. Trots att jag var ärlig mot dem och sa som det var så har jag fortfarande inte fått någon konkret hjälp. De mest sitter och lallar där känns det som. Jag har gång efter gång sagt att jag behöver verktyg som gör att jag kan hantera min impulskontroll men de har än till denna dag inte gett mig det. De har sagt till mig rakt ut att de inte har någon som helst utbildning i KBT vilket jag anser att jag behöver. De har sina egna värderingar om hur saker och ting ska vara. Som när min man ett tag mådde psykiskt dåligt då sa de till honom att om det krävs att du ska gå på antidepp hela livet för att du ska orka med din familj men specifikt din dotter så är det det du ska göra. Jag kan säga att hade de sagt det till mig så hade jag flippat ut då att ta mediciner/tabletter är en av mina stora ångestar/fobier.
    Anonym (Hej) skrev 2009-03-21 00:08:11 följande:


    förlåt om jag har missat om du har berättat varför ni går dit.Jag undrar varför ni går dit på det stället? vad är tanken och planen?
    jag har bland funderat på olika saker för att få hjälp med mitt barn/hjälp med min oro för och kring mitt barn. men just av rädsla för att bli anmäld till soc vågar jag inte. och de skulle nog se ett "lugnt" tyst barn om de såg mitt. De första gångerna, OM personen inte är en person mitt barn relativt omgående, eller direkt började tycka om.
    jobbigt de ska ifråga sätta dig
Svar på tråden vuxna med adhd add as