vuxna med adhd add as

Hej,

Jag har nyligen fått add o börjat på concerta, så jojnar er för lite gemenskap

Tack!

Jag håller mej lite blyg ett tag fast ja ser att flesta av er inte e anonym.
Jag är 33 år o tvåbarnsmor till pojk 6 år o flicka 3 år.
Bakgrund som anorektiker o amfetaminbrukare, har lagt av med det o har fått diagnosen add nyligen. Tycker om att få förklaring på alla felsteg i livet, om det nu är det det är.
Ska försöka få tid o kolla mer va ni e förnåra härinne o vänja mej lite mer vid skriva i forum, känner mej lite ny liksom.

Det är nog inget blaha. Det beror väl på kanske, o nu vet jag ju inte vad detta Affektiva är som du pratar om. Men det finns ju olika ställen man kan bli utredd på så det låter ju som du säjer, ett bra sätt att få snabbare utrett.

Vad skönt för dig. Alltid bra att ha nåt att fästa siktet på när man ska vänta eller hur. Och visst är det härligt att bli trodd. Lycka till vän.

Måste bara säja att jag är imponerad av hur klar bild ni har av er själva o vad som är problemen. Skulle aldrig klara få ihop en sånhär uppspaltad tydlig lista, är skitdålig på listor. Blir bara massa extrablaj o förklaringar så det slutar med att det blir ett brev, eller en novell, som blir till ingeting. Det var väl ett av mina problem det kanske...:
*dålig list teknik.

Min utredning gick till såhär:

1. Besök hos psykläkaren som ställde lite frågor och kom fram till att jag borde göra adhd utredning. (var eg där pga ätstörning o drogbruk).
2. Besök hos en psykolog för att svara på ett frågeformulär om hur skoltiden var.
3. Besök hos psykologen för att svara på ett frågeformulär om hur nutiden är.
4. Göra ett datatest som mäter uppmärksamhet o impulskontroll.
5. En kurator ringde o intervjuade mamma om min spädbarnstid.
6. Besök hos psykologen som informerade om resultatet.
7. Besök hos läkaren för att prata om diagnosen och framtidsplanen.

Alltihop tog ca ett halvår.

ojdå det var invecklat. Jobbit när det inte går att "göra slut" helt med folk som ändå är involverade i ens krets. Jag menar många ggr är det ju lättast om man helt slipper varandra när det har gått såpass snett. Förstår hur det känns, har intrigmakare inom familjen som tex min syster som bara ställer till skit gång på gång o de e ju också ett dilemma att hur gör man när man inte vill ha med barnens "moster" att göra när hon har barn som e normala som jag e moster till o som ja inte vill förlora. Har ingen lust att kalla henne moster till mina barn. Men hennes barn e det inget fel på o ja längtar till de blir vuxna så man kan ha kontakt med dem utan deras galna morsa. Träffar henne nästan aldrig, o efter varje gång bestämmer ja mej för det va den sista, men sen så vågar ja ändå inte säja från på skarpen att mina barn vill inte ha hennes presenter o skit.

finns den förra tråden där det stod listor på vad alla hade? finns det såfall nåt lätt sätt att hitta den?

Sen är det också skillnad på hur det funkar för en person med adhd/add, eller utan. En som inte har det blir speedad på amfetaminet o den som har det blir "normal". I alla fall är det så det har vart för mig. Jag har "drogat" på amfetamin i många år innan ja fick diagnosen men det har visat sig vara självmedicinering, då ja inte gjorde det för att uppnå rus eller vad man ska säja, för mig funkade det lugnande, jag fick bättre organisation på dagen, kunde leva mera efter scheman o fick klart saker ja påbörjat osv. Jag har nyligen börjat på concerta o upplever samma, att huvet klarnar o ja har fått jämnare humör, längre stubin, bättre tålamod, lugnare inuti osv. Jag tror ja vet hur det känns att va speedad, o det är inte såhär i allafall. Hoppas du klarar hålla ut o se om medicinen blir bra för dig. Om det är till nån hjälp kan ja säja att ja var o lämna drogtest o concertan syntes inte där. Har också hört det där med gratis tjack men det är ju som hej sa, ingen dos i den bemärkelsen eller det syfte som man får utskrivet. Ta den som ordinationen så är det medicin. Kram på dej, hoppas det blir bättre för dig.

Anonym (...) skrev 2009-03-16 14:29:54 följande:

Jadu detta känner jag igen, att det känns som en massa folk stressar en. Jag brukar ha jävlia problem i folksamlingar på mer än en person, fester eller kalas är skitjobbit, för jag tror hela tiden att alla pratar med MIG o det blir kortslutning i huvet för ja försöker höra vad de vill o försöker konversera tillbaka. Men sen när man hör filmer från diverse kalas, vem är det egentligen som HÖRS HELA TIDEN? Jo jag själv, högast röst o mest pladdrande det kommer från mej. Usch.
Jag blir också vansinnit trött, o känns som man är en övertrött barnunge som bara ångar på som ett tåg, röda kinder o eg så trött att man kan stå o sova, men omöjligt att slappna av o roa ner. Vad har du för nåt?