jag var ute igår o hade jättekul o träffade gamla kompisar,vi har inte setts på typ 7 år.
det var så jäkla kul o vara ute o ha det trevligt o bara prata o dricka några öl.
kände mig så levande igen.
imorgon ska jag till doktorn för undersökning o allt skit inför själva skrapningen o jag har sån ångest nu,,,jag e rädd o nervös.
usch först en jobbig separation o nu detta....känns som om jag går i tusen bitar.
inte nog med det,..min dotter var ute o skulle bara leka på en gård med sin kompis o ha mobilen på så vi kunde nå dom men hon stängde av mobilen o försvann i flera timmar.
vi letade överallt men kunde inte hitta dom...tillslut så kom dom o jag va så orolig o arg att jag kunde inte prata..teg hela vägen hem.
känner mig så slut ikväll men jag pallar inte lägga mig än heller...behöver få lite ensamtid o tänka.
allt gick bra idag på sjukan o fick tid tills i övermorgon redan,det var skönt.
det ska bli så skönt att bli av med grav,hormonerna för jag e så låg o gråtfärdig hela tiden fast jag känner mig inte ens deppig...vissa kan ju bli harmoniska av att vara gravida men jag skulle kunna gråta helt utan anledning...skumt
jag var hundvakt förra året till en söt liten hund men jag tyckte det var jättejobbigt att hela tiden gå ut med den o behöva aktivera den med lek o lydnad o sånt.
jag blev mer stressad än lugn.
jag tycker om att komma o gå som jag själv vill...o inte behöva planera så mycket.
Anonym (ADHD?!!) skrev 2009-04-21 10:45:05 följande:
fy fan vad arg jag är nu.
jag bollas mellan bup och specialpedagogen på skolan ang, att jag vill att min unge ska utredas,en rekommendation från min adhd-utredare plus att min dotter har det väldigt jobbigt just nu och behöver nån form av samtalsstöd.
skolan säger ring till bup och när jag ringer dit säger dom att jag ska ringa skolans specialpedagog.
snacka om att bolla med folk....ursinnig nu.
iaf så gav jag numret till skolan så tanten på bup för prata direkt med dom för nu har dom bollat med mig 4 ggr o jag orkar inget mer.
varför ska det vara så svårt att hjälpa ett barn som behöver extra stöd o utredning?
så som det känns nu så lär ju jäntan vara 30 innan hon får rätt hjälp o gud vet vad för slags liv hon hamnar i om jag inte får hjälp av bup fort som fan.
iadag ska jag in på op för skrapning.....känner mig som en robot som stängt av o bara gör det jag ska.
måste skrubba mig ren,ta dom där äckliga tablettena kl 10 o vara där halv ett.
en kompis hämtar sen efter.
imorgon när jag vaknar så kommer det att kännas som att hundra kilo lyfts från mina axlar.
men måste ändå ta 2 stesolid innan jag åker in,annars lär jag hamna på en annan avdelning med låsta dörrar.