Hej alla!
Jag har hittat hit också. 
Är så mkt jag skulle vilja kommentera av det ni skrivit, men hela familjen har precis tagit oss ur ett magsjukehelvete - så jag ska kommentera mer när jag har skaffat mig lite ork.
Trevlig helg allesammans!
Hej gott folk!
Blä för magsjuka, men (ta i trä) nu tror jag iaf att den ska vara över för vår del. Stackars Sigrid och hennes faster drabbades av vår magsjuka efter deras Balihemkomst, trötta och jetlagade som de redan var. Men vad ska man göra...
Tyvärr lider både Sigrid och Judith fortfarande av sviterna av magsjukan, med dålig aptit - men jag hoppas att det så sakteliga ska ge med sig snart.
Idag är det ett underbart vårväder här, och jag njuter så av solen och ljuset!
Skickar en stor kram till alla trådens sjuklingar, och hoppas att ni alla nu mår bättre! 
Igår var det tumult här hemma.
Dagen började så trevligt med att svärmor var här och fikade och hela familjen var ute på gården och lekte i det fina vädret. Sedan skulle vi sätta oss och titta på videofilmen från Bali - och då blev svärmor hastigt dålig.
Hon är bara 49 år och med god hälsa, men hon blev helt plötsligt likblek, svimfärdig och kunde inte resa sig. Vi satt med henne, gav henne vatten och öppnade fönstret..men hon blev bara sämre.
Helt plötsligt rullade ögonen upp i ögonhålorna, hon tappade medvetandet korta stunder och började krampa på höger sida. Jag och svägerskan ropade åt Tommy att ringa efter ambulans, och han bara frös till is..kunde inte hitta telefonen och irrade mest omkring. Jag fick säga åt han på skarpen att ringa amulans NU, och då vaknade han till.
2 ambulanser kom på 3 min (gud så imponerad jag blev!), och de fick ta med henne på bår då hon var disorienterad och inte visste var hon var ens.
Barnen var lugna hela tiden, men när de rullade iväg henne på båren blev Judith jätteledsen och skärrad och skrek -"Min farmor!" upprepade gånger. 
Hon var orolig länge efteråt och bara upprepade "Min farmor" hela tiden, och jag fick sätta mig ner och ta mig tid för henne och förklara att det inte var någon fara, att alla kan bli sjuka och ibland måste man åka till doktorn på sjukhuset för att få medicin. Hon ville krama farmor, sa hon flera ggr, och jag sa att hon skulle få göra det när farmor är frisk igen.
Hon hade varit disorienterad och förvirrad ett tag på sjukhuset också, var upprörd ett tag för att hon hade gjort Judith så ledsen - för att i nästa stund helt ha glömt bort vad som hade hänt och inte mindes något. Hon har legat kvar för observation inatt, men de har inte kunnat hitta något fel ännu. Antagligen beror det på för mkt stress och oro, som hon var varit utsatt för väldigt mkt nu på sistone. Tänk så kroppen kan reagera kraftigt på sådant...
Det var en chockartad dag igår, men vi hoppas att detta inte ska behöva upprepa sig. Vi är bara glada för att hon var här med oss när det hände, och inte ensam.
Stort grattis till lillebror, Hallon! 
Skönt att höra att allt gick bra. Hur tar storasyster det?
Pysselgalningen, Låter som att du har det väldigt jobbigt just nu. Hoppas att du mår bättre snart! Skickar en kram till dig!
Anna G, Ja, Judith fick krama sin älskade farmor igår igen, då hon kom hem en stund till oss efter utskrivning från sjukhuset. Hon var nästan lite rädd för henne först och tog henne på magen med en bekymrad blick och frågade upprepade ggr -"Illa, farmor?"
Farmor försäkrade henne att hon inte hade ont, men att hon bara var lite trött. Då slappnade hon av lite iaf.
De vet ännu inte vad som är fel med svärmor. Hon ska in på neurologisk undersökning, och fram tills dess får hon inte köra bil. Förhoppningsvis var detta bara tillfälligt, och att allt ser bra ut.
Härligt att höra att du mår bättre! Jag tror säkert att den annalkande våren har lite med saken att göra. Känner själv att ljuset och solen ger en nya krafter. Hoppas att du får fortsätta känna dig pigg!
Karin, Svårt det där. Judith hade också en period då hon kunde bitas, men oftast var det Sigrid som råkade ut för det. Ibland bet hon så att hon blödde, stackarn. Vi kunde inte göra mer än att nöta varje gång med att hon INTE får göra så, för det gör ont på den andre och man är ingen snäll flicka när man gör så. Hon visade ånger efteråt, och tillslut gav det med sig faktiskt. Hoppas att Emma snart också förstår att det hon gör är fel.
Här hemma håller det på att lossna för Esther med hennes gående. Hon är fortfarande lite feg, men nu kan hon iaf ta 4-5 steg. Och Judith har blivit stora flickan nu och började potträna för ett par dagar sedan. Det går bra tycker jag, och hon är så stolt över att få ha trosor på sig - som stora flickor har!
Roligt att läsa om våra stora småttingar ( 
), som börjar gå på toaletten nu.
Judith fortsätter med sin potträning, och det går över förväntan. Hon var verkligen redo nu. Till skillnad mot Sigrid så har hon inga problem alls med att bajsa i pottan/toaletten - och det är jätteskönt. Många barn tycker ju att det är lite skrämmande att bajsa i något annat än sin blöja, så jag är tacksam.
Har varit på mvc idag.
Jag ska tydligen få en remiss till Specialistmödravården i slutet av graviditeten, för att diskutera en eventuell igångsättning denna gång - fick vi veta idag av vår bm.
Jag är vanligtvis inte så mkt för igångsättning, då jag helst ser att kroppen och bebisen får bestämma själv när den/de är redo för förlossning - men ibland har man ju inget val såklart.
I mitt fall beror det på mina tidigare snabba förlossningar, och att Esther var rätt illa medtagen pga det sist.
Många säger ju att en av nackdelarna med igångsättning är att förloppet brukar bli längre, men i mitt fall är det en fördel. Och ett längre förlopp för mig kanske bara kommer att betyda ett "normalt" förlopp i andras ögon. Och det är väl bara bra iofs.
Inget är som sagt spikat, utan vi ska komma fram till ett beslut med en förlossningsläkare runt v.36-38 (om inte lill*n redan har bestämt sig för att titta ut vid det laget förstås).
Ha en riktigt trevlig helg allesammans!!!
Usch, nu är det dags för magsjuka i familjen igen.
Judith har kräkts sedan imorse och är riktigt hängig, men ta i trä så verkar denna magsjuka inte vara fullt lika våldsam som den senaste.
Känns bara så trist, för jag trodde att kanske vi hade haft vår beskärda del av magsjuka för denna vinter...
Vi får hoppas nu att vi övriga klarar oss iaf.
Glad påsk på er alla, i efterskott!
Hihi, vilka busiga små barn ni har! Judith är ju ett matvrak, men att ta själv ur kyl och frys har hon inte kommit på än..tack och lov.
Eller nja, hon öppnar frysen själv om det finns glass där att förse sig med.
Har ni haft det bra i påsk?
Här har det varit lugnt och trevligt, med påskmat och påskäggletande - och en hel del godisförtäring för hela familjen.
Annars har vi som sagt varit drabbade av magsjuka en hel del här hemma, vilket har tagit mkt på krafterna. Sist smittades även jag, och GUUUD så jag led! Det var skottpengar på mig då, kan jag lova.
Nu är alla 3 flickorna dock "bara" drabbade av förkylning, men hellre det än magsjuka. Hoppas våren har städat bort alla magsjukebaciller nu, för denna gång.
Anna G, Jag har hört talas om Impetigo men vet inget om det tyvärr. Stackars liten! Hur mår han nu? Är det ärftligt, eller? Hoppas att han inte har ont längre!
.....Aaah, såg ju nu att impetigo var samma sak som svinkoppor.
Då är det väl knappast ärftligt (för att svara på min egen fråga).
) och Judith är väldigt intresserade av döden just nu. När de leker, leker de gärna att någon dör - fast på ett positivt och glatt sätt, tack och lov. Härligt att ni har haft en sådan bra vecka. Och ni kom ju lagom hem till våren också!
Anna G, Hoppas att resan blir lyckad! Du är väl värd att få komma iväg lite. Passa på och njuuut!!!
Maddie, Skönt att det inte är så långt kvar nu till förlossningen, så att du slipper foglossningen. 
Jag är tyvärr en av dem som har haft problemen kvar även efter förlossningarna, men givetvis inte lika illa som under graviditeten. Jag har väl å andra sidan inte varit den bästa på att ta hand om min foglossning, så jag får kanske skylla mig själv lite. Kommer väl att bli som en av mina äldre kollegor som är över 50 och fortfarande lider av foglossningen emellanåt...Hon kallar det "en gammal krigsskada"!
Jättegrattis till flickan, Maddie!
Skönt att allt gick så bra!
Duktiga Lisa!
Och stolta storasyskon! Tur att allt gick väl ändå, men jag förstår att ni blev oroliga - och oroliga för att det ska hända igen naturligtvis.