Inlägg från: Granada |Visa alla inlägg
  • Granada

    Katten lider, HJÄLP!!!!

    Detta hände min katt. Ganska exakt samma. Han var dock bara 4 âr sâ veterenären trodde att ha kunde repa sig. En vecka senare var han dock död. Hade jag vetat hur dâlig han kunde bli hade jag noglâtit honom somna in direkt. Han blev jätte dâlig över en natt och jag âkte in akut pâ morgonen när jag fann honom gömd i garderoben. Han fräste sâ fort jag närmade mig, innan vi hann fram till veterinär sâ hade han blivit medvetslös. Säger veterinären att det är slut sâ är det det. Den veterinär som avlivade min katt sa att njursvikt är oerhört plâgsamt.

  • Granada

    Hann inte skriva klart(har smâ barn). Som sagt hade jag förstâtt hur illa det var ställt med honom hade han fâtt somna in direkt. Lider sâ med er och grâter själv dâ det drar upp sâ mânga minnen av min katt Elvis som dog för 6 mânder sedan. Nu var han medvetslös under själva avlivningen sâ han var redan borta och omedveten om det som hände runt honom, men jag vet att han plâgades nâgot enormt innan och det känns hemskt att jag inte fick möjlighet att förkosta hans lidande istállet för att göra det längre Var beredda pâ att det kommer ta tid att komma över sorgen. Jag var ledsen i mânader och senaste igâr kväll grät jag över min älskade underbara katt som inte finns hos oss längre

  • Granada

    Du kommer älta det här länge nu precis som jag gjorde. Du ska dock veta att njurproblem ger oftast symptom när det redan är försent. Det är jätte svârt att upptäcka. Jag försöker tänka pâ det veterinären sa till mig dâ min katt dog(de kände oss ganska väl). Att han varit en lycklig katt som haft en matte som älskat honom och tagit väl hand om honom. Att livet sedan tar slut är inget vi kan râda över. Nej nu kan jag inte läsa eller skriva mer i trâden för târarna sprutar och snoret rinner.

  • Granada

    Njursvikt är en vanlig dödsorsak hos äldre katter. Symptomen visar sig först när endast 25% eller mindre av njurkapaciteten finns kvar och dâ är de oftast för sent att göra nâgot. Det man ev kan se tidigare är att katten dricker mycket och kissar mycket. När de börjar kräkas, vingla osv. sâ är det nástan alltid försent om det inte är akut njursvikt det rör sig om(typ hastig sjukdom eller förgiftning) Vet inte om man kan förbygga mer än god kost, njurkapaciteteten ser man ju först med ett blodprov.
    Din katt var 17 âr sâ jag tror att den helt enkelt drabbades av âlderdom. Kan inte tänka mig att du kunde gjort sâ mycket mer för honom än ni gjorde. Min kisse var bara 4 âr och visst skuldbelägager jag mig men tror att han hade en medfödd sjukdom dâ njurarna även var förstorade och "knöliga" enligt veterinären. Skuld känner man oavsett och det gâr inte en dag dâ jag inte önskar att detta aldrig hänt, att jag upptäckt det tidigare och att han fortfarande varit här hos oss. Han hade ju massor av âr kvar att leva men nu är det som det är. För vissa är livet lângt och andra kort. Ge dig tid att sörja, om nâgra veckor känns det "lättare" och du kan se pâ detta mer sakligt, att han faktiskt var gammal och ni inte kunde gjort mer. Han hade säkert ett lyckligt och bra liv med er och det är de ni fâr bära med er i framtiden.

  • Granada
    Queen70 skrev 2009-03-14 22:57:24 följande:
    Själv känner jag mycket mer skuld för min första katt där jag lät det gå för långt innan jag lät avliva henne. Mycket lättare att tänka på den andra katten där jag faktiskt tog det svåra beslutet INNAN han blev lika dålig som sin syster.
    Ja, skulden är ju dubbel. Att man inte upptäckt det i "tid" och sedan att man kanske skulle släppt taget direkt dâ felet uppdags. Men där tycker jag lite att det är veterinärens fel. Tror de pâ behandlingen sâ griper man jutag i det halmstrât i okunskap.
Svar på tråden Katten lider, HJÄLP!!!!