gift bi med stora problem :´

Jag har för en tid sedan kommit på att jag är bisexell. Har eg vetat om det sen jag var 14 men nu 14 år senare känner jag mig trygg med det och vill berätta för mina närmaste. Min underbare man sedan 2 år (sambo sen 11 år) tog det bra till en början, tyckte det var rätt spännande, jag förklarade att jag är intresserad av att vara nära, hångla, smeka, gärna ha sex med en tjej och att det är något jag fantiserar om ofta... sen började han fundera... helt plötsligt var han gift med en annan person och vet inte längre vart han har mig. 3-kant kommer inte på fråga, han vill inte.

Jag förstår honom. Har förklarat att det är honom jag älskar och vill leva hela livet med. MEN han är också den enda jag haft sex med och det känns så himla trist! Min bisexuella sida är outforskad och jag lider utav detta. Vi har två små barn tillsammans och har alltid varit en mycket lycklig familj. Fram till nu.. Vi är i en kris, det första efter 11 år tillsammans! Efter en massa grubblande från hans sida har han börjat ogilla mitt "nya jag" väldigt mycket, mina fantasier och tankar. Han säger att det inte känns som att han älskar mig lika mycket längre och vårt 3:e barn vi plannerat in om några år, känns inte längre aktuellt. Men han vill inte skiljas, vet bara inte vad vi ska göra.

Detta gör mig oerhört ledsen.. För jag älskar honom lika mycket och har sagt att jag vill vara öppen och ärlig med honom om detta. Han är rädd att jag ska träffa en tjej och ha det mycket bättre med henne, att sexet ska va bättre. Jag förstår hans oro, men jag KAN inte förtsätta leva såhär, utan erfarenheter. Måste på något sätt finna en lösnig så vi kan fortsätta leva i vår fina familj, samtidigt som jag kan få mina sexuella fantasier tillfredställda.

Jag märker att han börjat tvivla på sin egen förmåga när det gäller sex. Han tror att jag fantiserar om kvinnor när vi har sex och har inte gett mig oralsex på en evighet.. Härom kvällen när jag lagt mig sent och precis somnat kröp han ner och var sugen, men eftersom jag skulle på kurs dagen efter så nekade jag honom, vilket han tid väldigt hårt. Han tolkade det fel trots att jag förklarat. Han misstänker att jag inte tänder på honom och har frågat om jag överhuvudtaget tänder på män längre? Just nu är det lite så eftersom kvinnor tar den största platsen i mina fantasier. Men jag försöker försäkra honom om att han gör mig upphetsad och att jag inte fantiserar om andra när vi har sex.

Önskar att han också hade drömmar att leva ut, eftersom han enbart haft 1 annan tjej före mig, men han är så nöjd som det är! HUR ska vi lösa vårt problem? Det känns rent ut sagt fördjävligt just nu :´(

Anonym (esmeralda) skrev 2009-03-27 09:09:43 följande:

Hejsu e i en svår situtaion just nu..fatttar inte riktigt varför han vill inte gå med på att ni träffar en anan tjej och har sex alla tre.det uppskattar många kilar ju. e han anars mycketavensjuk i ert förhållande?min man ville ej att jag skulle träffa en tjej aldeles ensam. men dåp bästemde vi oss istället att träffa en tjej tillsammans..o det var härligt...vi har träffat ett anat par där vi har haft sex med dom---..skulöle ha gå med på att ni träffar ett anat par för att ha sex med?kramar

Min man är väldigt konservativ i sin syn på sex. Eller "gammaldags" eller hur jag ska uttrycka det. Det ska vara en man och en kvinna (men han har inga fördommar) och inte en massa exprimenterande och absolut inte blanda in fler parter. Så är det. Jag hade gärna bjudit in en kvinna eller ett par, men det går han inte med på, så jag tjatar inte.

Esmeralda- nej han är inte avundsjuk/svartsjuk i vårt förhållande. Snarare otrygg numera. Han vet inte vart han har mig och känner att jag är en annan människa än den han älskar så mycket och gifte sig med.

Och jag tycker absolut synd om honom, han är väldigt lessen just nu. Det är så tufft och efter denna helg blev det bara värre för våra vänner pratade om detta hela lördag kväll när vi gick ut på krogen. En killkompis tycker att han är "heeelt dum i huvet!" som inte utnyttjar detta till sin fördel. Hans tjej var på mig hela kvällen, men jag gjorde inget för att uppmuntra det. Nu pratar vi till och med om att ta ett "brake" och ev flytta isär ett tag, men det är ju jätte svårt med 2 barn, ett hus osv.. vet inte hur man löser allt det praktiska?

Det stora problemet är alltså mig - jag önskar att jag hade hunnit "leka av mig" innan vi träffades, men jag var 16 och han 19.. Han är absolut min livskamrat som jag älskar av hela mitt hjärta och vi har haft ett underbart liv tillsammans i 11 år, MEN jag kan inte fortsätta resten av våra liv utan några som helst erfarenheter utav andra än honom. Hoppas någon kan förstå, detta det är svårt att förklara..

Tack för att ni tar er tid att läsa och kommer med åsikter, kram

gift bi med stora problem :´

INNEHÅLL