Helig Birma?

Jag har uppfödning av Helig Birma och hund! Funkar hur bra som helst. Det blir ju vad man gör av det så att säga.

I övrigt är katterna hur trevliga som helst. Det står ju en del att läsa om just Helig Birma på www.birma.se

Fråga mer om det är nåt du vill veta. Antingen här eller så kan du inboxa mig.

hej! ja har haft både helig birma o hund. men denna katten va jätte elak till hunden. hoppa upp o satte klorna i hunden när den sov ställde sej i trappen så att hunden inte våga gå ner. hon va go på många andra sätt men mycket avundsjuk o sällsskapssjuk. när nån gick ut stod hon o skrek för hon trodde hon va ensam. hon bruka tvinga oss o klappa henne. när hon ville bli klappad så bet hon oss så nätt ihanden. en gång när min sambo låg i sängen så klappa han henne inte, då hoppa hon upp o satte sej o kissa på ryggen på han. han gilla inte katten så mycke efter det. hihi
när vår son kom blev hon sotis på han o börja kissa i alla hans babysaker! så vi såg ingen annnan utväg än att vi fick lämna bort henne. nu bor hon hos en kompis föräldrar som e pensionärer o har det hur bra som hällst o får en massa uppmärksamhet. min erfarenhet e i alla fall att de e en katt me mycke personlighet. sen skiljer det sej ju klart från katt till katt precis som människor!:) bara lite av min erfarenhet av rasen helig birma:)

ja men som ja skrev så kan väl personligheter skilja sej på katter oxå!

ja har erfarenhet av många andra katter o ingen annan har betett sej som hon.
trådstartaren fråga efter erfarenheter o då får jag väl skriva va jag upplevt. ja skriver ju inte att all birmor beter sej som hon!

Satsa på en birma, det är en vacker och trevlig ras. Vet inte hur just birman går med hund, men om man tar en unge bör det inte bli några problem. Både lila och blått är ju läckert, men kolla in tabby-varianterna också. Den uppfödare jag känner har brunt, blått och tabby. Hon hade en lila hona, men hon åt allt hon kom över och fick opereras tre gånger. Har träffat på ett par birmor som tenderar att äta skumma saker! Men det kan ju var en ren slump. Eller är det någon annan som sett det hos birman? I alla fall, jag tycker birman är ett bra val, men så brinner jag lite extra för maskat också:)

Vi hade Birma när jag var liten, hon var dock född -79 så rasen lär ju ha ändrats en del. Mina föräldrar har en Birma nu, han är född -97 (tror jag, inte helt bombsäker men därikring i alla fall).

Dessa två var/är båda jättegoa katter men totalt olika temperament. Mina föräldrars katt är loj, gosig, accepeterar allt utom medicin, gillade mina föräldrars förra hund och funkar helt ok med den nuvarande med. Den kattens far är om möjligt ännu lojare, funderar faktiskt på intelligensnivån då han ägnade en halvtimme åt att glo på en spik i väggen...

Den vi hade när jag var barn var genomsnäll, men nåde den som försökte göra något hon inte ville! Den kattan hade integritet... Hon var sjukt envis så det var hennes sätt eller inget sätt!

Mina föräldrars katt har en fetisch på nappar han med! Han har dock inte ätit upp dem men några stycken av mina ungars nappar har han tuggat sönder. Han kunde dessutom lukta sig till i vilket skåp de låg!

Har en lilamaskad Birma. Helt underbar och inga problem med varken barn eller hundar. En väldigt social tjej som bara äter kattmat och inget annat. Blir absolut fler Birmor, ev efter henne.