• Premismamma

    Detta vill jag aldrig göra om - bebisen dog i magen..

    I fredags, en underbart solig vårdag. Vi skall på RUL (rutinultraljud) i vecka 20. Som ett slag i ansiktet fick vi veta, att det fanns ingen hjärtaktivitet. Helt oväntat, jag hade ju känt av bebis ganska mycket på sista tiden.
    Så vi fick vi åka till sös. Blev inlagd och fick genomföra det absolut värsta jag varit med om i hela mitt liv. Jag fick tvinga fram ett missfall av min lilla bebis. Det var otroligt jobbigt psykiskt och fysiskt, jag hade fruktansvärda smärtor.
    Efter 7 timmar kom den lilla ut.
    Fick vänta 4 och en halv timme på att bli skrapad, kunde ha blivit 18 timmar.
    I dag söndag innan vi åkte hem, fick vi se våran "Lilla C", som den får heta. Så liten och fin, med fingrar och tår. En liten, liten näsa. Kommer aldrig glömma den stunden.

    Vi vill ju veta varför det blev så, så vi får vänta några veckor på det.

    Nu är det bara, HUR BERÄTTAR MAN DETTA FÖR BARNEN?
    Det fanns ingen psykolog eller kurator på hela sös.

  • Svar på tråden Detta vill jag aldrig göra om - bebisen dog i magen..
  • Marge75

    Nej men gumman!! Känner igen dig från en massa olika trådar, men tror inte att vi "pratat" direkt - blir så ledsen för er skull!!! Har tyvärr inget klokt att säga, vill bara säga att jag tänker på er! KRAM!!

  • lia76

    Åh fy vad tråkigt.
    Lider verkligen med er!!!
    Det ni kan göra är att tala om för barnen att bebis var sjuk och hade somnat in.
    Det är tråkigt när sådant händer och speciellt efter vecka 12.
    Man är ju inställd på att sådant händer innan vecka 12 inte efter, men tyvärr sker de tju även då.
    Och då oftast pga något som inte är helt rätt hos bebis.
    Men ändå så otroligt jobbigt och tråkigt

    Är så ledsen för er skull!
    Detta är något ingen skall behöva gå igenom.
    Hoppas de får veta vad som hänt er ängel.


    Stella och Ida
  • Anonym

    Känner igen dig och vi har pratats vid i några trådar. Jag beklagar det hemska som hänt er. Så fruktansvärt!

  • Ninja05

    Nej fy! Så ledsen för er skull!!

    Kämpa på, massa kramar

  • lilla mej

    men stackare, jag vet hur det ar det hande mig i v 18 med.... fick du ingen forklaring? var det ingen som pratade med dig om vad som hant? Det var massa lakare och kutratorer som jag fick prata med direkt efter vilket jag kannde var valdigt bra nu i efterhand, for jag behovde inte aka hem och undra vad som hant eller varfor. Vore nog bra om du fick prata med nagon. kram

  • em84

    Åhh fy vad hemskt

    Beklagar verkligen sorgen!!! Vad fruktansvärt det måste ha varit för er och så himla uselt att det inte fanns någon kurator!! Sådant får inte hända, man måste få tillgång till akutstöd!

    Så himla ledsen för er skull

  • Puls

    Åh, jag beklagar verkligen.
    Sitter här med tårar i ögonen, jag drabbades av precis samma sak och även om sorgen mattas, så finns den alltid kvar.
    För mig var det 17 år sen, då fanns det ingen möjlighet att få veta varför.
    Jag har två barn på jorden och en i himlen.

    *styrkekram om du vill ha den*

Svar på tråden Detta vill jag aldrig göra om - bebisen dog i magen..