Behålla missbildat barn..
Till TS. Har 2 "normala" barn, men när jag väntade 2an fick jag 1:2 - dvs 50%-för DS dvs T21 i risk och 1:5 för Trisomi 13 och 18. Min första spontana reaktion var- jag kan inte ta bort det!! Jag hade längtat efter det här barnet, älskat det från befruktningen typ.
Sedan sökte jag info om avvikelserna och kom fram till att DS utan hjärtproblem skulle vara en vinstlott, med hjärtproblem jobbigt men ok. Ang ett barn med T 13 och 18 var det svårare att tänka, det fanns stora variationer i allvarlighetsgrad, en del levde många år hyfsat drägligt, andra dog före året.
Men någonstans landade jag i att jag inte kunde ta bort det då heller, bara tanken på" sen abort", (jag var i v 13 tror jag vid KUB-testet), och hur det går till fick mig att må illa. Så jag tänkte (jag är inte alls religiös eller så) att "insallah" liksom, högre makter får bestämma.
Gjorde FVP under våndan för missfall, låg blickstilla i två dagar efteråt för att minimera missfallsrisken. Fick besked om att inga kromosomavvikelser hittats!! Fick sedan, i v 18, göra hjärt- och hjärn- ultraljud, ingenting avvikande där heller!
Idag är min sötnos 14 månader och underbar. Vi tänker ofta på hur livet skulle te sig om han haft en avvikelse. Det känns som att han ändå varit han, fast annorlunda. Det är svårt att förklara, men att i ett "sliding doors", en parallell imaginär värld, ser jag honom i ett annat sken, med andra kromosomer. Knäppt låter det men mitt budskap är att ja, jag hade behållit honom oavsett kromosomer och annat, för jag älskade honom redan då och att ta bort var helt omöjligt.