• Zanne

    9 års trots

    Finns det en trots bland 9 åringar?

    Hur länge håller den i sig?

    På vilket sätt har era 9 åringar trots?

    Berätta ärna hur ni tacklas med den.
    Jag håller på att gå på knänen vissa dagar...

  • Svar på tråden 9 års trots
  • BlommyNess12

    Tror det kan vara puberteten som kickar in litegrann om det handlar om en flicka..
    Någon renodlad trots i åldern just 9-år har jag inte hört talas om iallafall.

  • Zanne
    BlommyNess12 skrev 2009-04-28 08:30:15 följande:
    Tror det kan vara puberteten som kickar in litegrann om det handlar om en flicka..Någon renodlad trots i åldern just 9-år har jag inte hört talas om iallafall.
    Japp hon är tjej och snart 9 år...
  • BlommyNess12
    Zanne skrev 2009-04-28 08:31:02 följande:
    Japp hon är tjej och snart 9 år...
    När jag var nio år började jag få könshår minns jag, skämdes otroligt mycket i duschen på gympan. Det är nog bara att vänta ut
  • Birgitta L

    Svar till Zanne:

    9-årsåldern är vad man brukar kalla ett förstadium till puberteten då de är struliga, slarviga och oroliga av sig. Det är en tid då barnet söker sig själv, sina kompisar och livets mening. Barnet behöver i den här perioden mycket närhet och ömhet. Ett tips är att försöka göra roliga saker tillsammans med ditt barn, alltså sådant som ditt barn gillar att göra, det är vad som behövs i just den här fasen.

  • alexma

    Birgitta L skrev 2009-04-28 23:21:28 följande:


    Svar till Zanne:9-årsåldern är vad man brukar kalla ett förstadium till puberteten då de är struliga, slarviga och oroliga av sig. Det är en tid då barnet söker sig själv, sina kompisar och livets mening. Barnet behöver i den här perioden mycket närhet och ömhet. Ett tips är att försöka göra roliga saker tillsammans med ditt barn, alltså sådant som ditt barn gillar att göra, det är vad som behövs i just den här fasen.
    Jag har haft detta på känn. Min nu 11-åriga dotter hade en tid under trean då hon grubblade och lade sig till med en del tvångstankar. Det gick över, som tur är.
    Har en grabb på nio nu som trotsar som rena tre-åringen. Men jag kan inte släppa på något!
    Men jag märker att om jag bara står på mig och håller på våra regler så backar han till slut. Men ibland blir man gråhårig innan en konflikt ebbar ut!
    Samtidigt vill han så gärna bli kliad på ryggen och skämta, sedan blixtrar det till och han kallar en för världens elakaste mamma.
  • alexma

    Birgitta L skrev 2009-04-28 23:21:28 följande:


    Svar till Zanne:9-årsåldern är vad man brukar kalla ett förstadium till puberteten då de är struliga, slarviga och oroliga av sig. Det är en tid då barnet söker sig själv, sina kompisar och livets mening. Barnet behöver i den här perioden mycket närhet och ömhet. Ett tips är att försöka göra roliga saker tillsammans med ditt barn, alltså sådant som ditt barn gillar att göra, det är vad som behövs i just den här fasen.
    Tack för det svaret, Birgitta! (även om det inte var riktat till mig)
    Jag känner att det var det bästa som hänt idag!
  • Birgitta L

    Svar till Alexma:

    Tack själv för dina positiva ord! Vad roligt att det hjälpte dig med mina ord.

    Jag tittade förresten på din "sida" när jag såg att du besökt min och såg då dikten. Det är en dikt som jag tycker mycket mycket om. Jag skrev din i mitt första barns fotobok när hon föddes.

  • lindali73

    Tack för denna sida... Känner mej lättare än på länge.  Ditt svar Birgitta L var såå skönt att läsa.. Min 9 åriga tjej blir ibland ett monster. Otacksam tjurig o otrevlig .... man blir bara ledsen... skönt att höra at det faktiskt kan bero på utvecklingen de går igenom... Är säkert jobbigt för henne oxå o det är jättesvårt att veta hur man ska bemöta henne.... skönt att höra att fler har det som vi....

  • Kaos2012

    Måste bara ta upp denna tråd, för jag tror jag börjar bli galen snart !!
    Men det är alltså en tidig pubertet... i 9års åldern!!!

    Har en dotter på, 9,5 nu...och jag börjar undra, för ibland beter hon sig som om hon vore tre år...!

    Kan inte göra nåt själv, vågar inget och har blivit lite "rädd" av sig...

    Såhär krävande var hon inte ens som 6 eller 7 åring...

    Var ute på landet i helgen, och kan inte gå på toaletten själv, om ligger en bit bort...bara.

    Kan inte göra nåt själv längre.

    Kan ingenting längre...och jag börjar undra vad som hänt !! Jag är helt knäckt...
    Jag märker ju också detta, pg a mitt eget beteende, hon är på mig som en igel också...

    Vad gör man?

  • NoNoo

    Tack för (t) råden. Jag har två snart 9 åriga tjejer och jag hänger inte med alls i deras tankar och funderingar. Min ena dotter kan iallafall uttrycka i ord vad som just denna gång gjort henne arg eller ledsen, men min andra dotter är som en mussla. Blir lätt tokarg och går inte alls att resonera med.
    Upplever det som att de har väldigt motstridiga känslor. Ena dagen ska de vara små, nästan som bebisar för att i nästa stund vara stora och ta en massa eget ansvar. Inte lätt att hänga med i svängarna.

  • Kaos2012

    Vi var ute och handlade häromdagen, på bauhaus, och satt och åt en korv, och det är 3 meter till där man betalar. Hon ville ha en glass, javisst, så hon fick 20 kr och så säger hon, kan du följa med mamma. Och vi båda sa, att hon kunde betala själv och försökte puscha lite, annars kan hon ju inte få nån glass , så ser ju verkligenheten ut. Nä, hon ville inte bara inte gå fram själv, men att gå till centrum med sina vänner går det bra. Vet inte hur mandlar göra för att puscha, och berömmer henne jämt efteråt, det slutade med vi gick i. I affären utan glass, men sen när vi gick ut så gick jag med henne en bit men hon fick själv räcka över pengarna. Men är det blyghet eller osäkerhet..

  • Cc198585

    Hej har en 9 åring hemma. Vad ska jag säga hon själ saker från vänner och familj. Hon är på sambon med ett tånors beteende son inte duga. Jag har lite lättare en henne med vissa saker. Men varför får sambon det mycket svårare? Svara gärna på mail.

    christian.christensen.85@outlook.com

Svar på tråden 9 års trots