undrar om de är någon mer än jag som påbörjat utredning o fick nyss svar på blodprover att ja har för hög ämnesomsättning, vilket inte va bra. Jag skulle absolut inte bli gravid sa dom, vill ju men hur farligt är det egentligen? måste tydligen utreda detta först innan vi fortsätter på barn löshets utrednngen, känns mycket märkligt detta... någon med likannde historia????
okej... hur verkar det då? ja jag hoppas det oxå, vill gärna fortsätta försöke få bebis.
hej lindalii, blev så paff när dom ringde, men ja tror ja hörde rätt, för hög ämnesomsättning, har läst på nätet om de men blir inte klok på det riktigt. tycker mig inte ha många symtom, men men.... han sa att ja kan ha haft detta redan för 6 år sen när ja försökte med dottern, de va svårt redan då. De har tydligen ett samband o är inte bra. han sa att ja inte skulle bli gravid nu, hahaha sa jag, de blir ja ju inte ändå. vi skulle ligga lågt med yredningen tills vi fått mer svar på detta, vet inget. jobbigt är det. va sa dom till dig då?
Hej svejs, saki, de du skrev va väldigt intressant, okej, blir lite skrjsen ändå, gillar inte sjukhus o allt som hör där till, hoppas allt går bra ändå, ja jag blev upp ringd av min gynekolog doktor o han kunde ju inte svar apå mina frågor, så ja får väl ställa dessa till lkäaren ja får prata med. Han sa bara att ja inte skulle bli gravid nu, o de du skrev gjorde att ja fattade lite mer. Blir orolig ju, har ju ett barn fött 03, o ett utom kveds 05 sen inget mer, har helle inte försökt mer efter det men ändå, tack.
Saki.... tack för dina svar, ska till lökare o prata den 29.e nu vet ja inte något, ska väl prata behandling tror ja o vad det är, fattar inget, okej om ja frågar dig då?
tack saki. klart man lir lite orolig hoppas på att de blir bra o att vi kan fortsätta utredningen sen så vi får en bebis.
känner lite oxå så att man inte ska klaga för ja har ju som du en mysig liten plutt. Men man vill ju, de är ju bara så, vill ju uppleva allt igen o de skulle bli helt annorlunda ju... fy va tråkigt, upptäckte du det tidigt? kanske inte vill prata omd et me mig vi känner ju inte varann.
kram iaf.
Hej saki, nu har ja varit hos doktorn o sannolikt har jag graves sjukdom, vet inte säkert förrän om en vecka. Fick veta lite mer men de känns så omtumlande ändå, pratade om operation mm... fy tycker det är otäckt, känner mig inte sjuk en sekund.
Hej nu är ja här igen, känner att ja kankse ska hålla mig härifrån ett tag, de är faktiskt lite sådär att va här, helkar in på sidor o så blir man bara lessen, när man själv inte får eller kan just nu, skaffa barn alltså.
Jo ja har bestämt mig för operation o den blir håller ja tummarna för i oktober trodde läkaren, innan dess fick ja inte bli gravid. :( nä de blir ju ändå inget liksom m,en de känns tungt ändå. Nu äter ja mediciner för att få stopp på hjärtklappningen som ja aldrig kännt av...., har so utr inte haft många symtom, inte mått dåligt, mer än nu när ja fått reda på det. men men.....
Är lite nervös för operation, hur gjorde du? hur kände du inmnför detta? hoppas verkligen ja kan få barn igen, vill likosm ha nu.... kan du inte berätta hur de v för dig????
Känner mig lite lessen är så orolig att d inte ska funka att få barn, o att ja måste vänta så länge känns det som.
massa kramar till dig som skriver till mig tack
Hej fy nästan började gråta av ditt svar, blev så glad å ja känner mig så barnslig. Ja operationen blir i sep okt vill ju så gärna fort fort pga detta med barn men man ,åste ju må bra själv oxå. ibland är det svårt att tänka positivt men ja försöker, allt är så skrämmande oxå. Vet ju då att de funkat för dig o då måste ja ju tro på det. Alla ja pratat med är så positiva o läkarna tror absolut att ja kommer bli gravid helt av mig själv när kroppen får normalt med hormoner o sånt där igen, vi tänker börja försöka direkt efter operation även om ja vet att de kan dröja några månader innan allt är som det ska o så..... längtar så ja blir tokig.
Nå hur går det för er?????? kram
hej tack för dina svar. ja jo dom säger det att de är vanligt men ja blir så nojjig. Har dessutom gått med på att vara hemma sisita veckan innan semestern nu, min läkare rekommenderade de för mig, så vi får väl se. På ett sätt så längtar ja till operationen men påett annat större sätt så fasra ja inför den, är livrädd. o vill ju inte ha efterverkningar sen... hoppas pådet. att de inte blir några alltså. Ja kanske är klokt att vänta.... men ja blir så otålig, har alltid varit det med allt, vill gäran göra som ja vill envis som ja är. kanske ska ja börja lyssna lite på vad andra säger för en gångs skull. berätta när ni sätter igång igen o hur det går, blir lite nyfiken, men bara om du vill kram pådig