• Carolin E

    Hur sluta vara rädd?

    Jag har en oförklarlig rädsla för "de okända", dvs spöken/andar/gäster från andra sidan. Det här begränsar mig i vardagen, varje dag mot kvällen då det börjar bli mörkt. Även när jag är ensam hemma kan jag bli stel av skräck om jag råkar börja komma att tänka på detta.

    Hur kan jag göra för att sluta vara så rädd? Har ni som är eller har varit i min sits några tips och råd?

    Jag känner bara att om jag skulle få påhälsning så skulle jag få en hjärattack och dö. Någon gång har jag hört att man inte får besök när man känner på det viset som jag gör, för "de" känner att man inte vill. Men jag har även hört de som blir stela av skräck vid ovälkomna besök.

    Själv tror jag att jag är mottaglig då jag kan känna att det "är nåt" i hemsökta hus o dyl. Kanske är det bara inbillning, men känslan blir så stark. Är jag mottaglig?

    Jag vill verkligen inte ha besök. Hur gör jag för att först och främst sända ut min önskan om att jag inte vill ha besök - så att jag inte får det, och hur mildrar jag rädslan inför detta?

    tacksam för svar

  • Svar på tråden Hur sluta vara rädd?
  • Beatrissan

    Hahaha... gillar ditt inlägg då det lika gärna kunnat vara jag som skrivit det!

    Jag får enkelt obehags känslor när jag är ensam och speciellt när det är mörkt ute eller när natten närmar sig..

    För min del är det så att jag verkligen tror att jag tror på allt det här med andevärld osv. Tycker dessutom att det är en fin tanke/fint sett om det verkligen är så att man går vidare till andevärlden..

    Jag är mycket intresserad av allt andligt och ockult och har lagt mycket tid mellanåt på att läsa, lyssna, se och gå på seanser bla och har faktist varit mycket nyfiken och det är/var spännande. Men under denna tiden är också då jag vart mest "otrygg", kanske för att det blir så påtagligt.

    Vilket fall har jag mer eller mindre haft en paus från det ockulta/andliga nu på några månader och har inte heller vart så "rädd" mer. Så fort känslorna och tankarna kommer igång hos mig så försöker jag slå bort dem med att tänka på nåt annat eller typ lura mig själv att tänka på nåt annat. Ibland har jag till och med sagt till mig själv; "Bea, skärp dig nu!"

    Undra varför man känner såhär, jag tror ju själv att hjärtat skulle stanna eller att jag skulle skita på mig om någon visa sig för mig, (eller har jag redan sett nåt? utan att tänka på det?) Är det egentligen bara så att man är otrygg som person och skulle behöva jobba på nåt annat? hmmm.... känns inte så.... mörkrädd? varför?

    Hoppas någon kan komma med lite tips!

    Carolin E: hur gör du när du känner obehag eller rädsla?

  • Mamma 2b

    Här är en till. Jag är riktigt nojjig...
    Vet inte om det handlar om rädsla för mörker eller ensamhet eller vad.. men jag är riktigt fånig.
    En natt när jag gick på toaletten och stod vid handfatet stängdes dörren och det var inte alls kul.
    Jag kan samtidigt inte påstå att jag köper allt man kan se på tv om detta, vad nu det där programmet heter, men jag kan inte heller dissa det känner jag.
    Hur man gör för att sluta vara rädd? Ingen aning.
    Men såg något om att man kunde föreställa sig ett lampsken som av en lysande lampa alltså, och sen föreställa sig att man släcker lampan långsamt med en dimmer för att bli mindre mottaglig för "besök".

  • Eisa

    Samma här. Och det blev ju inte bättre av att dörren till sovrummet stod på vid gavel när jag vaknade igår morse heller (stängde den på kvällen).

  • Carolin E

    Alltså fy h*vete vad ska vi göra åt det här? Det är SÅ frustrerande att aldrig någonsin kunna slappna av. Jag är ju vuxen lixom, då borde jag bete mig som en sådan. Inte nojja. Haha min man får stå i badrummet när jag sminkar av mig när det är som värst, för att jag inte törs blunda själv.

    BeaD: Jag gör ingenting. Jag kan inget göra. Enda gångerna jag kan slippa undan är om jag är på ett riktigt riktigt uselt kvällshumör där det enda som min hjärna uppfattar är min ilska. Då blir det som "jag skiter i allt".

  • Mamma 2b

    Hur blir det om ni tittar på skräckfilm då? Typ rysare? Jag är ju så korkad så jag inte kan låta bli fastän jag vet att jag inte kommer kunna gå på natt toa därefter..

  • Carolin E

    När jag tittar på rysare så blir ja oftast inte rädd. Jag undviker övernaturliga rysare, och lyckligtvis är de få övernaturliga (med poltergeists o dyl) riktigt löjliga. Men av tex White Noise.. Den kunde jag kolla genom hela först på tredje försöket och självklart är jag ännu mer rädd för elektronikfel nu. Det sätter sig lixom i huvudet, man kan ine släppa det. Och Det Okända på 4plus.. nej, det går knappt. Ibland försöker jag vara "stark" och KBTa mig själv genom att kolla på det, men jag kan må fysiskt illa av det efteråt.

  • fam kaos

    Det här är svårt att förklara över nätet, önskar jag kunde visa er men jag har gått en del kurser då detta är ett av mina största intressen och en övning vi har gjort är just att "stänga av" alltså inte bli lika mottaglig. Man kan vara öppen för det och då tar man in mycket vilket jag tror du är ts om du ständigt tänker på det, men du kan också stänga dig.
    Om du när du är rädd blundar och koncentrerar dig, så tänker du att du har typ som ett äggskal omkring dig, en hinna som är helt stängd och ogenomtränglig.
    Det krävs träning men det fungerar även om det som sagt låter helt fel när man förklarar bara rent över nätet.

  • Carolin E
    fam kaos skrev 2009-05-03 18:52:45 följande:
    Det här är svårt att förklara över nätet, önskar jag kunde visa er men jag har gått en del kurser då detta är ett av mina största intressen och en övning vi har gjort är just att "stänga av" alltså inte bli lika mottaglig. Man kan vara öppen för det och då tar man in mycket vilket jag tror du är ts om du ständigt tänker på det, men du kan också stänga dig. Om du när du är rädd blundar och koncentrerar dig, så tänker du att du har typ som ett äggskal omkring dig, en hinna som är helt stängd och ogenomtränglig. Det krävs träning men det fungerar även om det som sagt låter helt fel när man förklarar bara rent över nätet.
    Hej!

    Det är ju det jag blir ännu mer uppskruvad när jag tänker på att jag är mottaglig. Då går det inte att sluta tänka på det och jag inbillar mig att som följd blir det att jag attraherar dessa krafter. Dock nojjar jag inte obefogat. Om jag hör ett ljud ser jag hellre en naturlig förklaring. Det är bara känslorna jag har som tynger mig. Verkligen ingenting händer i den här lägenheten.

    Tusen tack för beskrivningen av tekniken. Jag ska verkligen öva den trots att det krävs att jag blundar ;) . Det lät inte alls fel. Jag tror jag fattar. Det handlar om att medvetet distansera sig till det man inte vill veta av?
  • fam kaos

    Carolin E skrev 2009-05-03 19:06:30 följande:


    Hej!Det är ju det jag blir ännu mer uppskruvad när jag tänker på att jag är mottaglig. Då går det inte att sluta tänka på det och jag inbillar mig att som följd blir det att jag attraherar dessa krafter. Dock nojjar jag inte obefogat. Om jag hör ett ljud ser jag hellre en naturlig förklaring. Det är bara känslorna jag har som tynger mig. Verkligen ingenting händer i den här lägenheten.Tusen tack för beskrivningen av tekniken. Jag ska verkligen öva den trots att det krävs att jag blundar ;) . Det lät inte alls fel. Jag tror jag fattar. Det handlar om att medvetet distansera sig till det man inte vill veta av?
    Lite sån var jag också innan jag gick kurserna, det är nog ganska vanligt.
    Men precis som du säger handlar det om att distansera sig, delvis iallafall. Vi har ju en aura omkring oss och så har vi något som kallas chackran, dessa är olika mycket öppna på olika personer och ju mer öppna de är, desto mer märker vi av den typen av aktivitet omkring oss. Stänger du dem så komemr du heller inte att märka av det så mycket.
Svar på tråden Hur sluta vara rädd?