Vad kan jag göra för min vän?

Hej,

Jag umgås mycket med min "mamma grupp". Vi gick i samma föräldra grupp på mvc och skulle föda första barnet ungefär samtidigt. Innan barnen föddes så träffades vi och fikade och ventilerade förlossningen och dyligt. Efter att barnen kom så träffades vi en gång i veckan och åt lunch och umgicks med barnen. Det var så skönt att prata med dessa 3 andra mammor som var i precis samma situation som jag själv. Sen när alla började jobba och vardagen slöt upp så träffades vi någon gång i månaden, ibland med barnen och ibland utan.

Nu hände det som inte får hända.. Jag förlorade min son för 6 månader sedan 2.5 år gammal, han dog av komplikationer efter en brusten blindtarm. Min spontana tanke var att släppa taget om gruppen. Jag hade ju inget där att göra längre... Jag hade ju inget barn längre. Men de vägrade släppa taget om mig. Och det är jag så tacksam för idag. Bara för att min son inte finns med mig i jordelivet idag, betyder inte det att han inte finns med mig. Han är fortfarande min son. Och jag är fortfarande oerhört stolt över honom. Vi träffas fortfarande och gråter över Wille eller bara fikar och pratar. De har inte tagit med sig barnen de gånger vi träffats, utan det har varit rena mamma träffar. Men de finns där om jag behöver hjälp med något eller bara prata.

Till dina frågor: Var bara dig själv. Var ärlig. Säg att du inte vet vad du ska säga... För egentligen finns det ju ingenting att säga... Och ändå så mycket. Visa att du finns. Fråga henne vad hon vill, det är så individuellt. Fråga om hon vill följa med och promenera (med eller utan barn) . Dra dig inte undan och ge inte upp henne. Hon kommer inte orka sms eller ringa lika mycket som innan. Men hon behöver vänner, att få prata och gråta. Det är svårt att veta vad man ska säga eller göra som kompis, men även som den som råkat ut för det som inte får hända. I början kanske du ska lämna dottern hemma så hon inte blir påminnd, men fråga vad hon vill och vad hon orkar.

Bara att du sitter här idag och ber om hjälp är jätte bra och ni kommer klara detta ihop.. Det kan bli så fel men även så rätt. Undrar du något mera så får du gärna inboxa mig.

Lycka till bamse kram Anna

tack så jättemycket för svaret!

Å beklagar såklart din sons bortgång.

Jag mailade henne igår å vi smsade lite till. Pluss pratade med min kurator (som jag går hos av en helt annan anledning) å fick lite hjälp där med.