förlorade vår son på 7 v i torsdags

Beklagar verkligen..Vet att ord inte räcker till!!
Kramar om

Det är en märklig tid att vistas i. När chocken nyligen drabbat och allt har rasat och man inte förstår att man kan andas och överleva mitt i allt det som är som en mardröm. Jag tänker på dig. Jag beklagar djupt att din son inte finns med er längre.

Beklagar verkligen !! vet inte hur du känner, men kan tänka mig på sätt och vis. själv skulle jag nog aldrig överleva något sånt. ska in och pussa på min dotter som är 2½

Värme kramar till dig !!!

mamii: du är en lycklig kvinna som kan pussa ditt barn. Vi är alla lyckliga som får vara med om att hålla våra barn och att ha dem i vår famn. För en tid. För barn är bara till låns. För oss alla. Kärlek innebär att ha men också att förlora.
Ibland innebär det att man förlorar sitt barn mycket tidigt.
Men säg inte att du inte skulle överleva en sådan förlust. Man har inget val. Man går vidare för att man kan och för att man tror att det finns något gott kvar av livet trots all smärta. För att man vågar hoppas. För att man fortfarande kan se ljusglimtar i mörkret. Det måste man.

fy så hemskt det som ni har råkat ut borde inte få hända...men stäng inte inne dina känslor berätta om dem kanske men någon professionell eller någon med liknande erfarenhet så att ni sedan så småningom kan fortsätta framåt ej glömma honom men minnas det positiva, lycka till

Oj, beklagar förlusten av din son.

Du är helt normal som reagerar på det sättet. Det tog ett år innan jag kunde hålla i ett barn igen efter min sons död, jag vågade verkligen inte.

Finns inga ord som tröstar. Men du är inte ensam och komihåg att ta hand om dej så att du kan ta dej igenom detta och bli en ännu starkare kvinna en den du redan är.
De är inget fel i att sörja. Våga vissa de du känner.

Sköt om dej.

Vi förlorade vår 2 dotter den 2 mars. 9 dagar gammal. ingen vet varför. jag fick en brorsdotter sista maj. Jag ska träffa henne nu ihelgen. Jag vet inte hur jag kommer att reagera... Tro mig jag förstår din smärta

Beklagar verkligen ts. Det är den största skräcken vi föräldrar har att förlora våra älskade barn! Känner djupt med dig! Kramar!!!

du har upplevt det ingen förälder vill göra.beklagar verkligen det som hänt.ofattbart grymt.

Många varma kramar till er i denna sorg.

En del säger att man ska utsätta sig för jobbiga situationer när man går igenom något svårt för att just övervinna rädlsan och andra säger absolut inte. Det är bara du som kan avgöra vad du orkar och vad du vill göra. Men vissa saker måste man nog skydda sig emot för ett ögonblick. Det kommer alltid att göra ont. Men att visa sig stark när man är svag är ingen bra kemi. Vi som förlorat våra barn är trasiga och och ledsna på insidan och det är en en tuff snårig väg tillbaka till glädjen igen.
Min syster fick en pojke 3 månader efter vår händelse och det var en hård smäll i hjärtat men min saknad efter min dotter fick mig att känna en oerhörd kärlek till detta barn. Hennes 2 pojkar är faktiskt min räddning.

Jag önskar dig inre lugn och vill ge dig mitt stora stöd.

Kram

styrkekramar till dig!!!!