Vi från Linköping Del:4

Vaknade med ett PING klockan 4, envisades med att ligga kvar i sängen tills ja höll på att hungra igål å nu är frukosten avklarad, fortfarande klarvaken å pigg

Vad gör man nu då.... *suck*

Lägger mig ner i soffan å hoppas på ett underverk...

Hon tycker väll att ja ska gå på morfars begravning först eller nåt...

För mig får det gärna sätta igång NU, är inte alls på humör för att tröffa folk överhuvetaget... än mindre prata me folk så släkten lär möta en grinig Linda idag, men ja antar att dom förstår mig å hoppas dom låter mig va...

började frukosten med att hälla et stort glas oboy över hela mg så ja fick ställa mig å skura golvet å sen duscha

ja har ju fan inte änns nåt att ta på mig på begravningen, använder typ aldrig svarta eller mörka kläder så det ända ja har är ett par korta svarta klänninger eller ett par små svarta linnen som ja omöjligt skulle få på mig nu å att gå å köpa nåt för att ha idag å sen sälja är inget alternativ då det känns som att kasta pengar i sjön

Aja det löser sig kanske... vi har ju svarta sopsäckar!

"nee ja e inte bitter"

Ne det tror inte ja heller men det ända ja tar mig i just nu är en vit klänning, ett par gröna typ linne byxor som slutar under knäna å ett par färgglada linnen å rosaflippflopp å vitafoppa toflor
Såg på hms hemsida att klänningen finns i år åsså (är ingen mamma klänning utan en vanlig 36a) i nån gråblå färg så ja ska sätta mig i bilen å åka te ikano å se om dom har den hemma *hoppas* för ja orkar inte riktigt gå upp på stan idag...

Å finns inte den så måste det ju finnas NÅN annan vanlig klänning i min vanliga storlek som ja tar mig i.... gäller bara hitta nån med rätt fall så det inte ser ut som ett tält eller blir för kort framtill...

men mina vita foppa får dom tyvärr stå ut me då det är omöjligt att klämma ner mina fötter i nånting annat Jätte snällt att du erbjuder men ja löser det på nåt sätt... Vaknade bara med ett sjuuukt dåligt humör.

Å ett oboyglas över hela mig gjorde liksom inte det hela bättre...

Känner mig fortfarande grymt anti å osocial å grinig men ska göra mitt bästa för att inte låta det gå ut äver mannen sen när han vaknar för ja börjar faktist tycka synd om stackarn!!

Som tur är är det inga som messar eller ringer å frågar om det händer nåt helatiden å det är ja tacksam över för dom skulle nog få sig en utskällning stackarna... Den ända som vart lite jobbig är min lillebror hos pappa han messade flera ggr i helgen (sägert med påtryckning från pappa) å tillslut bad ja han sluta tjata... Pappa är jätte nervös han vågade knapt dricka öl i fredags när dom festa för att han ville va nyckter om vi skulle ringa

Så som tur är är alla runtom snälla å avvaktande... Dom kanske känner på sig att mitt humör blir värre å värre för var dag... stackar bm i morron, tur att mannen följer me för han brukar ha en lugnande inverkan på mig.

Känns som ja skulle ställa mig å skälla ut nån efter noter av nån väldigt löjlig anledning så ni får ursäkt om ja råkar vara otrevlig eller nåt nu dom kommande dagarna! Kommer inte vara det medvetet men känns lika bra att förvarna å be om ursäkt innan skadan är skädd

önskar ja bara kunde lägga mig ner, slappna av, käka lösgodit å läsa en bok eller nåt men det bara kryper i kroppen på mig.

Å alla dom där tårarna ja sluppit under helatiden har börjat komma NU....

Kommer inte ihåg om du sa namnet till mig på skogskyrkogården? Vet du vad den heter?

Tack

nje den funka inte