NI förstör mitt barn!
T S - Du har aldrig insett att d u kan förstöra f ö r din son?
Inlägg från: Milkina cerka
|
-
-
Tänker också såHuskatt skrev 2009-05-22 00:22:59 följande:Självkänsla och självförtroende är inte samma sak.Blir man retad för ett par glittriga skor på dagis, blir ledsen, då finns det en enkel lösning. Ta av skorna.Jag blir lite fundersam, är det barnet som tar illa upp över glitterskorna eller mamman? Vem fixar inte den kommentaren?Pissigt men sant, barn retas med varandra. Och traska till dagis med glittriga skor när man är pojke och motivet inte är Blixten, har man missat de enkla sociala reglerna, ja då har man ett brutalt uppvaknande framför sig. Kanske ska man bespara sina barn den typen av erfarenhet. Eller inte.Men tvinga andra att ändra åsikt för att den ska passa en själv, det kommer säkert bli svårt. Eftersom alla har en åsikt om allt så..
.
-
#387 Ceph - Åh vad bra skrivet!!
-
Håller med dig igen.Huskatt skrev 2009-05-22 13:01:23 följande:Tyvärr är det ju så att man inte kan tvinga andra personer att byta åsikt hur som helst.TS förväntar sig någon form av särbehandling till son och hans glitterskor.Jag inbillar mig att de flesta vuxna är införstådda med att barn har köns tillhörighet (naturlig eller skapad, välj själv) och att risken för att bli retad för "tjej-skor" är hyfsat stor.Därför anser jag att TS VÄLJER att utsätta sin son för mobbning/bli retad.Jag anser inte heller att man kan förvänta sig mod, självständighet mot grupp osv av ett litet barn. Få vuxna lever upp till den rollen.Det finns ledare och så en stor flock får som följer efter. Inget nytt med det.Jag förstår att du TS känner dig upprörd, men jag noterar med att du inte nämner ett ord om personalens agerande.Jag funderar oxå en del på hur du vet allt detta, föräldrar brukar som bekant inte stanna kvar på förskolan.
Den dagen barnet är , säg tonåring o. har insikt om människors syn på kläder o. på de som ser annorlunda ut, o c h ä n d å som pojke väljer klänning, kjol el. liknande d å skulle jag se det som hans val o. inte hindra det.
Skulle du? -
Dorian Ertymexx skrev 2009-05-22 13:19:56 följande:
Eh, jaha, så först ska vi indoktrinera barnen i gamla mönster, och sen när de är indoktrinerade ska de få göra "fria val". Juuust det.Jag har inte indoktrinerat in mina barn på vissa färger, de har valt helt ok. själva.
Pojken älskar gult o. lillasyster grönt, men klänning på en pojke, där går gränsen definitivt.
Den dagen de får barnbidraget får de välja kläder fritt precis som det var för mig. -
Mamman utan barn skrev 2009-05-22 16:27:26 följande:
Herregud. Vad det än gäller kommer det ner till "indoktrinering" i alla diskussioner.Lär man barnen sina religion, sina traditioner, sin egen kultur, ja då indoktrinerar man dem.Köper man kläder efter passande avdelning, d v s , efter gamla helt "normala" normer, som kjol till flickor och ej till pojkar, dååå indoktrinerar man dem.Finns det något man kan göra som förälder som INTE innebär indoktrinering tycker ni?Man kanske skulle låta de löpa vind för våg klädda i precis vad de själva vill om det så är omslagspappret till födelsedagspresenten? Skit samma hur de blir mottagna i samhället iklädda sitt papper. De har ju gjort sitt eget val, helt indoktrineringsfritt.Håller med. -
#530 -31 Håller med om vad ni båda skriver.
-
Mamman utan barn skrev 2009-05-22 17:31:33 följande:
Skönt Känns som att spotta i motvind i den här tråden annars.
-
Mamman utan barn skrev 2009-05-22 17:35:49 följande:
F ö får pojkar gärna ha vilka färger de vill enligt mig, men snälla inga klänningar. Och samma gäller vuxna män.Precis, gränsen går vid klänning på sonen.
Favoritfärgerna hos de små barnen är gult o. grönt, i n t e blått eller rosa.. -
#1829
Är du släkt med mig?
Precis, det är de vuxna som skall kämpa o. barnen skall varken vara instrument eller slagpåsar. -
Dorian Ertymexx skrev 2009-05-23 23:57:39 följande:
Ahem. Problemet är ju bara att genom att inte göra något så blir ju barn ÄNDÅ instrument och slagpåsar, fast för en sämre sak, nämligen att de ska anpassa sin smak, sitt beteende och hela sitt väsen efter vad de fötts med mellan benen.Tror ändå att jag och min man förklarar bättre för våra barn v a r f ö r(de inte får ha vissa plagg, liksom man inte kan få allt annat man pekar på heller) än vad barnen på dagis/skolan skulle göra. Dvs. bättre för våra barn. -
Arne Anka skrev 2009-05-25 15:24:09 följande:
Ja, jag hade i alla fall gjort vadsomhelst för att slippa blivit mobbad, men det kanske beror på att jag är en riktig "mjukis"Du inte ensam om att ha blivit mobbad pga. kläder o. de erfarenheterna har fått mig att resonera ungefär som du gjort här.
Den dagen sonen är gammal nog att köpa kläder själv(ngn gång på högstadiet?) får han köpa vad han vill om det så är klänning han vill sätta på sig.
D å räknar jag med att han är mogen nog att känna till koder o. i så fall känna sig stark nog att stå emot dem.
M e n det barn han är idag(7år) skall i n t e behöva ha det så. -
Emmel - Man k a n inte få a l l t man pekar på, vare sig det gäller leksaker, kläder eller något annat. Tror att det bara är nyttigt att inse att det är så redan vid lägre ålder. Så jag håller helt o. hållet med dig.
Emmel skrev 2009-06-01 19:05:35 följande:Postade för fort: vad jag menar är att: självklart ska man bli accepterad för den man är men jag tycker inte att man behöver klä en pojke i kjol för det. Jag tycker att det är ok att säga nej till sina barn, OAVSETT vad det gäller. Min son kommer INTE få ha klänning och inte heller kammoflagebyxor... Min dotter får INTE leka i sandlådan med sin klänning och inte heller ha kammoflagebyxor. Mina barn får INTE ha tröjor med monstertryck... -
..och v å r son f å r ingen klänning(som han heller aldrig frågat efter).supersemlan skrev 2009-06-01 22:48:08 följande:Min dotter vet också, sedan länge, att hon inte kan få a l l t hon pekar på. Men det är ju ekonomin, och inte könet, som sätter begränsningarna.
-
Håller med digEmmel skrev 2009-06-02 16:59:16 följande:Precis så känner jag. Jag tror dessutom att mina barn stärks av att få något som syskonet INTE får. T ex en klänning till dottern och skjorta och slips för sonen. OM min son skulle säga att han vill ha en klänning så skulle jag säga att han inte får någon eftersom han inte behöver någon och lika om min dotter vill ha en kostym. Jag skulle inte säga: "du får ingen för att du är av fel kön, pilutta dig". Som jag skrivit förut: jag förstår inte hur det kan vara mer hämande för ett barn (som inte vet att pojkar och flickor bedöms olika i samhället) att få ett nej när det vill ha en klänning än att få ett nej när det vill ha en leksaksbil... Barnet vet ju inte att nekandet är relaterat till könet... .
-
Tittar du tidigare i denna tråden så är vi några stycken som haft det jobbigt j u s t för att vi haft annorlunda kläder. Jag talar för mig själv nu, jag skyddar mina barn från att behandlas som jag blev(mobbad o. utstött pga. kläder). Dvs de får ha kläder som av de flesta anses normala för sitt kön o. som inte "sticker ut".Vilja78 skrev 2009-06-03 16:59:51 följande:Jag förstår varför man gör det! Jag är nyfiken på vad som ligger bakom det men det är det ingen som vill argumentera för. Jag förstår inte varför man inte kan ifrågasätta sitt eget sätt att tänka. Jag ifrågasätter konstant mitt eget sätt att tänka och agera. Allt för att jag är nyfiken på varför jag handlar som jag gör och hur mycket jag bara agerar så som "samhället" har lärt mig. Det verkar ju totalt tabu när det gäller de som har åsikten att "pojkar ska klä sig som pojkar och flickor som flickor". Ingen vill ju resonera kring VARFÖR man har den åsikten eller fundera mer på vad det innebär.