• icka76

    Vi med upprepade missfall som följs åt. Part 3

    Hej!
    Får man vara med här?

    Hade ett ma i v.11 i januari. Väntade då tvillingar. Såg deras hjärtan slå i v.8+0 men vid VUL i v.11 visade det sig att dessa hade slutat slå i v8+5 ca. Den 10/7 plussade jag igen, allt har flytit på perfekt med tydliga gravsymtom fram tills igår då jag fick en blödning. Efter 7 timmar på SUs gynakut så visade det att inne i livmodern fanns bara en skugga, inga tydliga konturer på fostersäck utan bara något som såg ut som ett klöver med lite mörkare prickar i. Enligt senaste mens och äl så skulle jag vara i v.8+0. Ska tillbaka för VUL 17/8 men hur stor är chansen att det ska vara nått då. Alla symtomen är kvar, tuttarna ömmar t.o.m. mer idag än igår. Hade iofs alla symtom kvar tills ca en vecka efter skrapningen sist med tvillingarna. Är det verkligen vanligt att man kan vara flera veckor kortare gången än man tror? Även om man vet när man hade äl och när man plussade?

    Min teori är att det bildas proppar för kroppen stöter inte bort fostrena vilket den borde göra om det hade varit något fel på dem eller om man blir "allergisk" mot dem. Eller har jag fel i mina tankegångar?

    Många frågor, men ni som är här inne verkar vara erfarna.

  • icka76

    Irma: Jag behandlas med pergotime p.g.a. att jag har PCO och så jag tempar även varje månad och vet nästan exakt när jag haft äl. Visst hoppas jag fortfarande att det skulle vara för tidigt men det fanns inte ens någon tydlig fostersäck och jag plussade 10/7 så chansen är väl tyvärr inte så stor. Jag ska diskutera fragmin med läkaren när jag ska dit den 17e om han inte vill skriva ut det så kommer jag att självmedicinera albyl minor vid nästa graviditet.

  • icka76

    Irma: Nej, jag har ju bara haft ett ma tidigare och då säger ju alla läkare att det bara är otur och att även två ma/mf bara är otur/slump. Jag hoppas att han jag ska till nu lyssnar på vad jag har att säga och tar det på allvar, det sista jag vill höra nu är att två ma är normalt.

    Jag har läst en massa nu ang. mf/ma och på ett ställe läste jag att om man haft ett ma med foster och ett utan synligt foster så är det nästan alltid nått immunologiskt bakom. Vet att jag har ett överaktivt immunförsvar sedan tidigare då jag reagerar med allergiska symtom lätt. Har inte haft en tanke på att detta kan orsaka mf/ma förens nu. Är det någon av er andra som har samma problem?

  • icka76

    lottizm: Nej tyvärr, läste det i en tråd här på fl men kommer inte ihåg vilken. Känns som om jag plöjt igenom allt som finns om mf/ma nu. Ju mer jag läser ju mer övertygad är jag om att det är p.g.a. av proppar som min ma kom. Jag har sedan tidigare ett överaktivt immunförsvar med högt antal vita blodkroppar, reagerar även stark genom allergiska symtom på vad som helst egentligen utan att vara allergisk mot något. Ska tvinga läkaren att lyssna på mig närsta gång jag ska dit, gör han inte det så söker jag mig till en privat läkare.

  • icka76

    Är det någon som vet hur det är om man har olika blodgrupper, jag menar om den ene är positiv och den andre negativ? Sambon berättade nu att båda hans föräldrar samt hans syter är negativa. Både systern, mamman, en kusin och en annan kusins flickvän har fått ta sprutor innan de blev gravida. Oddsen är ju ganska höga att sambon oxå är negativ, han visste inte och inte hans mamma heller. Jag är positiv. Kusinens flickvän hade fått två mf innan hon fick sprutan och nu är hon i v. 20+. Kan det vara orsaken till mina ma:n?? Vi ska ta upp det med läkaren på måndag, men visst kan det vara en teori. Hoppas att det är så enkelt.

  • icka76

    Lottizm: Tack, jag läste om det i går. Det var ju synd att den teorin sprack, tyckte det lät enkelt och bra. Men varför ka något var enkelt när det kan vara svårt Då får jag köra vidare på min teori ang. överaktivt immunförsvar istället.

  • icka76

    Jag blir tokig snart. Idag mår jag jätteilla, har mycket molvärk med både hugg och drag samt riktigt ömma bröst. Brösten har t.o.m. växt under veckan. Hatar att känna så här om det är ett ma. Vad jag inte förstår är hur symtomen kan öka om det inte fanns något foster, det fanns ju inte ens någon tydlig fosterhinna eller livmoder enligt läkaren och det är väl livmodern och det som producerar grav.hormoner, eller har jag helt fel? Har även växt över magen känner jag för byxorna stramar. Jag vågar ju inte hoppas ifall det är kört, men magkänslan säger inte att det är det så jag vet inte vad jag ska tro. Jag både vill och inte vill att det ska bli måndag. Om jag inte vet något kan jag fortsätta vara gravid och tro att allt är bra, men klart jag måste veta så jag kan få ut det och börja om. Börjar bli mer och mer rädd för mola.

    Det här med att göra och vänta barn är inte kul alls, bara en massa oro, ångest och tårar. Jag ska väl inte klaga för det har ju tagit sig förhållandevis snabbt båda gångern. Första gången krävdes det 4 ägglossningar med pergo innan pluss, denna gången 3. Åt en kur utan äl så på sammanlagt 8 pergokurer så har jag plussat 2 gånger, men det är ju sen problemen börjar Som ni "hör" är jag ganska deppig idag.

Svar på tråden Vi med upprepade missfall som följs åt. Part 3