• Anonym

    Besviken efter födelsedag - larvig? (långt)

    Hej,

    Trodde jag hade koll på det här med relationer - det är ju bara att prata med varandra så löser sig allt. Eller hur?

    Men nu blev allt bara fel.

    Denna "långhelg" fyllde jag jämnt. Inget speciellt egentligen - inget stort firande utan bara de obligatoriska släktningarna.

    Sambon hade antytt att han hade lite bekymmer med present till mig eftersom han ville lägga så mycket pengar - och för ett par veckor sen lades ett varsel på hans arbetsplats vilket KAN komma att påverka vår ekonomi. Jag sa att han skulle göra det som kändes bäst. Jag väntar mig ingen dyr present men jag vill inte att du ska behöva snåla och känna att du ger bort något du egentligen inte vill ge mig. Så sa jag.

    Jag började ju undra vad han gick och tänke på...

    Ett par dagar innan min födelsedag fick jag en UNDERBAR blomma i förskott. Helt fantastisk är den (och jag tror den kostade några hundralappar - om vi nu ska prata pengar).

    Så kom födelsedagen. Hade lite ångest dagarna innan för att så många ringde och sa att de inte kunde komma - var ledsen över det helt enkelt.

    Svärföräldrarna var på besök för övrigt. Jag låg och väntade en stund (ca 1 timme) i sängen efter att sambon gått upp. Tänkte att han kanske skulle komma in o gratta mig på sängen. Ingen kom och jag hörde hur alla åt frukost i köket...

    Jag gick upp för jag ville ju inte sitta helt själv och äta frukost. Sambon hade tydligen tänkt ge mig sovmorgon och var på väg in till mig med ett paket - men jag var ju uppe så jag gick inte och la mig igen.

    Paketet öppnade jag vid frukostbordet.

    Det var en hushållsvåg.
    En fin digital en. En ordentlig uppgradering från den analoga som jag fått av min mamma.

    Jag blev INTE glad och hade lite bekymmer att hantera situationen med svärföräldrarna stirrande på mig.

    "vad bra - då kan jag ju väga köttfärsen" säger jag...

    Sambon ser troligtvis att jag inte ler så stort. Han börjar babbla om att det är för att jag tycker det är så roligt att baka bröd (inte sant - jag bakar för att jag har tid att spara pengar på det viset).

    Resten av dagen förlöper ganska smärtfritt. Hela förmiddagen försöker jag undvika min sambo för jag blir bara ledsen när jag tänker på vad jag fått. PÅ eftermiddagen kommer gäster och det blev riktigt trevligt.

    På natten kan jag inte sova utan jag ligger och gråter och somnar först vid 2-tiden.

    Det ska nämnas här också att vi har haft OTALIGA samtal om att han inte delar sitt liv med mig utan får mig att känna mig som en hushållerska (jag går hemma för tillfället).

    Är jag löjlig? Otacksam? Girig?

    Jag vill inte tro det - för jag kan helt ärligt säga att om jag bara fått blomman och inget paket så hade jag inte blivit såhär besviken. Och vågen var fin så jag hade säkert uppskattat den om jag fått den förra året, eller om jag fått den av ett syskon eller mina föräldrar.

    Hur resonerar resten av världen?
    Är det OK att ga bort köksartiklar till sin älskade på en jämn födelsedag?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-05-25 15:03
    Tack för alla hjälpande ord.

    Jag är en tjej med förväntningar i ett förhållande som kräver lite jobb. Jag vet nu, vilket jag var inee på från början oxå, att min besvikelse inte handlar om presenten i sig utan om att jag inte tycker att min sambo förstår mig.

    Vi har börjat prata och reda i det. Vågen är tillbakalämnad och även om fokus hamnat lite väl mycket på födelsedagspresenten så tror jag att vi snatr är på rätt väg med resten också.

    Har sagt så många gånger vad som behöver ändras i förhållandet för att jag ska må bättre - och samtidigt har jag försökt få honom att berätta vad jag kan göra från min sida för att få honom att må bättre - han har inga svar tyvärr...

    Det här var en droppe som närapå fick bägaren att rinna över. Jag tror att det kan vara början på en positiv spiral det här - kanske är han mer intresserad av att lyssna på mig och att själv säga till om vad som behöver ändras på nu efter att han "fått tillbaks" en present. Jag vet att det satte fart på hans tankar ialla fall.

  • Svar på tråden Besviken efter födelsedag - larvig? (långt)
  • Anonym

    Mammut och Papput skrev 2009-05-25 10:15:20 följande:


    Jag kan tänka mig om att detta bottnar i er relation och har inte ås mycket med din födelsedag att göra. På födelsedagar har man förhoppningar och förväntningar, när de inte går i uppfyllelse är det såklart ett nederlag. Du ville ha uppskattning och fick en hushållsvåg som du knappast fick bekräftelse för. Förstår vad du menar och hur du känner. Men jag tycker att du ska prata med din man om dina känslor. Tror inte att din sorg handlar om att du fick en dålig födelsedagspresent.När du pratar med honom ska du inte hoppa på han med att han är oduglig, och han hjälper inte till och han gör inget osv. Säg istället hur du känner och hur du upplever ditt liv utifrån hur ni lever nu. Han måste få en chans att själv förstå att du inte mår bra.
    Jag tror du har rätt här. Just det ätt jag förklarat för honom så mååånga gånger att jag är mycket mer än en hushållerska men upplever att han inte ser det...

    Vi har pratat om detta så många gånger och jag trodde verkligen att han förstod mig - att jag mår dåligt av att gå hemma och av att han inte delar sina tankar och sina lediga dagar med mig. Hushållsvågen blev liksom ett kvitto på att inget jag sagt har nått fram...

    Och mycket av min reaktion berodde också på att han sen berättar så vitt och brett för sin mamma att jag tycker det är sååå roligt att baka bröd...

    Jag trodde han kände mig bätre än så.
    malin21 skrev 2009-05-25 10:12:29 följande:
    ja jag tycker det e löjligt..men han hade kanske kunnat köpa något annat..hade du ej önskat dig något då?det e nog bäst å önska sig om man blir ledsen över vad man får??jag hade spelat glad....
    Visst hade jag önskat mig saker - lite i förbigående sådär för att hjälpa honom på traven. Men han har inte ställt frågan en enda gång.

    Fotvård
    Massage
    en speciell lampa från IKEA
    parfym

    osv.

    Antydde även att det skulle vara kul med en kamera som inte har trasig batterilucka - men en sån dyr present hade jag inte direkt hoppats på.

    Som sagt - bara blomman var något jag blev glad över. Och så fick jag en ask alladinhjärtan också

    Blomman var fantastisk - och han överträffade sig själv - det var kanske 4:e eller 5:e gången jag fick en blomma av honom - under 9 års förhållande.
  • Anonym
    NadiaMi skrev 2009-05-25 10:44:07 följande:
    Men han hade ju iallafall tänkt till. Han har märkt att du har bakat och har väl inte gjort kopplingen till att du "gör det för att spara pengar" utan har väl trott att du gör det för att det är roligt, för bröd anses ju inte vara så värst dyrt generellt sett. Dessutom blir hemmabakat bröd mycket godare, och det är väl trevligt att han visar uppskattning för det du gör genom att göra vägningen lättare. Det känns som en typiskt manlig sak. En elektronisk makapär som gör något i hushållet lättare att göra helt enkelt. Jag kan iofs också förstå att du är besviken för man vill ju gärna ha något lite mer personligt i födelsedagspresent än något som 'går till hushållet' fast tanken var god från hans sida så försök komma över det.
    Nja, i början av min "bak-karriär" så led jag ordentligt och blev mest arg av att baka - inte var det roligt inte. Och att jag gör det för att spara pengar är ingen hemlighet - vi har tilloch med räknat på det tillsammans för att se om det var lönt att jag fortsatte kämpa... det blir halva priset per limpa faktiskt

    Bakade första limpan för 10 månader sedan...

    Jo, han hade "tänkt till" men det måste ha gått snett nånstans - för jag är en tjej som sätter STOOORT värde på jämställdhet och gör ingen hemlighet av att jag tycker man ska dela på hemarbetet. Och till hemarbete hör även att byta till vinterdäck och slipa köksbordet.

    Det är lite av mitt signum - vi delar på allt jobbigt för att få lika mycket roligt båda 2.

    Så HUR tänkte han?
  • Anonym

    Grattis i efterskott!

    Jag är ledsen TS, men tycker faktiskt att det är lite larvigt att som vuxen människa bli ledsen över presenten. Han hade ju uppenbarligen tänkt på dig och köpt något som han trodde att du skulle bli glad över. Och han menade också väl när han gav dig en sovmorgon.

    Jag har inte fått någon födelsedagspresent alls på ca 5 år. Det gör mig inte ett dugg ledsen - presenter är väl mest för barn?

    Köksvågar är super förresten! Jag använder min varje dag och har gått ner 18 kilo tack vare den.

  • Anonym
    Tessideluxe skrev 2009-05-25 10:47:01 följande:
    Jag tycker att det är lite svårt att säga något i det här fallet, för det framgår inte om du hade önskat dig något, om du hade berättat att du gärna ville bli uppvaktad med frukost på sängen osv. Det enda som framgår är att du sagt till din sambo att han ska göra det som känns "rätt", men rätt för vem?Jag är helt övertygad om att han köpte vågen för att göra dig glad, om han inte brydde sig om dig skulle han väl inte ha köpt något alls? Anledningen till att du är besviken är ju för att du hade förväntningar på din födelsedag som du aldrig förmedlade till honom (antar jag) och när det inte blev som du tänkt dig så kände du dig kanske lite ensam och oälskad?Vad som är viktigt att komma ihåg är ju att olika människor visa kärlek på olika sätt. Du kanske hade visat kärlek för honom genom en fin och dyr present, medan han visar kärlek genom att ge dig något som han tror att du kan ha glädje av hemma?Jag berättar alltid för min sambo hur jag vill ha det, och vad jag önskar mig och jag har faktiskt aldrig blivit besviken på honom heller. Jag har nämligen gett upp tanken på att han skulle kunna läsa mina tankar, men däremot så vet jag att han vill göra mig glad. Om jag berättar för honom vad som gör mig glad är det lättare för honom att leva upp till mina förväntningar.
    Precis... det är allt det som gör att det blir så svårt.

    Han gav mig naturligtvis presenten för att göra mig glad - men jag blev väldigt besviken och ledsen. Inte över presenten i sig - utan över att han inte alls uppfattat att jag inte vill ha kökssaker på en jämn födelsedag - och att han inte fattat att jag inte trivs med situationen vi har idag.

    Ska jag låtsas att jag blev glad - lura honom och därmed göra klart att jag blir glad över att få köksgrejer i present - fast det är en lögn?

    Ska jag tala om för honom och lösa knuten i förhållandet genm att prata med honom - för det är väl att prata öppet och ärligt som för förhållandet frammåt?

    Men då gör jag honom ledsen. Talar om för honom att det han gjorde inte "dög" åt mig. Ska han vara ledsen oxå - räcker det inte att jag är det?

    Eller ska förresten NÅN behöva vara ledsen - kan man inte prata ut om det och ta reda på var man vilselett varandera be om ursäkt för vad man sgt och gjort fel (båda 2 såklart) och sedan vara glada båda 2?

    Hur gör man rätt nu då?Och det handlar INTE om dyra fina presenter - det är något annat som gör ont i mig...
  • Anonym
    Kjell2 skrev 2009-05-25 11:02:49 följande:
    Jag har varit med om likande som presentgivare någon gång och blivit rejält arg. Man funderar på någon present som man tror skulle uppskattas och ändå funka ekonopmiskt för hushållet. Om det för tillfälligt är ont om pengar kanske man köper någon nyttopryl.Man har inte fattat de subtila signaler som man borde ha förstått utan tänkte mera på vad som skulle underlätta. Lägger sen lite pengar på något man är övertygad om skulle blir en bra present med tanke på situationen. Kompletetar kanske med lite fina blommor. Vad händer sen? Jo - man får en besviken och gråtande sambo som är sur ioch omöjlig i flera dagar. Snacka om att man tappar lusten att fundera på något till födelsdagar mm. Bäst att bara ignorera skiten. Sur sambo får man vad man än gör men genom att inte köpa något sparar men i alla fall lite pengar.Visst - en hushålsvåg kanske inte är den perfekta presenten men även jag har fått en del konstiga presenter. Det är bara att se glad ut, skratta lite åt allt och leva vidare./Kjell
    Du ger mig perspektiv! Tack

    Nä, en sur sambo är inget vidare... och ja, jag är en kvinna som sänder ut subtila signaler - oftast i kombination med klarspråk (i min mening ) men det är väl som du skriver - väldans svårt att vara mig till lags...

    Jag är faktiskt väldigt glad att han står ut med mig! Ska nog tala om det för honom (igen) när han kommer hem!

    Och o ja - han har fått presenter av mig som han haft svårt att döjla sin besvikelse över - och ja- -han har även sagt till att det här var väl inte riktigt vad jag tänkt mig...

    Fast här finns en skillnad - sedan flera år till baka så gör jag fyllerilistor åt honom

    En till födelsedagen med överskriften "jag önskar mig" och en till jul med överskriften "till tomten". Tydliga instruktioner får han också. "Hjälp mig nu för jag vill inte att du ska bli besviken!"
  • Anonym
    Kjell2 skrev 2009-05-25 11:27:28 följande:
    Efterssom det inte handlar om presenten igentligen tycker jag du ska vänta lite tills du har lugnat ner dig avseende födelsedagen. Väldigt lätt att en diskussion får fel fokus annars.Sen tycker jag ni ska diskuttera ert förhållande, varför du inte trivs, vad du vill ändra på mm.Sen måste du vara beredda på att även i ett perfekt förhållande blir det fel ibland, någon tokig present, dumma ord, missuppfattnignar mm. Om man kollapsar i gråt och inte kan sova vid varje sådant tillfälle har man nog lite för stora förväntningar på ett förhållande./Kjell
    Visst är det så- Det blir galet ibland och man missförstår varandra och säger dumma saker. Vårt förhållande är fullt av såna saker - och vi reder ut det och skrattar ibland och gråter ibland - det är det som gör vårt förhållande perfekt

    Det brukar inte vara så svårt att ta tag i saker som gått snett - men denhär gången blev jag helt vilsen. Jag blev så ledsen men det är tabu att bli så ledsen över en gåva. Så hur reder man ut det? När det inte ens var gåvan i sig som gjorde mig ledsen utan tanken - eller bristen på förståelse för vad jag pratat om de senaste månaderna - som gjorde mig ledsen.

    Distans till själva presenten var en bra tanke. Att diskutera förhållandet och varför jag inte trivs är också bra - men i min mening har vi gjort det flera gånger de senaste veckorna/månaderna... vet inte var jag felat, men det har inte nått fram iallafall. Så vad ska jag göra annorlunda? (retorisk fråga - väntar mig inget svar
  • Anonym

    Kan inte låta bli att tänka att det finns människor som inte har mat för dagen och så gnäller man för att man fått fel present..förstår att det kanske inte är presenten i sej som stör TS utan själva grejen att få en hushållsmaskin, men tror nog knappast att din man menade något annat än väl..tycker att man ska vara glad att man får något överhuvudtaget, men det är bara min åsikt

  • Anonym
    Anonym skrev 2009-05-25 11:47:20 följande:
    Kan inte låta bli att tänka att det finns människor som inte har mat för dagen och så gnäller man för att man fått fel present..förstår att det kanske inte är presenten i sej som stör TS utan själva grejen att få en hushållsmaskin, men tror nog knappast att din man menade något annat än väl..tycker att man ska vara glad att man får något överhuvudtaget, men det är bara min åsikt
    Grejen handlar inte om en hushållsmaskin heller, utan om deras förhållande. Denna gåva blev droppen för TS.
  • Anonym
    Anonym skrev 2009-05-25 11:48:22 följande:
    Grejen handlar inte om en hushållsmaskin heller, utan om deras förhållande. Denna gåva blev droppen för TS.
    mmm, precis. Som ett kvitto på att jag inte gjort mig förstådd alls...

    Men hur tar jag tag i problemet utan att göra allt värre?!?!?
Svar på tråden Besviken efter födelsedag - larvig? (långt)