Han dricker för mycket

Oj.
Jag har själv varit tillsammans med två alkoholmissbrukare och vet EXAKT vad du talar om. Det enda du kan göra nu som kommer att göra någon skillnad är att själv ta kontakt med Alanon och gå dit på möten. Det är Anhöriggrupper till alkoholister. Där kommer du få träffa människor som levt eller lever med samma problematik. Detta kommer få dig att må bättre och hjälpa dig vidare i hur du ska handla och förhålla dig.

Du har två barn. Dessa tar skada av att växa upp med en alkoholberoende förälder. Så är det bara. Ta dig till alanon. lyssna på berättelser och hjälp dig själv att komma fram till hur du ska hantera situationen.

Du behöver den hjälpen. tro mig.

Jag önskar dig allt gott och hoppas vis gud att du tar mitt råd på allvar.

Ps. min första kille som drack dricker och knarkar fortfarande. nästa kille är totalnykter sedan 8 år tillbaka, har till och med slutat röka... och börjat på yoga. Vem hade kunnat ana det??? Inte jag.
Det går att ta sig ur ett missbruk. men du måste ta dina egna steg. Inte endast fokusera på hans.

stor kram!

Allt du skriver är ettA i relationer med alkoholmissbruk. Du kommer förstå när du träffar andra i samma situation. Du behöver inte fundera på om det är du som är överkänslig eller din man som har alkoholproblem. Din beskrivning är glasklar.

Snälla du. Ta tag i detta. Gör det för dina barn även om du kanske skulle stå ut ett tag till själv. Det kommer inte lösa sig av sig själv och de som skriver att du ska tala med din man har tydligt och klart inte levt med en missbrukare. Det går nämligen inte. Du måste själv få mer på fötterna och veta vad det handlar om innan du har en chans att bemöta hans beteende på och nå fram. Inte för att han är elak och kall, inte för att han inte förstår eller lyssnar. För att han inte KAN ändra sitt beteende själv. Att vara beroende är ingen lek, det snubblar runt i gränslandet liv och död, galenskap och vansinne.

Jag sänder dig styrka. Jag tror du kommer känna en lättnad när du träffat andra som har samma erfarenheter och kommit en bit på väg.

Ring. Gå dit. Inte en gång utan flera gånger. lyssna, sålla, knyt kontakter. alla kommer inte att vara människor som du kan känna band med, några kanske avskräcker. Men du kommer att hitta de som kan hjälpa dig också. Ta den hjälpen.

Snälla. Gå inte på det dår med att förhandla. Någon med ett alkoholmissbruk KAN inte dricka ibland, lite lagom. Då vore det inget problem. Det är inte av illvilja han dricker, inte av slöhet eller behov att koppla av. Det är ett missbruk som driver.
Först när man lärt sig om DEN problematiken kan man möta en aktiv alkoholist.

Du kommer inte tycka det är så hemskt på Alanon. Det är fullt med vänliga människor i livets alla faser som samlas för att stötta och dela en gemensam svårighet. Du kommer finna stöd där och ditt liv kommer inte te sig som ett kaos längre.

Sluta just nu fokusera på hur du ska få din man att sluta. Ta EGNA kliv till information, kunskap och möjligheter för dig och dina barn. DÄREFTER kan du fundera på hur du ska förhålla dig/hjälpa din man.

Vi är många som varit där du är nu. Det kan bli mycket mycket bättre. Och det är inte så att man måste lämna sin man för att han är alkoholist! öppna dörrarna till kunskap om vad detta handlar om. Det är första steget till ett friskt liv tillsammans.

Kram och massor av lycka till!

id:
Absolut rätt. Men om du är insatt i problematiken vilket det låter som, vet du att du är ett undantag från regeln. ytterst få med alkoholproblematik klarar av att göra upp sånna planer och klara av att hålla sig till dem. Håller du inte med mig om att TS bör skaffa sig kunskap och stöd från andra i samma situation?
Jag tillhör INTE de som fördömmer eller drar alla över en kam. Vet dock vilken fruktansvärd smärta det är att leva med brutna löften och förlamingen att gång på gång se den man lever med försvinna i dimmorna trots att man bönat och bett, hotat och förklarat hur illa det gör en själv och sina barn.

Det finns många olika lösningar på denna problematik. Det viktigaste är att skaffa sig kunskap och verktyg att ta tag i situationen. Åren går och barnen finns där.

kommentera gärna id! Jag vill gärna höra din synpunkt!

Nix. Inga ultimatum. Eller rättare sagt: det kan man välja men man kan också välja andra vägar.
Det gör bara så ont att höra någon som sitter fast i det skruvstädet att inte nå fram.

Finns många vägar att gå vidare på men att fortsätta hålla ut eller hoppas på att det ska gå över - nix - inte en bra idé.

Tack för ditt svar.

Hur går det för dig vännen?

Hej igen
Gud jag minns precis hur det var.
Hur man undrade om man överdrev.

Han ballar ur efter en vecka och vad var dealen? En månad utan alkohol?

Problemet är fortfarande att någon som har det där (missbrukar-)suget efter alkohol FIXAR inte att hålla sig borta. Det drar och lockar och allt som står i vägen blir jobbigt. Du, barnen, familjefriden.

Ta dig iväg nu till ett möte. Du kan sitta tyst och lyssna om du vill, man behöver inte säga någonting om man inte vill. Du hittar säkert någon som kan prata med dig enskilt. Folk där brukar vilja hjälpa de som kommer "nya".

Det är inte så att du måste separera för det faktum att han har alkoholproblem. Däremot tycker jag att det är extremt viktigt att du faktiskt tar reda på vad det här problemet innebär. Dina barn växer upp med detta och det kommer att påverka dem. Lika mycket som det påverkar dig. De lever i samma familj och upplever exakt samma problematik som du gör. Det går inte att komma ifrån.

Massor av människor med alkoholproblematik kommer till rätta med det.
att bara hoppas att det går över eller att du kan kontrollera bort det är en total livslögn som kostar både dig och dina barn tid.
Du kommer inte att kunna kontrollera bort hans drickande. Det kommer inte bli bättre. Endast genom insikt, kunskap och mod kommer ni att gå vidare. Börja du, så följer han kanske efter.
Genom att förändra sig själv ändrar man mönster. Här måste många mönster förändras.

Jag skickar dig kraft. Jag vet exakt hur du har det. Gå iväg bara. Skit i att berätta det för honom om du tror det blir jobbigt. Det finns inget regelverk. Gör det som du känner är bäst. För dig!
Men läs böcker, hemsidor och gå iväg på ett möte. Ta med någon väninna som vet om din situation. Kan vara bra att tala vidare med sedan.

Stor kram!

Åter igen: Du är inte ensam. Många har gått igenom det du står i nu. Många har hjälp att ge dig och massor av kunskap. Ta detta till dig och börja dina nya steg till en ny verklighet. Gör det för dig och för dina barn. Separera dig själv, hans drickande, dina barn och din rädsla.
Stå upp. Gå till dina möten. Låt honom undra.
Gå dina steg.

Jag håller din hand. Hårt och med massor av styrka och förståelse för hur svårt det är.

Följer dig och tänker på dig!
Stor kram!

Anonym:

JAg har skrivit tidigare, tror att du behöver göra samma sak som ts nämligen att söka kunskap och stöd på olika sätt se mina inlägg tidigare? En annan sak som är väldigt viktig att göra när det blir så här "grisigt" är att INTE städa upp efter honom. Först när han själv bakfull och jävlig blir tvungen att se och städa upp efter sig börjar poletten trilla ner. Hjälp honom inte i säng, låt honom sova på golvet osv. Detta gör det också tydligare för sig själv hur det faktiskt ligger till. Så länge du är där och snyggar till kanterna så hjälper du till att upptäthålla mönstren... JAg vet hur jävla svårt det är men jag vet också att det här är viktigt.

S.D
Din historia skär genom märg och ben. Jag tackar gud för att jag inte hade barn med de män som jag var tillsammans med...
Tror ditt inlägg är extremt viktigt för de som sitter i denna fälla att höra...

Jag tänker på er som kämpar med detta.
Sök hjälp och stöd, kunskap och uppbåda mod att tala med andra anhöriga till alkoholister. Det hjälper er.