HUR kan det vara ok att skola in 1-åringar på dagis!?

Jag är inte ett dugg osjälvständig eller lever på min sambos pengar och inte han heller, men vi var hemma 22 månader med sonen, och 14 med dottern - delade lika på ledigheten.Vi har massor av dagar kvar, att väl förvalta.Hur vi gjorde det? Genom att ha bra koll på vår ekonomi, mätta munnen efter matsäcken och inte överkonsumera,  så klarade vi oss med att ta ut endast 4 dagar per vecka första året och sedan endast 5 dagar efter det.

Nja, jag tror det är ganska lika. Kvinnorna vill gärna vara hemma och männen är rätt bekväma med att slippa ta sin del av ansvaret.

Kvinnorna är ju hemma för att männen inte KLARAR att ta sin del av ansvaret, snarare..

Ok, då hade jag ju valt att se till att min man monade och tog sin del av ansvaret hemma, det är så det ska vara enligt mig. En vuxen normal människa kan lära sig städa om ingen annan gör det år honom.Det är kul att ni som går hemma nu en efter erkänner att det handlar en del om att ni vill vara hemma och slippa arbeta.

Har inte läst hela tråden men tänkte ändå göra ett inlägg.Som pedagog har jag märkt är att de med sämst inkomst (däribland även ensamstående) är de som oftast kämpar hårdast för att ha barnen så lite som möjligt på dagis. Har träffat på en hel del 1 åringar med tio-elva timmars dagar 4-5 dagar i veckan och dessa barn tillhör nästan alltid föräldrar som bor ihop och har medelinkomst till hög inkomst (ju högre inkomst desto värre brukar det vara). Allt som oftast trivs barnen bra på förskolan och konstigt vore väl annars, vi är utbildade i att se till barnens bästa och barns utveckling och vad vi personligen tycker det lämnar vi utanför jobbet. Att en del barn inte ens har börjat gå innan de börjar på förskolan är inget jag som pedagog lägger någon värdering i.Vad tycker jag personligen?Att måste man inte lämna en ettåring på dagis så ska man heller inte göra det. De har inget utbyte av det. De leker inte med varandra i den ålder, de leker bredvid och de härmar men de leker inte med varandra. Jag, personligen, tycker att det är hemskt för en ettåring med så långa dagar som tio-elva timmar. De hinner knappt träffa sina föräldrar innan det är dags att sova!Nu har jag generaliserat och jag är professionell nog att inte blanda in mina privata känslor i jobbet.Ett inlägg reagerade jag starkt på och det var i början av tråden där någon skrev att alla inte är förunnade att orka ta hand om ett barn 24/7. Om barnet inte har några svårigheter (medicinska, neurologiska och dylikt) så tycker jag det är skrämmande! Skaffar man barn ska man klara av att ta hand om dem 24/7!

Jo, kvinnor över lag borde bli bättre på att släppa in männen och inte tro att e vet bäst. Och män borde bli bättre på att inta bara nöja sig med att inte bli insläppta, det gäller ju faktiskt deras barn. De är väl inte en hög menlösa töntar som inte kan ställa krav om det behövs?Ska kvinnan ha nästan alla föräldrardagar krävs det ju att mannen aktivt skriver över dagar på henne.