Svärfar...

Jätteknivig situation. Men det är synd att familjen ska splittras på grund av detta. Jag tror aldrig det kan vara bra att sticka huvudet i sanden utan det bästa är nog att konfrontera honom och fråga varför han känner så om dig. Han har ju uppenbarligen inte sett de fantastiska sidor hos dig som de andra har. Jag försvarar inte alls honom, tvärtom. Det är omoget och oförsvarligt att snacka skit bakom ryggen sådär. Visa nu att du är den vuxna i denna situation och visa att du vill lösa konflikten så er familj slipper dras med familjekonflikt. Gudarna ska veta hur jag har sett smågnabb splittra familjer. Tillslut vet man inte vem som sa vad, utan folk tar bara parti för sina "favoriter" och tillslut kan man inte ens hälsa på varandra. Det är sorgligt men ack så vanligt förekommande.

Hur känner du inför det, att eventuellt konfrontera honom och försvara dig? Du har ALLT att vinna och inget att förlora

Jag tror jag förstår dig bättre nu.

Jag tror absolut inte man ska sticka huvudet i sanden och låtsas om ingenting, inte för någon. Han och du verkar vara ett udda par och helt enkelt inte går ihop. Och det är inget konstigt eller ovanligt med det. Man måste bara finna ett sätt att stå ut med varandra. Därför tycker jag han behöver höra att det inte alls är lämpligt att baktala dig eller någon i familjen. Din svärmor mådde ju inte alls bra efter det samtalet och även hon behöver sätta ner foten och göra det klart för honom att hon inte ska behöva höra på sånt samtal. Ingen kan begära att ni ska bli vänner men han behöver sannerligen undervisas i hyfs och fason och lära sig att det minsta man kan göra är att låta bli att baktala varandra. Sen vad man tänker kan man inte rå för. Däremot har man kontroll över vad som kommer ur munnen.

Låter som en jobbig situation Hoppas verkligen att det löser sig för er.

Tyvärr fick det ett otrevligt slut i vår familj och några av barnen pratar inte med varandra längre, eller föräldrarna. Det slutade med att jag fick klippa med dem med eftersom allt var tabu att diskutera och man fick aldrig lov att försöka rensa luften. Alla skulle låtsas om att allt var bra men gick istället och talade illa om varandra bakom ryggen och saboterade för varandra. Man kunde inte vara sig själv längre. Jättettråkigt hur det kan sluta, och jag tror inte de skulle kunna lösa situationen ens om de hade velat. För det som gick fel från början hände för så länge sedan så ingen minns något av det längre. Det går utför snabbt och när det händer i ens egen familj så blir man lätt programmerad att man MÅSTE hålla sams för husfridens skull...och så trycker man ner känslor som sen bubblar upp vid olämpliga tillfällen och framför "fel" personer. Och vips så är allt i rullning. I slutändan så är det väl så att man väljer sin familj. Man umgås med dem som man mår bra av.

Håller tummarna för dig och att det går bra tillslut. Kram!