Vi har druckit mellan 1- 1/2 flaska vin var både min man och jag i nästan två års tid nu varje kväll. Det har varit trevligt men ångestframkallande för vi vet ju båda att det självklart är fel..
Nu har vi hållt uppe några dagar och det har gått jättebra! Jag har varit väldigt rädd för att få abstinens eller något och har därför inte velat sluta dricka. Men det var ju inget problem alls??
Var går gränsen för alkoholism och när blir man beroende?
Precis som påpekats innebär inte en sådan konsumtion per automatik att man är alkoholist. Kriterierna som Ärla Minou la in är de saker som styr. Det är alltså inte i första hand mängden alkohol som avgör utan beteendet med alkohol. Risken att hamna i alkoholism är däremot högre vill jag påstå, om man dricker på det sättet. Toleransen ökar och man hamnar lätt i ett vanemönster och rätt vad det är så kan man inte vara utan alkohol för att kunna somna t ex. Då bör man dra öronen åt sig för då är man i farozonen. Problemet är ofta att det beteendet kommer inte över en natt så man märker knappt det själv.
Däremot har givetvis en daglig dos alkohol en fysisk påverkan på kroppen. Vilka och hur allvarliga skadorna blir är ju individuellt.
Sen är jag skeptisk till begreppet "kontinentalt drickande". Det är en myt att man i andra länder dricker en flaska vin om dagen. Det är något vi svenskar uppfunnit för att kunna dricka när vi vill.
Klarar ni att avstå?
Att vara missbrukare är när man måste ha alkohol och man gör vad som helst för att få tag i det. Man släpper sin vardag och att kretsar kring alkoholen.
Sedan kan man vara beroende av alkohol, men man kan också sätta ett stopp för det och lägga av det med helt!!
Det finns olika typer av beroende, den fysiska och den psykiska.
Det finns ingen gradering på alkoholism, man kan inte vara lite alkoholist. Alkoholist är en alkoholist är en alkoholist....
Är man psykiskt beroende så spelar mängden alkohol man sätter i sig ingen roll, inte heller om man dricker varje dag, på helgerna eller en gång om år. Periodare är alkoholister trots att de kanske bara dricker 2 månader om året.
Det beror på hur/varför och när man dricker.
Måste man sätta upp regler för sig själv ang sitt drickande och framförallt, om man bryter dem så klingar varningsklockor högt. Ljuger man för sig själv eller andra ang sitt alkoholintag så klämptar de ännu högre. Det psykiska beroende är i många fall det första som kommer, det fysiska kommer senare.
Jag tycker att vi har en smått snevriden syn på alkohol i Sverige. Man kan inte säga att någon är alkoholist bara för att de dricker 1/2-1 flaska vin per dag. I sådana fall finns det hundratals länder där större delen av befolkningen är alkoholister. Jag har själv bott många år i ett land där det var helt normalt att dricka ett glas vin till lunchen, ett par glas efter jobbet och kanske ytterligare ett eller två till kvällen. Inte en enda gång såg jag (som man gör i Sverige) att någon höll sig ifrån alkohol i veckorna och söp till på helgen. Jag har nyligen gjort en hälsokontroll och har utomordentliga värden och det finns inte ett spår av någon "överkonsumtion". Vin är i många länder en naturlig del av vardagen men i Sverige ojjas det något så enormt om man häller upp en glas när det råkar vara en vanlig tisdag.
Alkoholist är man om man måste dricka för att må på ett speciellt sätt (bli fri från ångest te.x.), känner fysiskt och psykiskt sug efter alkohol, missköter hem/familj/arbete pga alkoholen eller super så man får minnesluckor och gör dumma saker och försätter sig och andra i fara. Alkoholism är inte beroende på hur mycket man dricker! Det kallas riskbruk. Man riskerar att utveckla ett beroende om man dricker ofta och mycket. Man kan vara alkoholist om man så bara dricker en gång om året. Alla som riskbrukar blir inte alkholister. Lika lite som att alla som spelar mycket utvecklar ett spelberoende eller alla som tycker om att shoppa utvecklar ett shoppingberoende.
Det är mer hälsosamt att dricka lite varje dag än råsupa några gånger i månaden.
Anonym (BaraJag) skrev 2009-06-12 13:10:13 följande:
Och i Sverige är den främsta dödsorsaken hjärt/kärlsjukdom. Frankrike har mycket lägre dödlighet än oss i dessa sjukdommar och detta kopplas till vinkonsumtionen.
Jag har aldrig sagt att det är nyttigt att dricka vin varje dag men jag menar att man inte är alkoholist bara för att man dricker vin varje dag. Överkonsumtion? Javisst! Hälsorisker? Javisst! Alkoholist? Nej!
Man är inte alkoholist bara för att man dricker en viss mängd vin ett visst antal dagar i månaden. Jag har aldrig sagt att det är bra för kroppen men jag stör mig på att alla börjar skrika alkoholist utan att förstå vad som krävs för att få den diagnosen.
En vuxen kvinna kan dricka 1½ flaska vin i veckan utan att riskera något. Själv tänker jag att om man har större problem är när man ökar konsumtionen hela tiden för att må lika bra.
Anonym (BaraJag) skrev 2009-06-12 13:10:13 följande: