Hur tolka 3-årings prat om sin döda bror ?

Hej,

Vi har en snart 3-årig pojke och i vintras fick vi tvillingar, varav den ena gick bort i PSD enbart 66 dagar gammal.

Jag har svårt för att hantera min 3-årings prat om sin döda bror. Det händer att han pratar om honom som om han fortfarande fanns, oftast när vi ska ut någonstans, åka bil eller dyl.

Jag brukar svara att lillebror har slutat leva och att han inte fryser längre (när storebror vill att han ska kläs), att han inte kan åka med i bilen (när vi ska någonstans) osv.

Jag vet inte om han verkligen tror att lillebror fortfarande är här någonstans och att vi överger honom genom att inte klä honom, ta med honom i bilen osv, eller om det bara är ett sätt för honom att visa att han tänker på sin lillebror och att han inkluderar honom i familjen.

Han pratar aldrig om lillebror "enskilt", utan enbart i samband med att han pratar om tvillingsystern. Han pratar dock "enskilt" om tvillingsystern emellanåt, så han har inte blandat ihop dem till en enhet.

Vi har inte använt ord som död, blivit ängel, gått bort, försvunnit, somnat eller dyl, utan vi har hela tiden byggt våra svar kring ordet "slutat" - slutat leva, slutat andas, slutat frysa, slutat äta, slutat leka...

Tilläggas bör kanske att storebror var närvarande och såg allt som hände när min man fann lillebror livlös, alla försök till återupplivning, ambulans, sjukhus... Han, storebror, "lekte" återupplivning under flera veckor efteråt, men har slutat med det nu.

Det är bara med mig som han pratar om sin lillebror. Jag tar med honom till en barnpsykolog, men där så är han "som om ingenting hänt".

Det är svårt och förbryllande och det får mig att tvivla på mig själv och min förmåga att hantera hans sorg ovanpå min egen...

Jag tackar på förhand för dina tankar kring detta. Med vänliga hälsningar,
Michas