Utredning efter upprepade missfall osv... Del 11

Näää tjejer!!!! Det var inte vår tur denna gången heller. På sätt och vis så hade jag räknat med det här men givetvis hoppats på graviditet. Visst är jag ledsen men inte så farligt. Jag känner faktiskt inte något speciellt just nu. Tänker bara att efter sommar så är det nya tag med IVF och hinner mensen komma innan så övar vi på också. Jag är inte så insatt i alla mina behandlingar och vilka prover som har tagits, så jag kommer försöka sätta in mig i allt det här.
Tack alla för den stöttningen jag fått.
Klarar faktiskt inte kommentera något just nu som ni har skrivit. Kommer att samla kraft och kommer igen. Tack ännu en gång och massor av kramar!

Åh, vad tråkigt.....*kramar om* Är verkligen ledsen för din skull.

LillaD: Håller huvudet ovanför vattenytan, men sen är det inte mer heller. Snart kommer bf för Loppan (7 juli). Gör ont att tänka på det.
Leif vill att vi väntar 2-3 mån innan vi försöker igen, men det känns helt orealistiskt i nuläget. Tanken på nästa försök är det enda som håller mig uppe just nu. 
Hur är det med dig?

Sushikatten: F*n också. *kramar-om*

Sushikatten Kramar om dig!

sushikatten - det var verkligen tråkigt att läsa kram

Nä sushikatten, så tråkigt

Bettan: jag förstår dig, och de där BF-datumen gör inte saken bättre. Jag tog inte reda på BF 3:e ggn jag var gravid just för att slippa det, och nu samma sak 4:e gången, jag väntade in i det sista med att räkna ut det.
Jag misstänkte att Leif skulle säga så, till oss sa han 2 normala cykler, han talade om en förhöjd mf-risk om man blev gravid för nära inpå. Jag tyckte att det var hemskt att vänta, inte alls skönt med ngn paus. Det blev ju inte bättre av att det sedan tog över ett år innan jag faktiskt blev gravid igen. Men egentligen tror jag att det är klokt, och kan man lyckas pausa lite är det ju bra, jättebra. Man är ju helt galen ändå när man plussar, har man dessutom precis haft ett mf så kan det säkert vara riktigt tungt (jag har ju själv haft rätt lång tid mellan mina graviditeter, så jag vet inte).

Jag önskar att det fanns ngt jag kunde säga för att få dig att må bättre, men det är ju en riktigt tung tid i våra liv detta, jag har ju skrivit detta förr, men det är ju verkligen en livskris och man bör behandla den tiden därefter. Är man dessutom ngt av ett kontrollfreak (som jag tror många i den här tråden är) så blir det nog ännu värre, känslan av hopplöshet, av att sakna kontroll och inför den enorma orättvisa detta är - ja det är inte lätt att bära det.

Men på ngt sätt så klarar vi detta, vi har ju inte så mkt val trots allt. Och det kommer att ordna sig för dig, Dr M är ju så positiv och försök ta åt dig av det! Jag tror på dig, jag har hängt så länge i denna tråd och i andra forum, och sett flera få mf trots behandlingar - som sedan har plussat och fått behålla de små, det kommer att gå bra för dig också!

Oj, nu blev detta långt, sorry!

Sushikatten: Kram till dig!

LillaD: Många kloka ord. Som vanligt.
Ja, egentligen borde jag nog skippa att ens titta efter bf-datum i fortsättningen. Gör verkligen alldeles sjukt ont; speciellt att se alla de som plussade samtidigt och som nu har sin små hos sig. Skit också. Varför blir det så här?
Vi skall försöka hålla upp 2 cykler, men vette katten om jag orkar. Tror inte på att det spelar någon roll för mf-risk (hittar inga studier som bekräftar det påståendet iaf), men rent psykiskt är det kanske bra. Jag vet inte. *suckar*
Jag har haft tre missfall på mindre än ett år nu; kanske hinner jag med att klämma in en graviditet till. *galghumor*

En *kram* till, till Sushikatten.

Sushikatten: Nä, vad trist! *kramar om*

Bettan: Jag tror säkert att din dr är klok och har fog för det han säger, men här får du lite kött på benen om du inte villvänta:

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3176928

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4013693&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=3&log

Har fler, men hittar inte i röran...

ja, så hemskt det är med de som plussat samtidigt, gudarna ska veta att min bekantskapskrets har minskat drastiskt i ljuset av dessa mf. Vänner som plussade samtidigt som jag (varav vissa därmed har 2-åringar och är inne på sin andra graviditet) kan jag inte umgås med till denna dag, det är hemskt, men det struntar jag i, jag får känna så tycker jag. ÅH det är så orättvist!! vissa av dem rökte, de bar tungt, de tog inte alls hand om sig som jag gjorde, jag gjorde ALLT som man "skulle" som gravid! och ändå så sitter de med sina stora tvååringar och inte jag! så vansinnigt orättvist!!

jag vet inte heller om det är bra eller inte att vänta, kanske inte så bra om man gjorde som jag: jag blev ju helt galen när jag "pausade", jag började följa olika indiska och kinesiska fertilitetsbehandlingar, planerade min kost in i minsta detalj (jag uteslöt allt från kaffe till gurkmeja ur kosten, och drack bara varmt vatten - inget annat ), började med olika alternativa behandlingar - och när jag inte jobbade med avhandlingen läste allt jag kunde komma över om mf, avslappnat va! Nä, men kan du försöka släppa detta lite och verkligen ta hand om dig själv och pausa, så är det jättebra, det tror jag verkligen på!

fan helvetes skit