Augustibebisar 2008, del 8

Tråkväder här också!! Men då hinner man kanske med lite här inne också... som att hamna vid datorn! Hihi! Nä, men tvätten är iallafall påbörjad här. Alltid något. Låter gott med bullar. Det bakade jag häromdagen.

gråter....gråter....gråter.... Vår älskade pappa drog sitt sista andetag igårnatt. Fick telefonsamtal från min syster igår på morgonen, och vi packade och satte oss genast i bilen och körde iväg. Han var redan medvetslös när hon ringde och vi visste inte om vi skulle hinna fram, vi hann fram medan han ännu levde även om han inte reagerade på något vi sa, men jag är ändå säker på att han kände att vi var där och kanske tillochmed hörde våra röster, för när vi spelade hans favoritlåt så rann en tår nerför hans kind... Det är så tomt så tomt.... Alla hans saker skriker av tystnad... Han har lämnat en så stor tom plats efter sig. Jag vet inte hur jag ska komma ur denhär sorgen. Allt, ja precis allt påminner om honom! Det blev på min och P:s bröllopsdag, vilket ändå kändes speciellt på något vis. För två år sedan denhär dagen var han så jätteglad. Så levande.

Ett plommonkärna är så pass liten att den kommer ut som vanlig när hon bajsar inget kommer att hända. Men jag förstår att ni blev rädda.