Är jag arbetsnarkoman?
Din beskrivning betyder inte nödvändigtvis en sak. Med ett intresse som råkar vara ens jobb behöver man inte vara arbetsnarkoman för att arbeta hårt och mycket. Så fråga dig i stället VARFÖR du jobbar som du gör. Är det för att du tycker om det du gör... eller är det för att du inte tycker om att inte göra det. Vad känns mest värt, att du är nöjd med det du gjort eller att andra är nöjd med det du gjort. Känns det svårt att säga stopp när du är trött eller sjuk.
Vem är DU i dina egna ögon? Är du värd lika mycket utan ständiga resultat att visa upp?
Jag intalade mig länge att jag bara var en "arbetsmyra" medan mina kollegor till slut övertalade mig att träffa någon professionell och åtminstone höra ett utlåtande därifrån. Hon nämnde inte ens 'riskgrupp' eller 'på gränsen'... så där blev jag kvar.
Jag hade kunnat borstat bort hennes utlåtande som ännu ett "det där är inte jag" (även om det varit lite svårare). Det som övertygade mig var det jag kände när jag gick därifrån. Jag oroade mig inte över alla negativa effekter som jag fått sagt att jag borde oroa mig över. Det jag oroade mig över var att min chef kanske skulle bli försiktigare vid tilldelning av uppgifter när hon fick veta det här... och att hon sagt att arbetsnarkomanen sällan är effektivast.