Intimkirurgi

Är det dumt att genomgå intimkirurgi mellan två graviditeter? Jag har ett så fruktansvärt fult underliv. För 10 år sedan var jag på remiss hos läkare (landstinget) men då var det förknippat med så många risker att operera någonting. Kanske är det mindre riskfyllt nu eftersom det blivit mycket vanligare sedan dess och metoderna kanske har förfinats?

Jag lider mycket av hur underlivet ser ut och känner mig inte bekväm i sexlivet. Min man tycker att jag duger som jag är och vet om hela situationen, jag vill inte operera mig för hans skull på det sättet, jag vill operera för att trivas med mig själv och våga låta t.ex. min make se hur jag ser ut utan att jag behöver vara drängfull. Avskydde hur underlivet ser ut låååångt före sexdebuten så givetvis handlar det inte bra om sex. Det är även obekvämt och skaver, mest gör det ont under sex men även med kläder på eller om jag cyklar.

Har mått dåligt av hur jag ser ut i underlivet i 20 års tid så det är som sagt inget jag kommit på pga all massmedial uppmärksamhet om hur ett underliv "ska" se ut.

Någon som har erfarenheter av intimkirurgi och som sedan fött barn (vaginalt)? Eller är gravid? Kanske främst förminskning av inre blygdläpparna - eller omformning om det är möjligt.

Har även massor av djupa åderbråck (tror jag att det är) och har sedan jag blev gravid blivit om möjligt ännu fulare, buckligare och gråare. Jag är så ledsen över detta.

Har stor skräck at behöva visa upp underlivet för läkare eller någon vem som helst.

Jag vet att alla ser olika ut och jag behöver inget stöd i att det är så sorgligt i att kvinnor skall känna såhär, det är snällt tänkt av er som tänker så, men onödigt i mitt fall.

Borde jag vänta med ev operation tills allt barnafödande är klart? Förstörs ett "tillrättat" underliv av en vaginal förlossning?

Ni som har genomgått intimkirurgi får gärna berätta hur det kändes efteråt, varför ni gjorde det och om ni är nöjda, och vart man skall vända sig för hjälp.