Tråden för oss som har barn med bla. ADHD (10)

W har nu börjat med Concerta,och jag jublar för mig själv när jag tycker mig märka att den faktiskt hjälper!! han är "lugnare" här hemma,alltså inte som en zombie som jag såg framför mig innan vi börjat utan lugnare till humöret och inte lika "uppjagad" som förut...Det är lättare att prata med honom och man får inte ett ilsket svar så fort man säger något som inte riktigt passar.
Från skolan har jag ännu inte hört något,men han har själv berättat att killen i klassen som han bråkat med förut har gett sig på honom MEN han har INTE gjort något tillbaka och INTE fått något jättestort raseriutbrott som följd....Det är bara så skönt att höra!
Dessutom,så har han slutat bita på sina kläder! Han har under flera års tid tuggat sönder vartenda plagg han haft på sig ,och idag var det han själv som sa att " har du märkt att jag inte biter på kläderna längre?
Det hade jag inte tänkt på men det stämmer ju, hoppas bara att det håller i sig då jag är så less på att ständigt slänga trasiga tshirts...
Enda nackdelen är att han äter ännu mindre än förut,och han är ju redan smal och behöver äta MER ,nu äter han istället MINDRE...
Läkaren sa att om han går ner i vikt så får han sluta med medicinen,men det borde ju gå att lösa ?
Att tvinga honom att äta går ju inte men man borde kunna få träffa en dietist och göra upp en "plan" för vad han ska äta osv....? Någon som har erfarenhet ?
EVK imorgon,gruvar mig redan men det ska nog gå .....Har ingen aning om vad det kommer att handla om,har haft mejl kontakt med en ur personalen på skolan och hon skrev bara " Vi ses imorgon i "det andra ärendet"!??! Hon kan inte ens SKRIVA vad det gäller......Bad att de skulle ringa upp mig men ingen har ringt.Nåja,det går ju knappast bättre för att jag oroar mig,bara att bita ihop och gå dit...

leeena: min son äter med concerta, han har gjort det sen januari 2008.
Det är ett ständigt jagande med vikten. Vi måste äta regelbundna tider, mycket fett i maten osv. Min son var med smal sen innan.
Vi fick dessa råden då aptitförlusten var stor:

- äta mindre måltider men oftare.

- extra fett i maten. Köp den där flytande "smör & rapsolja". Den har vi på princip allt och den är lätt att dosera ut tillskillnad från tex smör el. bregott.

-feta produkter. Röd mjölk, gärna grädde där det är möjligt. Bregott på smörgåsen och liknande.

- Ge upp det med att barnet ska äta vad som serveras. Vi skippade det helt en period. Han fick välja vad han ville äta för bättre att han åt vad han ville än att han inte åt alls. Han åt massor med våfflor och pannkakor ett tag. Gröt tycker han om så det var ofta.

-gör maten till nåt kul, belöna efteråt. Vi belönade med glass till efterätt och försökte inte att göra en konflikt om maten utan lockade med glass eller göra nåt kul. Han köpte det...

Vi hade dessa problem med aptitförlust i ca 1/2 år sen var det som innan igen. Men fortfarande är vikten ett problem. Concerta ökar kroppens förbränning och det är svårt att få honom upp i vikt. Så fortfarande är det extra fett i maten som gäller trots att han äter numer stora portioner. Men jag tycker att det är värt det. Han mår så mycket bättre av den att jag hellre kämpar med hans vikt än hans humör.

Jag är så jävla ledsen. Frodo stack ute nu igen. Vi var på gården och skulle gå till affären. Då sticker han och springer mot bussen som står på hållplatsen och han ska smita på den. Jag jagar efter honom och skriker allt vad jag kan på honom flera gånger. Tillslut stannar han vid bussdörrarna helt vansinnig och jag kan ta tag i honom. Tänk om han smitit på. Han blir bara värre och värre med sina rymningar, vågar mer och mer. Man kan inte ha honom någonstans längre, inte ens under uppsikt på gården Så chockad och ledsen efter denna eftermiddagen... sist han rymde upp på bussen var det i riktning hem. Nu var det i riktning bort... han kunde ju åkt vart som helst.

Ludenben: Fy vad otäckt:( Svårt med att hjälpa dig med lösning på problemet! Inte lätt att ha sele på ett så stort barn:(
Kramar till dig!!!!!!!!

pcalma: tack för kramarna, det behövs verkligen. Nä, det är ju inte lätt att ha sele på stort barn. Ett flexi rullkoppel (som vi har till katten) skulle vara alldeles utmärkt. Men det har man ju liksom inte på barnet... de selar som är avsedda för barn är ju för små barn så trött på denna situationen... brukar känna mig ganska stark annars och finna mig i situationen som mamma till ett barn med funktionshinder. Men idag känns inte det alls roligt... önskar att vår familj var som alla andra

Trollet Ludenben skrev 2009-10-07 18:03:47 följande:

Trollet Ludenben skrev 2009-10-07 19:00:23 följande:

Trollet Ludenben skrev 2009-10-07 18:03:47 följande: