För tidigt född?

min första pojke föddes i v29. han vägde 1695 och var 40 cm lång.
har en berättelse om detta i min blogg.
kan än i dag tycka att detta är jobbigt och tror inte jag helt bearbetat alla känslor som man hade på den tiden , det har gått 4 år den 30:e augusti.....

vi åkte hem med neovård i hemmet, då han fortfarande sondmatades, och hade besöksförbud! farmor farfar, mormor o morfar fick typ komma en ggn första veckorna, och då inte ens röra honom....
att handla i affär, var helt uteslutet i början, jag gick in själv, hn var kvar med Leon i bilen....detta var ju vad vi blivit tillsagda...

denna gången fick jag helt normalt och hade hala släkten väntades ute i väntrummet , så dom fick träffa oss direkt efter fl....det var underbart att kunna dela med sig, önskar ju man hade sluppit och vara som en vakt över Leon också när han föddes, men inser ju att det var för hans eget bästa.

jag hade min pojk i min säng de första månaderna...blev för jobbigt med all sondmatning o så att lyfta i och ur sängen hela tiden, samtiigt märktes det på honom att han behövde närheten....

mills:
ja jag var helt säker på att jag skulle få tidigt igen. fick heller inget svar på varför det blev som det blev första ggn.
denna ggn stoppade jag värkar i v26 och v29...hade sen massa sd och så ända tills det var dags, tro det eller ej, han föddes på bf+2.....ingen hade trott det!!!

tror jag har nåt som jag hört kallas "lättretlig livmoder", då får man massa värkar och sd, som inte påverkar tappen alls, men som ändå kan vara väldigt länge och göra riktigtont (och vara extremt regelbundna, mina kom alltid med 3 min mellanrum i flera timmar i sträck)

ja jag tror det, iaf ett tag framåt....prematurerna blir ju ofta i mer behov också av att vara nära....

ja, jag var ju inte så himla tidig heller, v29, men han var rätt stor, 1695 gr...
men denna gång var det fantastiskt att få uppleva ett "normalt" sätt att få barn..

ja, vi stannade 5 veckor på neo, och hade vård i hemmet i 2 veckor till efter det...det blev så att man til slut kände sig hemma där....grät tom en skvätt på väg ner för hissen....konstigt, men så kände jag faktiskt...konstigt va fort man anpassar sig.
nu när jag ser filmen min mamma spelade in på sjukhuset på mig när jag byter blöja på Leon och sondmatar honom, fattar jag inte hur det kunde se så naturligt ut, som om jag aldrig gjort nåt annat än vårdat ett prematur barn liksom....

ja, exakt så kändes det...somom man knappt vågade ta i barnet utan att be om lov...
det blev ju bättre de sista 2 veckorna, då hade vi ju honom på rummet hela dagarna och nätterna, var bara på ronden som vi lämnade in honom i ett rum med de andra barnen....då kunde man liksom slappna av lite mer och känna att man faktiskt blivit mamma....
och, sonden var man ju så van vid att jag iaf var rädd att han inte skulle få i sig tillräckligt då man var van att bara "trycka" ner det han skulle ha liksom....

cicci28:
läste att du legat på KSS, det gjorde vi också....hur hade ni det där?? hur upfattade du personalen o så??
jag tyckte det var ok på neo, men inne på BB, första veckan var dom fruktansvärda mot mig.....usch vilka minnen alltså!!

det där med ammningen håller ja med er om, vilken hysteri alltså...jag var tvungen o använda en nässpray som gjorde attd et rann till varje ggn jag skulle pumpa....skitjobbigt. och att varje matning tog 1 1/2 timma, ammning-flaska-sond, sen var det ju bara 1 timma tills han skulle ha mat igen ju...
men pojken var rätt duktig och fortsatte amma i sammanlagt 4 månader, hade han inte velat själv så hade jag lagt ner helt. Nu med min andra son funkade det bara i 2 veckor, sen blev det flaskan...

nej jag hade birgitta som kom hem till oss, henne gillade vi jättemkt, sen var det dom som var mindre bra...
vad kom det sig att ni va så länge på BB, oss kastade dom nästan bokstavligt talat ut, fast det inte fanns plats inne på neo och vi fick dela rummet med en annan familj och dra in vår säng på dagavdelningen på nätterna.....

jaha, ja vi hade cornelia som kontatperson, men hade ju mkt mer kontakt med birgitta....hon var lite speciell men tyckte ändå om henne...

nu är det ju ett par år sen så vi kan ha stött på olika folk ju...
vi gav ju nan till prematurer tills han "skulle varit född", sen övergick vi till semper för små barn, tyckte den var mkt bättre, han hade även mkt problem med magen pga järntillskottet han fick, så vi var tvugna o köpa "den där dyra sempervällingen mot hårda magar på apoteket" (glömt va den hette) fy tusan, han drack nästan 3 såna paket i veckan och de kostade nästa 100 lapen st....då önskade man att man kunde amma istället för att slippa de utgifterna...

Leon spydde också väldigt mkt, varje ggn han ätit och det gjorde han rätt länge...är han 4 mån korr ålder eller sen han föddes?? vi fick vara väldigt nog ed att rapa honom, ofta mer än en ggn medans han åt, det hjälpte lite o han spydde inte lika mkt då som innan iaf...

jaha, har också hört att messmör e bra...blir ju mkt billigare också än de på apoteket....
va skönt att ni fått sova, det kan man behöva efter att haft ett prem. barn...det är ju inte direkt som att få en liten på vanligt sätt ju...
jag började nog inte med semp 2 föränn han var 4 mån korr ålder, alltså han skulle vart född 7 nov, så vi gav honom det först i mars....visste inte att man kunde börja tidigare, jag väntade med allt liksom tills han "skulle varit si o så gammal"....men d e ju sköt om man slipper räkna om hela tiden...