Kogänget
Ååååå vad bra Nitis!! Jag har ju saknat er tjejjer!! Enda sättet att för mig hålla er samlade!
Ååååå vad bra Nitis!! Jag har ju saknat er tjejjer!! Enda sättet att för mig hålla er samlade!
Har alla semester, eller?
Vilket datum är det som ni ska träffas? Om det skulle funka så kommer jag..(typ inte jobbar eller så..)
Vill ta en med er tjejjer!!!
Nu har vi en ny utmaning (scrap), så in och rösta med er! (min är nr 4)
www.familjeliv.se/Forum-11-240/m45883269.html
Usch vad jobbigt Darling!! Jag har ibland samma känsla vad gäller min man, men jag tror min syrras karl tar priset!!! Han är den tystaste av alla männsikor, snackar bara när han har fått lite i sig...
Fast mina föräldrar är ju guld på ett sätt, och det tycker mannen åxå, och det är att de alltid vill ha Philip!! fast mamma är dålig med sina njurar..Jag vet att han tycker det är tråkigt där...
Jag tror det blir värre om man tvingar dem...fast jag tycker också att det sårar, allrahelst om man själv har en bra relation till sina föräldrar.
Som Svantes föräldrar, de är skilda, pappan är omgift(i våras), och vi har träffat honom 2! ggr i år, innan han träffade sin nuvarnade fru så ställde han upp som barnvakt, tyckte det var kul och han och Philip hade en underbar relation, nu pratar Philip aldrig om honom! Nya frun tycker det är jobbigt med barn, de är så högljudda!!! och hon får migrän!(hon har egna barnbarn, vet ej om de träffar dem oftare...)
Svantes mamma är dålig, och han har alltid haft en ganska kall relation till henne, tror hon har fått lite dåligt samvete eftersom hon har betalat vår resa...Men hon är guld tycker jag, jätterar, men är rädd att vara till besvär, och jag är av den åsikten att man tar hand om sina föräldrar när de behöver en....
Oj, nu känns det som jag tog över Darling, men det jag ville ha sagt är nog att många män/respektive känner så här...känns som om jag har hört det förr!
Nu har vi det bra! Igen! Jag har kommit på att han förmodligen har depressioner med jämna mellanrum, och när man har det så är det ju de närmaste man tar avstånd ifrån...Denna gång tog det bara ca 1½ månad, sen var det bra igen och han planerar för framtiden...Något som jag har liiite svårt för, men å andra sidan så har jag sagt åt honom vad jag tror och att jag kommer att skicka honom till en psykolog nästa gång!!!
Darling: Skönt att ni kan prata med varandra, det är ju ändå det viktigaste!! Och man måste ju respektera varandras åsikter och inte "pracka" på den andre sina egna!!!
Jobbar natt....kommer inte..
Oj vad jobbigt ni har det med era fyraåringar!!!
Jag väntar fortfarande på trotset, det var lite, lite där vid tre, nu märker jag åxå bara lite, lite, men inget mega som man suckar över...Får säkert en stökig tonåring istället *suck*
Stackars kisse!!! Jag jobbade ju ett tag hos en veterinär, så jag har tömt en del bölder i mina dar!! Luktar inte gott!!!
Chipnummret kan veterinären ta fram, de scannar bara...