Skulle du snagga din dotter?

Jag fick mitt långa, blonda hår snaggat när jag var 7, efter låååång tids tjat! Ångrade mig aldrig! Det växer ju ut!

och jag tycker tvärt om, att väldigt många kvinnor passar i just snaggat då det ofta framhäver ansiktets kvinnliga former.

Har sett otroligt många som sett otroligt mycket kvinnligare ut i sitt snaggade hår än när de hade mer hår.
Det framhäver den naturliga skönhet de har i grunden på något vis.

Oj vad du skriver klurigt. Om ingen följer könsrollerna så har vi ju inga problem. Men om majoriteten följer könsrollerna så får vi problem med jämställdheten. Och det är ju ett problem på samhällsnivå och inte på individnivå.

Långt hår och rosa kläder på småpojkar (det är ju där könsrollerna grundläggs) är inte särskilt vanligt. Det är inte min erfarenhet. Inte i närheten av någon majoritet.

Låter vettigt... Men jag håller ändå inte med. Alla har vi inte samma smak och tycke.

Visst, det är underbart med naturlig skönhet och visa sig som man är. Men ändå så... Näe... Ingenting för mig.
Så länge jag ansvarar för mina barns frisyrer så blir de ingen snaggning för dottern eller några långa lockar för en ev framtida pojke.

ja, självklart. sönerna med.

Nej det skulle jag inte.

Min anledning är att jag själv som 8-åring tjatade till mig en modern hockey-frilla (det var 80-tal..) och mitt midjelånga hår rök. Jag brukade ALDRIG tjata om saker, men nu gjorde jag det och mot alla odds så gav mamma sig. TYvärr ångrade jag sedan det rätt omgående, och fick ångra det i säkert 5-6 år efter det, eftersom mitt hår aldrig blev som innan, och jag än idag inte har lyckats få tillbaka det fina hår jag hade då..

En tonåring som själv går och klipper sig och som kan ta ett "estetiskt beslut" på ett annat sätt hade jag däremot inte motsatt mig.

absolut inte!

Fast nu syftade jag på vuxna.

Jag har senaste året sett allt fler vuxna och tonåriga män/killar i längre hår och rosa klädesplagg eller rosa detaljer på sina kläder utan att det stört ut deras "maskulinitet" och då bor jag i en liten håla på landet...

Jag har inget emot könsrollerna i den bemärkelse att det finns rent ytligt.
De har en viss historisk charm i mina ögon.
Jag tror inte lösningen ligger i att man ska gå emot rollerna av ren princip eller att man ska behöva sätta in lagar om mer påtvingad delad föräldraledighet o.s.v.
Problemet bottnar enligt mig i folks tendens av att klaga på allt.

Klimatet är inte tillräckligt öppet för avvikningar i könsrollerna och jag tror att det beror på skällsord och gnäll.
Någon ser ut som en bög/flata, karln är en toffel om han stannar hemma istället för att gå ut på krogen och kvinnan en surkärring o.s.v.

Om folk bara kunde sluta  klaga  och bry sig så  mycket om hur andra väljer att vara (klä sig o.s.v.) och på det viset understryka att de egentligen tycker att man _ska_ följa könsrollsnormen (trots att de säger att de vill motarbeta könsrollerna) så skulle klimatet bli allt mer tillåtande och därmed skulle allt fler våga bara vara istället för att medvetet välja att följa eller gå emot.

Låt folk få bara vara, sluta anmärka på allt och lägg energin på att bara vara istället, det är min melodi!

Applåder!

Snaggat hår tycker jag kan vara snyggt på män som börjat bli flintskalliga annars tycker jag det ser fotboll hulliganigt engelskt ut! Samma anledning som att jag inte vill att hon tatuerar sig eller pierca sig före hennes eller min sons 18 års dag. Varför se ut som man vill slå ner folk i onödan? & nej, jag har inte gammal modigt tänkande men samhället har det.