Vi som har svårt att bli gravida i Västerås - 12:e tråden

Är ni där kära medsystrar!?

Hoppas alla hittar till vår nya tråd. Nästa gång om 3 månader får någon annan ta över stafettpinnen.

Jag är hemma igen efter semestertrippen till Lettland. Har påbörjat renovering av min farmors hus tillsammans med min man och mina föräldrar. Huset ligger så fint 200 m från havet, Rigabukten. Vi har haft det bra men skönt att vara hemma igen!

Fortfarande gravid, det är så underbart! Nu är det v. 6+3, är man i vecka 6 eller 7 då? Förra veckan kände jag att det drog i livmodern och brösten är ömma. Sedan i söndags mår jag illa på förmiddagrna. Det var skönt att få känna det, då är nog allt som det ska. Sist när det blev missfall i v7 kände jag inga symptom. Har fortsatt med progesteronet. Frågade läkaren om jag fick det och det var ok även om det inte finns bevis att det hjälper mot missfall men det känns bäst så om nåt skulle hända. Tog 2 st per dygn förra veckan men så började dem ta slut så nu har jag tagit en till natten. Känns som den gör mest nytta som inte rinner ut eftersom man ligger ner. Ska hämta ut fler snart. Ska försöka få tag på någon på ferten om ultraljudstid och svarar ingen så ska jag ringa Kvinnoläkarna och försöka få tid där så snart som mäjligt. Typiskt att det är sommarstängt igen!

Hur är läget med er andra?

Hittat hit.. 
Har faktiskt fått en egen mens nu här i dagarna och det hör inte till vanligheterna. Så då har jag haft en egen ägglossning men vi missade den.. Och eftersom jag fick mensen så har jag ingen cysta och det är jätte skönt.

Rammisen: Om du är i v. 6+3 så är du i v.7. Ta hand om den lill*.

Jag kommer att hålla fast vid er ett tag till. Ni har ju varit min räddningsplanka så länge nu!

Rammisen: jag håller med godisråttan där, men bm räknar 6+3 och säger inget om v 7. Min bm sa det till mig sist att "du säger ju inte att du är på ditt 31a år, eller hur? Du säger att du är 30 år!" Det har hon ju rätt i, men jag säger ändå att jag är i v 14 nu, även om det då är 13+1.

Skönt att höra att du har känningar Rammisen, då är nog allt som det ska!
Vi ska börja med spray i mitten på augusti och det blir vårt första ivf-försök.

Nu ni blev det guldstjärna till sjukvården! Jag fick en tid för vul nästa vecka ons. Ferten har ju sommarstängt, åter 17 aug men fick prata med en på Kvinnoklinkiken som gav mig en tid utan knussel och båg. Dessutom hade jag tur som fick en återbudstid till dr J. Nästa ons är det v8+0, det blir alldeles lagom.

Godisråttan: Vad skönt att kroppen verkar vara redo för nya tag. Vad händer nu för er?

Anna76: Laddar du för första ivf:en? Har ni varit på info? Hur är din story fram tills nu? Jag minns att jag hoppades så att det skulle lösa sig på egen hand innan ivf:en men när vi väl började var jag väldigt fokuserad, såg till att ta det lugnt och räknade med biverkningar som aldrig kom. Första sprutan var jag nervös för men det gick jättebra. Sen åkte jag och köpa en stor bukett blommor som peppning!

Rammisen: Ja det är skönt att kroppen "sköter" sig... Vi har ju ett IVF kvar så det blir till att ringa ferten när dom öppnar  å börja om igen.

Kul med en ny tråd, den är så värdefull! (Fast jag vet inte om jag hör hemma här längre, men jag kan inte riktigt släppa den heller...)

Rammisen: Underbart med lite känningar och att du fått läkartid nu! 8+0 är ju supersäkert, då syns allt och man behöver inte oroa sig för att komma för tidigt. Inom sjukvården räknar man bara fulla graviditetsveckor, så v 6+3 är vecka 6 för dem. Men många gravida säger ändå att de är i sjunde veckan eller vecka sju, troligen för att det känns som att man kommit lite längre då.

Anna76: Välkommen till tråden! Tror att jag känner igen dig, messar privat istället.

Godisråttan: Det är ju inte säkert att du ägglossat, mens kan man få ändå när slemhinnan blöds ut. Så var inte ledsen för att ni missat. Det är ju jättebra att kroppen blöder av sig själv ibland, då mår man bättre och minskar ju risken för cystor eller annat dumt.

Ja, vi var på info redan förra våren och sen kom vi inte till skott. Det kändes inte rätt då, så vi pausade ett tag. Nu i vår bestämde vi oss för att köra på ivf och vi var på planering hos dr J i juni. Jag har fått alla recepten och ska börja nedregleringen den 15 aug. Räknar med massa biverkningar bara ifall att... Hoppas att de inte blir så illa. Jag vet inte de exakta datumen för resten av behandlingen, men jag antar att jag kommer bli varse. Ska ringa ferten när de öppnar för att boka tid för injektionstekniken och sen rullar det på!
Det känns både spännande och nervöst för man vet ju inte riktigt var man hamnar i slutänden.

Anna76: Härligt att få sätta igång. Det där med exakta datum kanske ändå inte är nödvändigt att hänga upp sig på. För de flesta går det ju smidigt och enligt plan, men inte alla (inte för mig) och då kan de där datumen bara bli ett gissel istället. Jag gick igenom första ivf'n april-maj. Behandlingen med sprutor skulle ju ta 10 dagar, men för mig tog den 3 veckor. Det viktiga är att komma fram till rätt läge, inte hur fort det går.. har jag insett efteråt, men då var jag deprimerad mest hela tiden när inget hände.
Jag hoppas att det kommer gå bra för er, det gjorde det (kors i taket) för oss den gången. Nu är jag i v 14 och fattar fortfarande inte att det är sant. Men, den här tråden har varit mitt största stöd under nästan två år, så jag kan inte riktigt släppa taget.

Har varit på vul idag och är världens lyckligaste ihop med min man! Vi fick se liten som var 16 mm stor och hjärtat slog. Helt fantastiskt! Dr J gratulerade och såg väldigt nöjd ut. Nu blir det barn till 98% trodde han, BF 8 mars 2010. Var vädigt nervös innan, kändes som domedagen men det blev spännande som vi trodde.
Vart skriver ni andra som plusat? Måste nog starta en Vås-vinter/vårbebistråd...

Massor med lycka till alla ni som kämpar och skynda efter! Min historia på 3 års väntan/längtan/kämpande är nu ännu ett bevis på att det fantastiska händer en vacker dag. Kram och tack för allt ert underbara stöd!