Jag är på jakt efter riktigt dårdrypande, sorgliga böcker i stil med "pojken som kallades det" och "säg det inte till någon". Ju mer tragiska, desto bättre för jag älskar såna böcker sjukt nog. Helst ska det finnas någon slags sann historia i botten men det är inget måste.
Spelar ingen roll om det är tunga romaner eller lättläsa ungdomsböcker, allt är av intresse. Kan handla om vadsomhelst.
Så gott folk, har ni några tips på något riktigt hemskt??
Innan döden kom. Kommer inte ihåg vad författarinnan heter, men det är hon som skriver om Linley och Havers.
Boken handlar om tre barn som sviks och behandlas illa av typ alla. Framför allt handlar det om mellanbrodern som hela tiden försöker lösa andras och sina egna problem, men hela tiden lyckas göra allt värre. Jag blev nästan illamående av boken.
(Nu kom jag på det! Elizabeth George heter hon ju!)
Som någon annan tipsat om redan:
Äcklig - Constance Briscoe
Man blir otroligt imponerad av hennes styrka mitt i den fruktansvärt känslokalla uppväxten hon hade.
Har någon tipsat om Snälla Pappa, nej? Stuart Howarth har skrivit den och jag läser den nu. Men hur elaka och onda kan människor få lov att bli?
Mycket sorgligt och mycket tragiskt.
Innan denna boken läste jag "Raskens" av Vilhelm Moberg. Jag gissar att det inte är det ni efterlyser men tragisk är verkligen rätta ordet. Vilket eländigt liv alltså.
Blackbird och uppföljaren Som stilla vatten av Jennifer Lauck rekomenderas!
Hemskaste boken nånsin: Rosario är död
Skadad, av Cathy Glass. Någon kanske redan tipsat om den?
Handlar om en åttaårig flicka som bor i fosterhem, hon har avklarat hur många som helst på bara några månader. Flickan är scitzofren och skär sig själv. Den är verklighetsbaserad också, usch!
Kort kjol av Christina Wahldén, definitivt. Jag ha läst den ett flertal gånger och den är fortfarande lika bra.
Handling: "Äntligen sommarlov! Myran och hennes klasskompisar från första ring har bestämt sig för att fira. Det blir en ganska blöt kväll och Myran följer med två klasskompisar hem på efterfest, två killar. Det är inget särskilt med det, de är ju kompisar...
Festen urartar och killarna våldtar Myran, iskallt och mycket grymt. Men det svåra har bara börjat- sedan kommer rädslan, polisförhören, rättegången.
Hur ska hon kunna leva vidare som vanligt? Och komma tillbaka till skolan där alla vet vad som har hänt..."
Åh, nu kom jag på en riktigt sorglig bok.
"Jag är kvar hos er" av Peter Pohl. Fy faaaan så jag grät! Det finns en jättevacker dikt i den boken, och ett stycke som jag speciellt fastnade för har jag skrivit upp i min diktbok 