Varför blir man bitter?

Jag tror att man blir bitter om man inte kan försonas med sitt öde, vad det nu än är som tenderar att göra en bitter. Det är ok att vara fast i det jobbiga ett tag men sedan måste man på något sätt, antingen på egen hand eller med proffesionell hjälp, komma vidare för att inte fastna i en offerroll och identifiera sig med den.

Själv kämpar jag och maken med ofrivillig barnlöshet och det har inte varit en dans på rosor, men vi har lyckats vända det negativa till en stor erfarenhet som gör oss mer ödmjuka och förhoppningsvis till ännu bättre föräldrar om vi får möjliheten att adoptera ett barn. Dessutom har vi blivit varse vilka fantastiska vänner vi har, det har blivit många långa samtal med dem. Samtal som vi kanske aldrig hade haft på samma sätt om vi gått igenom det vi gjort de senaste åren...