Är du familjehem?

Svarar lite snabbt osamanhängande.


Är inte aktiv men är familjehem.
Först vill jag säga: Ni har massa kärlek att ge barnet MEN har ni massa kärlek, tolerans och acceptans mot föräldrarna? Klarar ni av att bemöta föräldrarna med 100% respekt och öppna erat hem för barnets nätverk?
Det är det viktigaste för man jobbar inte bara med barnet utan med hela ryggsäcken och biosläkt.

Jag gick pride med min dåvarande sambo.
10v utbildning av en socialsekreterare och en familjehemsmamma med lång erfarenhet.
Och den utbilningen inkluderade 2 djuputredningar.
En mitt i kursen och en när kursen var avslutad plus 1 hembesök där barnen och anhöriga till familjen vart djupinterjuvade.
Sen tog det ca 3v för att få beslutet om vi var godkända eller inte.
När utb var klar och vi hade våra diplom och utredningen så lämnades allt in till kommunerna i vårt län.
Vi valde samma län man kunde även välja sin kommun eller hela landet.
Sen väntar man.
När det finns ett barn som verkar matcha så kontaktar kommunen oss och gör en egen utredning med hembesök.
2 sekreterare kommer och kollar hemmet, sen får mannen gå med ena och kvinnan med den andra för en djupinterjuv. utifrån det så beslutas om familjen är rätt.

En så kallad uppväxtplacering ombeslutas var 6e månad (iaf i vårt fall) och man ska alltid alltid jobba för att barnet ska hem, och så kan det bli. (vilket är det bästa, fosterbarn är bara till låns.)
Man får inte föräldra pening för barnet utan man får en arvodesdel (lön) och en omkostnadsersättning (vad barnet "kostar").
Utöver får man reseersättning till umgängen osv som man ansöker om i efterskott med kvitton så klart.

Soc erbjuder samtalsgrupper och man har alltid barnets handläggare att vända sig till, inga frågor och funderingar är korkade utan bättre att kontakta handläggaren om man funderar över något.
Man kan även få en psykolog i de värsta placeringarna, men kommunerna är ganska dåliga på att vårda familjehemmens ork så man måste vara väldigt självkänande och stabil i sig själv.

Jag valde att vid alla placeringar att vara hemma, det pga att vi haft endast grav problematik hos placeringarna.
Vilket man får räkna med att barnen kan ha.
Dels genetiskt dels pga missbruk under graviditeten och i vårt fall även pga att barnen fått droger.

Man har alltid rätt att önska ålder MEN inte säkert ni anses lämplig för den ålder ni önskar.

Tror jag missar ngt men skriver i hasten

Jag vill iaf än en gång påpeka att tänk på att barnet är bara en del av uppdraget.
Det är ett jobb (uppdrag) ni ska utföra och i det jobbet ingår föräldrar, syskon, far och mor föräldrar, släkt och vänner.
Även soc m.m
Ni öppnar ert hem för okända människor som kan ha gjort de hemskaste sakerna mot barnen men ni får inte dömma utan ska bemöta dessa med respekt.
Ni kan bli hotade, trakaserade osv.

Många tror att man gör en välgärning att bli familjehem och glömmer baksidan av det.

lägger också till:
Ni ska stötta föräldrarna i sin föräldra roll.
När det är umgänge så ska ni backa, och låta föräldrarna vara föräldrar.
Kommer barnet till er så ska ni pucha barnet att ta kontakt med föräldern.

Umgängen är ett helvete för barnet men även för familjehemmet.
Kaos innan, kaos efter.

Det är ingen dans på rosor, det är ett skit jobb som är underbetalt men när barnet ler på kvällen och man får den goaste kramen ever det är då man får lönen för allt.

Bara för en förälder är olämplig på bb så betyder det inte att föräldern är olämplig när barnet är 5 år eller 10 år eller...
Statistiskt sett kan jag inte svara på det men alla har möjlighet att ändra sitt levende och beteende.

Personliga åsikter utvecklar en som människa så gå inte in i försvarsposition med taggarna utåt när du får en sådan TS.
För tro mig i familjehemsvärlden kommer du få sånna titt som tätt när du minst anar det.