Om man tänker på att det är svårt att som vuxen allätare få i sig tillräckligt med järn via vanlig mat (gör en kostregistrering och räkna på det så syns det) så är det ännu svårare för barn som är för små för t ex blodpudding.
Lite avklippt inlägg märker jag:
Jag har tyckt att berikad gröt och välling varit jättebra så länge barnen varit små och inte kommit upp i tillräckligt stora mängder av de järnrika livsmedlen som krävs för att täcka behovet. Men det där ser olika ut för olika barn.
Min minsta är två och jag är jätteglad över att hon fortfarande dricker välling eftersom hon är lite periodare med vad av den vanliga maten som går ner.
Burkmat pga järn har jag inte hört någon som har gett, det är nog mer av praktiska skäl. ;)
Det beror delvis på att kroppen har svårare att tillgodogöra sig järn från vegetabiliska källor. Järn från köttprodukter är lättare för kroppen att ta upp.
Sedan är det som jag skrev svårt att komma upp i de mängder som krävs.
Broccoli tex innehåller 0,7 mg järn/100 g. Som exempel tar jag rekommendationen för barn mellan 6 mån och 5 år vilket är 8 mg järn om dagen. Det betyder att om den enda järnkällan är broccoli så krävs det lite drygt ett kilo (försiktigt tillagat så näringsförlusten vid tillagning blir minimal) för att tillgodose dagsbehovet. (Självklart äter barnet annat med järn också under dagen men broccoli brukar nämnas som en grönsak med högt järninnehåll så jag tyckte det var ett bra exempel).
Leverpastej innehåller rätt mycket järn, mellan 5 mg och 8 mg /100 g, dvs 10 gånger så mycket som broccoli, men man käkar knappast 100 g leverpastej utan snarare kanske 15 g per macka.
För förskolebarn som äter riktiga portioner av det mesta, och dessutom äter blodpudding någongång i månaden brukar det vara lugnt. Däremot de mindre barnen "i vällingålder" som har börjat med mat men inte äter riktiga portioner av järnrika livsmedel (typ 6 mån-1,5 år beroende på aptit, lust till nya smaker osv) tror jag har svårt att komma upp i tillräcklig mängd utan berikning.
Kalcium som du nämner minskar järnupptaget och c-vitamin ökar det. Men den stora boven är mängden i livsmedlet jämfört med hur mycket av livsmedlet man faktiskt äter.
Beroende på hur mycket av de olika ingredienserna som ingår i gröten du beskriver i ts så tror jag att den till och med kan bli bättre med avseende på järnvärde än Sempervällingen, förutsatt att barnet äter tillräcklig mängd. Du får helt enkelt räkna lite på det om du vill vara på säkra sidan.;)
Enligt livsmedelsverkets
Pumpafrön 15 mg
Solrosfrön 6,8 mg
Sesamfrö 7,8 mg
Bovete 3,8 mg
Havregryn 5,3 mg
Som jämförelse: I en portion (200g) Sempervälling (ngn fullkornsvariant) finns 2,4 mg järn. Det två gånger per dag täcker hälften av behovet.
Förtydligande:
Enligt lsv:s tabeller, mg/100g.
Berikning kallas det när man tillsätter något för att öka näringsinnehållet. Det behöver inte betyda att det är dåliga råvaror.
Tex gröten i ts kan man säga är berikad med malna fröer som gör näringsvärdet bättre. Det betyder ju inte att havregrynen som var bas var dåliga på något sätt. :=)