Det beror delvis på att kroppen har svårare att tillgodogöra sig järn från vegetabiliska källor. Järn från köttprodukter är lättare för kroppen att ta upp.
Sedan är det som jag skrev svårt att komma upp i de mängder som krävs.
Broccoli tex innehåller 0,7 mg järn/100 g. Som exempel tar jag rekommendationen för barn mellan 6 mån och 5 år vilket är 8 mg järn om dagen. Det betyder att om den enda järnkällan är broccoli så krävs det lite drygt ett kilo (försiktigt tillagat så näringsförlusten vid tillagning blir minimal) för att tillgodose dagsbehovet. (Självklart äter barnet annat med järn också under dagen men broccoli brukar nämnas som en grönsak med högt järninnehåll så jag tyckte det var ett bra exempel).
Leverpastej innehåller rätt mycket järn, mellan 5 mg och 8 mg /100 g, dvs 10 gånger så mycket som broccoli, men man käkar knappast 100 g leverpastej utan snarare kanske 15 g per macka.
För förskolebarn som äter riktiga portioner av det mesta, och dessutom äter blodpudding någongång i månaden brukar det vara lugnt. Däremot de mindre barnen "i vällingålder" som har börjat med mat men inte äter riktiga portioner av järnrika livsmedel (typ 6 mån-1,5 år beroende på aptit, lust till nya smaker osv) tror jag har svårt att komma upp i tillräcklig mängd utan berikning.
Kalcium som du nämner minskar järnupptaget och c-vitamin ökar det. Men den stora boven är mängden i livsmedlet jämfört med hur mycket av livsmedlet man faktiskt äter.