Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 5

Tack snälla för länken angående ridterapi. Hittade som tur var ett i Skåne som jag kontaktat, hoppas nu på snabbt svar och att de tar emot fyraåringar...

Jag har tidigare sett Aspeflos hemsida via pedagogiskt perspektiv och även läst hennes artikel där. Verkar ha vettiga tankar. Är hon mer inspirerad av Floortime och Sonrise eller har hon en "egen" metod? Vad såg ni som den största vinsten med att få handledning av henne samt hur såg upplägget ut, träffades ni eller var det via telefon? Tack på förhand

När jag läser de olika rubrikerna så tycker jag det borde vara så självklart, ska beställa boken. Läser Bears bok nu samtidigt som Engaging Autism för att få lite större inblick.

Är fortfarande förvirrad, undrar ibland om det någonsin går över, angående vår dotters träning....

Vissa saker av habiliteringens ibt tycker jag går bra. KOm övningar går bra för där snurrar jag henne i luften eller blåser henne i nacken så det gillar hon och tar initiativ till själv Är säkert inte IBT då?

"Titta där" går också bra för jag lägger ut tidningar som hon älskar att bläddra i och då tittar hon där jag pekar. Däremot inte om jag använder spec.pedagogens bild på en solros...

Blev bekymrad när personalen på förskolan berättade om att E visar att hon vill att de ska sjunga I ett hus. Kul tyckte jag och att de då gör det många gånger. Men sen säger de stopp, E blir förtvivlad och förösker visa att hon vill att de ska sjunga igen och då säger de nej och sjunger något annat. Kan någon förklara varför? För mig är det att E tar initiativ, att hon kommunicera det tydligt vad hon vill och att det borde resultera i hur många I ett hus som helst?!! Eller har jag fel?

Skriver mer senare om fler tränings funderingar, lilla T har vaknat, dags för amning

Zelia, vill också gratulera! Visst är det fantastiskt med en bebis i familjen Vår E är dock inte speciellt intresserad av sin lillasyster, verkar knappt se henne... ännu.

När det gäller sången så är det i träningen som de har stoppat det. De har sjungit den många gånger men sen verkar de tycka att hon ska ta ett nej?? Hennes liv består av så många nej och frustrationer redan anser jag så jag tycker nog att hon ska få den kontrollen där, att hon ska få dem att sjunga den både 20 och 200 gånger... Måste nog ta upp det.

Har insett att jag är så orolig för att kritisera. Är lärare själv och det finns en kultur bland oss att föräldrar som kritiserar eller har för många åsikter är lite besvärliga, jag är nog rädd att uppfattas vara just besvärlig... Och sen är jag nog orolig att de ska missuppfatta, för jag uppskattar deras stora engagemang som de faktiskt har.

E:s nya övning för veckan var att hon, förutom att imitera och köra bilen, ska säga brum. Ser inte riktigt hennes motivation där??

De hade med sig en mikrofon och hon härmade när de hoade, måste vara ett bättre alternativ då hon gillade det. Måste väl se brummandet som ett förslag? Ibland kan jag tycka det är så färdiga mallar de går efter men jag försöker ändra dem sedan så de passar E.

De vill att hon härmar ljud nu och jag antar att det är för att hon sedan ska härma ord. Kanske inte helt fel men hon har pratat när hon var mindre och orden bör finnas där någonstanns. Jag kan känna att fokus måste ligga på samspel, att hon inser vitsen med kommunikation och att "kraven" där ökar succesivt.

Till exempel har jag uppmuntrat ögonkontakt när hon ber mig om något, försöker visa att ögonkontakt är och leder till något positivt och nu gör hon det mycket av sig själv Jag tänker mig att nästa steg är att uppmuntra ljud och gester och när hon använder bilder och sedan sätta krav på ljud när hon kan det för att få det hon vill ha. Men att det sker i sitt sammanhang och inte som lösryckt moment att öva på ett ljud. Fast de kanske kan kombineras?? Upplys mig gärna Och så ska hon härma och peka på näsan och räcka ut tungan.... varför just det?? Jag har inte fått henne till det och har ingen lust att prompta henne till det. Förklara gäran det också för mig... Tack!

Tack för ditt svar Anna! Svarar bara kort nu och återkommer senare. Känns så hoppfullt med alla dessa barn som får tillbaka sitt språk E har också haft ca 50 ord när hon var två som nu är borta när hon snart är fyra

Inspirerande att ni kombinerar ibt med kommunicerande samspel, berätta gärna mer. Får inte riktigt ihop det för jag tycker de utgår från olika förhållningssätt, att kommunicerande samspel är mer som Floortime och Sonrise?

Bara en snabb fråga angående bordsträning, där gör jag nog inte det förväntande (heller...) Om E visar intresse av att sitta där så gör vi det vid bordet, om hon vill sitta på golvet så försöker jag fånga hennes intresse där. Om hon håller på med något där som med sina tidningar så förösker jag hitta på något sätt att få in t.ex. imitation eller Titta där på det som hon håller på med. Säkert fel enligt IBT??

Jag försöker så mycket som möjligt få in träning i "verkliga livet", räknas det som träning?? Återkommer med fråga senare om hur man ska räkna timmarna... Till exempel så sa storasyster i bilen Gör så och knackade på rutan och E imiterade Mycvkert givande bilresa för oss alla

Fråga om hur man räknar antal timmar i träning. Jag har säkert frågat innan men behöver i så fall en repetition, jag skyller i så fall på "amningshjärna"

Habiliteringen är så luddiga när jag frågar vad som gäller. Först sa de 25 timmar på dagis och nu säger de 15 (och fem hemma). Vilket av det som gäller, för där har jag förstått att rekommendationerna är från 25 till 40, verkar vara beroende på vem du frågar? Det verkar vara olika forskningsresultat som ligger bakom?? Om jag har förstått det rätt så är alla överens om att det krävs intensiva insatser, oavsett om du tror på IBT, Sonrise eller Floortime?

Hur räknas sedan timmarna? D'är är E:s logoped och specialpedagog så motsägesfulla. Ibland säger de att om man tränar en timme då 45 minuter är träning och 15 minuter är barnets tid så räknas det som en timme. Sen ibland säger de att allt som innebär någon träning, dvs om man är ute och leker och då har KOm övning eller om man på något annat sätt får in träning till exempel i att tvätta händerna så räknas det. Att så fort det finns en tanke bakom, även när man äter kom jag på, så räknas det som träning.

På ett sätt är väl det bra för jag gillar att man tar ut träningen i verkliga livet men samtidigt känns det flummigt.... För mig blir då all tid som jag verkligen är tillsammans med E träning, borde det inte i så fall vara mer än 25-40 timmar?? Jag har frågat dem hur många av de 25-40 timmar som ska vara en till en bordsträning eller i varje fall i ett eget rum där man är en till en men jag har inte fått något svar... så jag frågar er Tacksam för svar även från er som kör Sonrise eller Floortime.

En annan sak är hur ni dokumenterar vad som görs. De säger att vi ska bara skriva upp hur lång tid vi tränar och vad vi gör, inga krav på hur det går. Känns också lite konstigt. Om vi eller de på förskolan säger att det går "bra" så är det väldigt subjektivt, har ni mer konkreta sätt för dokumentation?

Nästa vecka har vi ett längre uppföljningsmöte för de första två månaderna och jag vill vara väl förberedd så jag kommer säkert med fler frågor Känner att det är en del frågetecken fortfarande.

Tack för era svar! Som jag tolkar det så rör sig alltaå merparten av den träningen vid bord eller lek/träningsrum och att annan "träning" som sker spontant som samspel eller andra färdigheter som att tvätta händerna är utöver det. Som Nilsfar säger, då är det ju det mesta av den vakna tiden. Jag måste reda ut det med >Habiliteringen, är rädd att de på dagis kör en timme om dagen och sen är det bra med det. och att de kallar allt för träning, vill inte att hon ska sitta vid ett bord hela dagarna men vill ändå att hon ska ha genomtänkt träning i olika sammanhang de timmar som är bestämt.

Blir nyfiken på era arbetspass Nilsfar, är de planerade och sker i speciellt rum? Är de ett visst antal timmar i veckan och hur sätter ni upp nya mål och vilka områden ni arbetar med? Berätta så mycket du orkar och vill Sedan förstår jag att ni har med Sonrise tänket hela tiden , det är ju nästan den största tjusningen med det, att det först och främst är ett förhållnignssätt och inte en metod.

Tack för svar och tips. Angående hennes ögonkontakt så har den blivit mycket bättre, nu söker hon min ögonkontakt ofta vilket känns fantastiskt! Jag uppmuntrar henne alltid till att titta på mig men utan krav och för att det är roligt.

Zelia, skönt att få det bekräftat att vi inte ska tvinga våra barn till något. Det är väl egentligen självklart, jag skulle ju aldrig tvinga en elev som är upprörd över något att fortsätta skriva till exempel... Jag måste ta upp detta på ett konstruktivt sätt och visa att det aldrig är för E:s bästa utan att det finns en orsak till visad frustration och stress. Att som du säger träna på golvet i stället. Jag och specialpedagogen är överens om att hon har fått för svåra uppgifter av habiliteringen. När jag läser Lära att lära (eller vad den nu heter...) så inser jag att habiliteringen hoppar över steg lite hur som helst, om de kör IBT ska de inte vara utbildade i det. Börjar bli osäker på det, samma gäller att de inte har dokumentation.

Kanske ska man lyssna mer på sin magkänsla. Vissa saker av IBT känns ok, som imitationsövningar, Komövningar som kan ändras så de utgår från hennes motivation. Annat känns inte lika kul. När jag läser Engaging autism om Floortime får jag en helt annan känsla, känsla av hopp och glädje och en massa möjligheter. Ska kanske lita mer på den känslan? SKa åka upp till Stockholm 7 november och gå på worksshop om Floortime, ser jag fram emot

Min stora fråga idag, vad är den stora skillnaden mellan Floortime och Sonrise??

Jag har också varit i kontakt med Maggie men ska vänta med workshop till nästa tillfälle i januari. Gillar tanken bakom och har även varit i kontak tmed Ulrika Aspeflo i Varberg som någon här tipsade om. Henne ska vi förmodligen träffa i slutet på november. Kan behöva annan input.

Försöker här hemma med IBT men jag får det inte att fungera! Är det mina tveksamheter som lyser igenom för dagis spåstår att det går bra? Försöker få henne att klappa händerna i imitationsövning men kan inte känna motivation själv när jag ska styra henne till att göra det. Eller bygga torn av två klossar... Jag vet inte hur jag ska lyckas komma över mitt tvivel och börja tycka det är kul med dessa övningar I morgon har vi möte med habiliteringen och just nu känns allt lite för mycket, är stressad och lite nere...